- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Kemi /
42

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1932 - Klas Sondén: Frätningsförsök rörande Göteborgs vattenledningsvatten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tabell 3.
Metall Efter första veckan
12/2 till 19/2
Efter andra veckan
12/2 till 26/2
Efter tredje veckan
12/2 till 5/3
A D A D A D
Koppar . . . 15,1 13,0 27,7 29,2 22,8 23,6 67,3 55,2 40,2 46,2 88,8 74,7
12,8 16,3 33,1 33,0 26,3 31,8 58,5 56,9 47,1 102,7
30,9 26,7 69,9
Bly . . . 93,0 75,6 539,3 504,1 301,2 1 255,3 295,6 1 373,3
152,6[1] 769,5
(Tenn) . . . 5,7 6,5 4,5 4,4 14,1 9,5 0,4 3,0 5,5 11,5 0,5 0,8
2,4 9,2 3,6 1,0 3,7 4,7 1,8 4,0 6,6 ökn. 2,4
(Förtent koppar) . . . 15,6 24,3 6,0 7,2 15,7 27,1 6,1 3,7 10,5 37,2 4,7 2,9
19,4 5,6 4,7 4,6 38,2 14,0 7,3 2,1 10,8 – 5,8
11,4
Medelvärden av ovanstående (omräknade till mg pr m2 och dygn).
Koppar . . . 204 440 187 440 212 423
Bly . . . 1 200 8 630 2 150 8 970 1 420 6 540
(Tenn) . . . 86 49 57 16 38 0[2]
(Förtent koppar) . . . 230 80 170 43 93 21


1) vattnets behandling med kalciumkarbonat (CaCO3).
2) vattnets behandling med kaliumhydrat (CaO2H2).
3) vattnets behandling med först CaCO3 och därefter CaO2H2.

Alla tre metoderna avse att neutralisera vattnets
kolsyra; metoderna 2) och 3) dessutom att
åstadkomma ett så stort kalköverskott, att kalk utfaller
i rörnätet, som därigenom skall skyddas mot frätning.

Ännu en fjärde, av J. Tillmans, P. Hirsch och H.
Lürmann[3] publicerad metod - att verkställa
kolsyrans neutralisation medelst magnesia - synes
visserligen förtjänt av all uppmärksamhet, men då
densammas beskrivning alldeles nyligen avslutats[4] samt
den knappast kan sägas vara provad i stort, och då
samma anordningar äro användbara för densamma

illustration placeholder

Fig. 7. Långtidsförsök med kallvatten. A: vatten från Alelyckan.

D: vatten från Delsjöarna. I. Frätning efter 2 veckor. II. Frätning

efter 4 veckor. III. Frätning efter 6 veckor.



som för marmormetoden (vilken f. ö. uppgives kunna
kompletteras med densamma) kan dess utprovande
i stort anstå; och hava i Göteborg alltså endast de
ovan angivna tre metoderna utprovats.

Av visst intresse är emellertid ovannämnda
författares omdöme om kalkhydratmetoderna; och deras
kritik därav lyder i översättning som följer:

"Genom tillsättning av basiska ämnen kan
principellt varje vatten fullständigt och restlöst befrias
från aggressiv kolsyra. Detta förfarande har
emellertid den tekniska olägenheten att det fordrar en
vidlyftig och komplicerad apparatur. Det kan lätt
inträffa att för mycket eller för litet kalkvatten
tillsättes. Avmätningen av dess kvantitet är beroende
av driftspersonalen samt apparaternas sätt att
fungera. Förfarandet kräver en oavbruten kemisk
kontroll beträffande såväl det till- som avrinnande
vattnet, om man skall kunna undvika för stor eller för
liten kalktillsats ("Über- öder Unterdosierung"), vilka
båda verka skadligt och böra undvikas. Detta
förfarande synes därför lämpligt endast för stora
vattenverk, vid vilka man kan förfoga över motsvarande
arbetskrafter.

Tillsats av kalk i överskott (Überdosieren)
åstadkommer lätt en bestående eller för längre tid
fortvarande alkalisk reaktion hos vattnet, vilket
åtminstone innebär ett onaturligt tillstånd och i
allmänhet icke är önskvärt. Ett dylikt kalköverskott
åstadkommer vidare att hos vattnet finnes en
tendens att – för uppnående av jämvikt – avskilja
kalciumkarbonat, isynnerhet vid hårda vatten.
Förloppet är härvid mycket långsamt, och det är icke
möjligt att magasinera vattnet så länge, tills
reaktionen är avslutad. Överskott av kalkhydrat kan
därför föranleda oklarhet hos vattnet i vattenreservoarer
och i ledningsnätet ävensom allt för stora
inkrustationer i rörledningarna."

Tabell 5 visar resultatet av ett kallvattenförsök
under 2, resp. 4 månader.








[1] Utesluten vid medeltalsberäkningen (se not å sid. 35).

[2] Anmärkas må i avseende på tenn och förtent koppar att svåravlägsnade beläggningar förekommo, vilka gjorde
resultaten osäkra samt stundom t. o. m. åstadkommo en ökning av provcylinderns vikt i stället för minskning; vidare ock
att frätningen här såsom vid tidigare försök åstadkom gropar ("koppärr") i metallytan, varför den skenbart ringa
frätningen, uttryckt i viktsförlust, torde äga rel. ringa praktisk betydelse, vilket i tabellen utmärkts genom att metallernas
benämning satts inom parentes.

[3] "Das Gas- und Wasserfach" 1931, h. 48--52.

[4] "Das Gas- und Wasserfach" 1931, h. 48--52.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932k/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free