Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
TEKNISK TIDSKRIFT
9 APRIL 1932
Som definition på "krypgräns" har föreslagits den
Påkänning, som hos materialet åstadkommer l %
förlängning under mycket lång tid, exempelvis l 000
timmar eller 10 000 timmar.
Som exempel på skillnaden mellan krypgräns- och
korttidsbestämningar har tagits ett diagram enligt
Spring och Kanter (fig. 9).
Fig.
4oO 45O 5oo 550 GOO
Jämförelse mellan korttidsprov och krypgräns vid stålgjutgods.
(Enl. Spring och Kanter.)
Det undersökta stålet är vanligt stålgjutgods vid
400-700° C.
Av diagrammet framgår, att krypgränsen ligger
avsevärt lägre än sträckgränsen vid ett vanligt
dragprov vid samma temperatur. Det är därför
otvivelaktigt bäst att bedöma ett materials
hållfasthetsegenskaper vid hög temperatur efter dess
krypgränsvärden, om sådana finnas tillgängliga. Man
har då ett absolut värde, på vilket
hållfasthetsberäk-ningar kunna grundas.
Det har på senare år nedlagts mycket arbete på
att ersätta de långvariga och besvärliga
krypgräns-bestämningarna med ett korttidsprov, som skulle på
ett enkelt sätt kunna överföras till ett siffervärde
på krypgränsen, men mig veterligt har ännu icke
någon sådan metod framkommit. En mängd
undersökningar hava dock utförts, och i fig. 10
återgivas några resultat på eldhärdiga stål enligt Norton.
De undersökta stålens sammansättning är följande:
% G % Si % Mn % Ni % Cr % V
B. 0,14 1,09 0,43 19,01 6,37 - Austenitiska.
E. 0,09 0,43 0,3£ 8,12 18,11 -
E. 0,09 0,47 0,47 0,18 12,40 - Martensitiska.
7. 0,3,9 3,51 0,35 0,22 12,25 -
J. 0,20 0,36 0,80 0,51 26,94 - Ferritiskt.
M. 0,40 0,20 0,59 1,3,0 0,66 -
N. 0,40 0,25 0,62 - 0,79 0,57
Man ser omedelbart av diagrammet de austenitiska
stålens överlägsenhet.
Vid 650°C är krypgränserna:
för de låglegerade konstruktionsstålen ca 0,6 kg/mm2.
" det ferritiska stålet .............. ,,1,1 "
... de martensitiska stålen ......... " 1,7 "
" de austenitiska " ......,... " 4,6 "
För mycket stora påkänningar vid höga
temperaturer användes därför oftast austenitiska stål med
relativt hög kolhalt, och volframtillsats. Som exem-
pel kan nämnas ventiler i flygmaskinsmotorer, för
vilket ändamål användes det volframlegerade
austenitiska stål som angives i tabell 2.
Tab. 3.
j Eldhärdiga stål. Värmeledningsförmåga. ’
Material
j Värmeledningsförmåga j
i cal/cm. sek. 0°. l
Mctrtcnsitiskt
Q 08 - 0 09
Ferritiskt .........
0,06 0 065
Austenitiskt .
Q 04-0 05
Värmeutvidgningskoefficient.
Material
jLängdutvidgningskoefficient för
i värme medelvärde
20°-100° C
)°-1000° C
Martensitiskt . .
0 000010
1
! 0 000012
Ferritiskt
! 0 000009
0 000012
Austenitiskt .................
........... 0,000016
j 0,000020
Värmeutvidgningskoefficient och
värmeledningsförmåga.
Som framgår av tabell 3 avvika särskilt vid de
austenitiska stålen dessa egenskaper från
motsvarande hos vanligt stål. Vid lokal uppvärmning hava
därför föremål av sådan karaktär en viss
benägenhet att slå sig, beroende på den höga
utvidgningskoefficienten och den låga värmeledningsförmågan,
vilka båda samverka till spänningar och
deformationer.
Eldhärdighet.
Vad beträffar eldhärdigheten är det mycket svårt
för att icke säga omöjligt, att giva säkra
sifferuppgifter för de olika stålens skalningshastighet och
o,’9
!!’
!«
E,
Fig. 10. Krypgräns vid olika temperaturer enl. Norton
(l % förlängning pr 10000 tim.).
skalningstemperatur. Därför äro dessa alltför
beroende av ugnsgasernas sammansättning. De siffror,
som uppgivas i litteraturen, äro mycket varierande
och olika försök kunna naturligtvis icke utan vidare
jämföras med varandra, då i ena fallet kanske
angives viktsökning på grund av syreupptagning
uttryckt i procent av provets vikt, i andra fallet
vikts-minskning uttryckt i mg pr cm2 och dygn.
För bedömande av ett eldhärdigt materials
lämplighet för ett visst ändamål är naturligtvis det bästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
