Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 JUNI 1932
BERGSVETENSKAP
45
slaggbad är ugnens gång mycket lugnare. För
belysning av de förändringar, som effektfaktorn undergått
allt efter de olika förhållandena, bifogas fig. 8, 9
och 10.5
Elektriska ljusbåg’s-motståndsugnar.
Under denna grupp komma flertalet elektriska
ugnar, där man utför en smältningsprocess med två
eller flera, vanligen rörliga elektroder: karbidugnar,
olika slag av ferrolegeringsugnar, ugnar för
fosforframställning, den elektriska masugnen osv.
Vid dessa slag av ugnar befinner sig elektroden i
beskickningen och är för en viss spänning inställd
till ett visst djup mot det smälta skiktet (fig. 3). Är
detta svårledande, t. e. ett slaggbad med hög halt av
ljusa oxider (CaO, MgO, A1203 och Si02) är elektroden
inställd till ett visst djup i detta i förhållande till den
anlagda spänningen.1
Fig. 11 anger förhållandet vid en karbidugn av
speciellt utförande. Strömmen går till stor del genom
den fasta beskickningen, vars rel. stora halt av
reduktionsmedel (koks) gör beskickningen
jämförelsevis lättledande. Mellan elektroden och botten
befinner sig ljusbågen, genom vilken de övriga
strömlinjerna passera och vidare ned genom det smälta
karbidskiktet med på detta liggande delar av
beskickningen.
Till följd av att en del strömlinjer gå parallellt
med de genom ljusbågen passerande och att under
ljusbågen cirkulerar en smält massa av mycket hög
och jämn temperatur har man att vänta sig, att de
ioniska och elektroniska ledningsförloppen i
ljusbågen skola vara mycket jämna, särskilt som man
dessutom måste tänka sig, att en utjämningsverkan
mellan de direkt genom beskickningen, parallellt till
de genom ljusbågen gående strömlinjerna måste
förefinnas. - Det är också allmänt bekant, att ugnar av
detta slag gå ytterst lugnt. De skilja sig därför
starkt från de direkta ljusbågsugnarna. Som man
emellertid av värmetekniska skäl önskar ha
elektroden så långt som möjligt nedsänkt i beskickningen,
vilket förhållande i motsvarande grad kommer att ge
en ännu lugnare gång hos ugnen, framstår kravet på
användandet av en så låg spänning som möjligt.
Därvid ökas emellertid den sekundära strömstyrkan i
proportion till den minskade spänningen för samma
effekt, vilket kommer att inverka försämrande på
ugneris effektfaktor till följd av det ökade
ampere-talet.
Strömkretsens induktiva motstånd Rsk och dess
reakt ans spänning Esk £Q Es.
I det föregående ha orsakerna till effektfaktorns
beroende av förhållandena inom ugnen berörts. Vid
ljusbågsugnar!, t. e. den elektriska stålugnen, önskas
en "stabilisering" av ljusbågen genom insättandet av
en drosselspole (reaktansspole) i strömkretsen på
bekostnad av effektfaktorn för undvikande av
belast-ningsstötar i det yttre ledningsnätet. Vid den
kommande raffineringsperioden, som i allmänhet tar lika
lång tid som nedsmältningen, blir till följd av den
lägre spänningen och den varma ugnen dennas gång
avsevärt jämnare. Man önskar emellertid även kunna
5 Berichte der Fachausschiisse des Vereins deutscher
Eisenhiittenleute. Stahlwerksausschuss. Bericht nr 102.
l (l-c.)
Fig. 11. Karbidugn vid "Montricher". a = elektrodkontakt,
b = ströniledningar.
bedriva elektrostålugnen med hänsyn till
energikostnaderna så gynnsamt som möjligt. Därvid spelar
effektfaktorn en stor roll. Man strävar därför efter
ett så gynnsamt utförande av ugnsledningen som
möjligt och särskilt då att i möjligaste mån nedbringa
dess självinduktans, där inflytandet av det
induktiva motståndet Rsk (Rso ££>. 0) spelar den största
rollen. - Vid ljusbågs-motståndsugnarna, som
byggas i mycket stora enheter och där ugnarna ej behöva
"stabiliseras" som vid de rena ljusbågsugnarna,
framstår givetvis önskemålet om en högsta möjliga
effektfaktor (cos <p i^i 1). Enär den sekundära
transforma-torspänningen E hos ugnen måste hållas låg, dels för
ernående av bästa möjliga termiska verkningsgrad
och dels för att erhålla en jämn och lugn gång,
kommer det motsvarande höga ampéretalet att ställa
stora krav på ugnsledningens utförande för att
erhålla möjligast högsta effektfaktor.
Över utförandet av elektriska ugnsledningar för
ljusbågs- ljusbågs-motståndsugiiar har Lindström6
givit en del teoretiska och praktiska utredningar dels
angående det effektiva motståndets (Rn fig. 2)
förhållande i grova elektriska ledningar och dels
angående det induktiva motståndet (Rsk fig. 2) i
ledningsnätet vid elektriska ugnar.
Med ledning av förhållandet att motståndet i runda
ledare än mycket större vid växelström än vid
likström har Hospitaliers tabell angivits för relationen:
Re effektiva motståndet vid växelström
~~ R0 motståndet vid likström
som funktion av y och d, där
y - strömmens periodtal per sekund
d-koppartrådens diam. i cm.
Tabell L
yd*
\ 0
1,0000
720 i
j 1,3180 i
i
2880 i
2,3937
\ 20
1 ,0000
980 ;
1,4920
5120 |
3,0956
; so
1,0001
1280 j
1,6778 !
8000 !
3,7940
1 180
1,0258
1 620 !
1,8628 !
18000 j
5,5732
320
1,0805
2000 i
2,0430 ;
32000 !
7,3250
! 500
1 ,1747
2 420 j
2,2190 j
- j
-
6 A. S. E. A:s egen tidning 8 (1916), s. 82, 9 (1917), s. 4
samt Teknisk tidskrift "Elektroteknik" V3 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
