Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
TEKNISK TIDSKRIFT
15 OKT. 1932
oljor vara omkring
cra2/kg’ inom ett stort
20000
tryckområde. Dock har jag även sett en uppgift om
f} = Ty^r- cm2/kg, men jag" förmodar den förra
siffran, som stämmer med värdet för vatten, vara den
riktigare. Beträffande töjningskoefficienten a så är
denna för stål ca––––––cm2/kg och för mässing
och koppar ca
2 000 000
l
cm2/kg. Enär rätt höga tryck
1000000
måste alstras för att insprutningen skall kunna ske
med erforderlig spridning, så behöva rören tjocka
väggar. Härigenom blir töjningen nog något större
än enligt formeln för rör med tunna väggar, men
avvikelsen torde bliva rätt liten. För t. e. d = 2 s se
d
vi att termen a - representerar resp. 2 å 4 % av /?,
s
motsvarande resp. l å 2 % av den
fortplantningshastighet för vågrörelsen, som beräknas av formeln
(4). Då nu f} ej heller synes vara känd med någon
större skärpa, kan man tydligen i detta fall bortse
från rörväggens elasticitet och anse hastigheten a + c
konstant i hela ledningen. Om vi i medeltal sätta
y z= 800 kg/m3 och beakta att fj skall införas i
enheten m2/kg, så erhålla vi a + c 00 l 570 m/sek.
Tydligen blir även c alltid obetydlig gent emot a, så att
vid kalkyler man även kan bortse från skillnaden
mellan a och a -j- c.
Av ekv. (5) eller enklare direkt av ekv. (1)
erhåller man så
Ah£Q16Q>Ac i m vätskepelare ...... (6)
och om man föredrager att beräkna trycket i kg/cm2
zf#eoi6__?-.Ac. (6’)
- i ooo ............ ’
där A c skall införas i m/sek, och y\\ 000 är vätskans
specifika vikt. För y - 0,8 blir tydligen
Elementarvågorna addera sig utan vidare till
varandra. För insprutningen står en mycket kort tid
till förfogande, och det är påtagligt att tiden för
pumpkolvens framförande därför även måste göras
mycket kort. Om en maskin skall göra n v/min, och
en vridningsvinkel om «° får användas, så motsvarar
detta en tid
. 60 a ,
t =–––– sek.
n 360
Örn pumpens slaglängd är s meter, så blir
c mod - y m/sek.
Om exempelvis n - l 200 v/min., a =: 30° och s - 0,01
m, så erhålles t - – sek. och cmed=2,4 m/sek. Om
kolven stötes fram med tillnärmelsevis konstant
hastighet, blir 2 A c ^ 2,4 m/sek, och 2 A h ^ 384 m
eller 2 A p ^a 30,8 kg/cm2. Tryckvågen skulle i detta
fall erhålla konstant denna höjd med brant vågfront
och en längd i ledningen om a -1 ^ 6,5 m,
Friktionsförlusten beräknas i detta fall för ett rör av 10 mm
diameter bliva ca 5 m vätskepelare för hela
våglängden, varför den utan särdeles stort fel kan frånses.
II. Tryckvågens förlopp vid ändring av ledningens
sektionsarea.
Om ledningens sektionsarea / vid ett ställe
förminskas till värdet /1? enligt fig. 2, så måste trycket h på
detta ställe plötsligt ökas till hr En del av
tryckvågen reflekteras under minskning av hastigheten c
i ledningens grövre parti. I den smalare ledningen
framgår tryckvågen med oförändrad
fortplantningshastighet a, men med en till värdet cl ökad hastighet
f
h
JS
Fig. 2.
å vätskan. Tydligen gälla enligt föregående för
reflexionen
för den fortsatta ledningen
1
Cl = T6Ö ’
och såsom kontinuitetsekvation
Med hänsyn till att dessutom c = –- . h, så giva
160
dessa ekvationer
och
.h = A1h = £-£ . A.
i -r h
Om t. e. /± - ^ . /, så erhålles A± h =. 0,6 Å och
/?-, - 1,6 Ä. I det förut anförda sifferexemplet
erhålles sålunda A± h = 230 m och h^ = 614 m,
motsvarande ca 49 kg/cm2. Hastigheten å vätskan blir i den
smalare ledningen 3.83j m/sek., medan den i grövre
ledningen nedsattes till 0,96 m/sek. Vi se också att
om ^ = O, så skulle trycket vid reflexionen helt
enkelt fördubblas.
Jag förutsätter nu, att den smalare ledningen
fortsätter med större längd, medan den grövre ledningen,
från vilken tryckvågen kommer, är relativt kort. Då
den reflekterade tryckvågen återkommer till kolven,
vilken jag förutsätter röra sig framåt med samma
hastighet som förut, så måste den där återigen
reflekteras såsom tryckvåg och detta med en
ytterligare höjning av trycket med A± h m; sålunda till
trycket h-\-2 A± h m. Detta framgår kanske
tydligast av att hastigheten, som nyss nedsatts med visst
värde, nu åter måste accelereras upp till kolvens
hastighet. När denna tryckvåg åter når
förträng-ningsstället, måste där ånyo det genom ekv. (7) och
(8) definierade förloppet upprepas, varpå den
reflekterade vågen åter gör en tur tillbaka. I stället för
att uppskriva en lång rad formler skall jag följa
vågen i sifferexemplet. Vågen har, då den åter når
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
