- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Mekanik /
100

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

TEKNISK TIDSKRIFT

20 AUG. 1932

måste tydligen ha varmens M SM centrum ligga i
cirkelns M M centrum, hävarmarna M SM och N SN vara
parallella och likriktade samt lika långa, varigenom
länkstången SMSN måste vara lika lång som radien
AT M. Man brukar således vara tvingad att insätta
en mellanhävarm, som ligger i rätt läge.
Länkstången får icke användas för bromsjustering. Vid
hydrauliska bromsar kommer man helt ifrån de
svårigheter, som äro förknippade med att finna
punkten M och det fel. som ändock uppstår, därigenom
att punkten N icke rör sig på en verklig cirkel M M.

För styrinrättningen kan man icke erhålla detta
s, k. riktiga fall annat än för ett visst läge för
hjulen, dvs. ett visst läge av pitmanarmen.
Styr-länkstångens längd skulle egentligen vara variabel
liksom vid kardanaxeln, såvida icke f ramfjädern
vore fast baktill och pitmanarmens kulled funnes
i den rätta punkten. Vanligen brukar nu
fram-fjädern vara fäst framtill för att fjädern vid
broms-ning skall utsättas för dragning och icke för
knackning. Härigenom komma cirklarna för styrarmens
kulled och styrlänkstångens att ligga på olika sidor
om leden, och fjädringen åstadkommer rätt stora fel,
vilka ge sig tillkänna, dels genom vridning av ratten,
dels genom hjulens fladding.

Vid bromsning ställa fjädrarna in sig i S-form.
Detta har betydelse för bromsningen och för
styrningen. I den schematiska fig. 6 tankes fjäderns
hänke vara placerat baktill så som det vanligen är
anordnat. Om figuren tankes representera
fram-fjädern, tankes punkten N betyda styrarmens
kulled, om den representerar bakfjädern
bromsnyckel-hävarmens ytterled. Man bör då för att vara i
högsta grad oberoende av fjädringen göra a = O för
styrarmens kulled i dess medelläge och a oo ± 90°
för hävarmen.

Skulle man nu av konstruktiva skäl icke vilja
lägga exempelvis mellanhävarmen i den rätta
punkten M. fig. 5 och 7, eller icke med säkerhet kunna
finna punkten, torde det vara nödvändigt att taga
reda på det fel, som kan uppstå genom en avvikelse.
I fig. 7 antaga vi att vi ha måst placera hävarmen
i punkten M1 i stället för M. Vid en viss fjädring h
erhålla vi då felet /. om A/1 ligger ovanför linjen

x*

M. E som maximum. Men om M1 ligger under M H,.
erhålles maximala felet - f1 vid nedfjädringen h1.
Om vi kalla punktens M± koordinater x och y i ett
system med origo i punkten O, kunna vi uppställa
följande ekv. för felen f och p

f = V^+T2 - \>(x "-Öja + (h - yf,

varvid

. - x? + y*

a = r - vr2 - h2.
Dessa ekvationer äro ju implicita med avseende

/BO

JL

r - 4-80

f o. f ’ < J o örn M’
inom d e i
streckat-de o m r A (

Fig. 8.

på såväl x som ?/, men om man inför y = x tg cp
och betraktar tg y> som en ny variabel i stället för y.
kunna de båda synnerligen enkelt bli explicita med
avseende på x och kurvor för konstant fel kan utan
svårighet uppritas. Ekvationerna bli då:

x =

a -f h tg
j- [(r

– – -.-.
- / v l
71)2 - r*

x==

(r + f1) v/1 + tg> - r
För det område, varunder den första ekvationen
gäller, kan man i regel sätta tg2 cp r= O, varigenom
den övergår till att betyda två räta linjer, en för
positivt värde av f och en för negativt.

I fig. 8 visas ett exempel. Följande data antagas
i exemplet:

/ - f± = 10 mm.
h ~ 180 mm.
r = 480 mm.
. . . a - 10 mm.

Om punkten M1 lägges inom den streckade ytan,
blir felet mindre än 10 mm. Figuren visar att det
är stor risk att gå långt från mittlinjen samt att den
verkliga radien Q hellre får göras >> r än < r. Ovan
angivna värden kunna gälla en normalt byggd vagn.
Om vi förutsätta utväxling l : 4 till pedalen, skulle
ett fel av 10 mm i hävarmsrörelsen motsvara en
ryckning i bromspedalen om 40 mm vid bromsning
och totalt fjäderslag. Detta skulle enligt fig. 8
komma att inträffa för exempelvis
25 mm fel i höjdled.
260 " ., bakåt
och mer än 600 ,. ,. framåt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932m/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free