Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 OKT. 1932
MEKANIK
115
förträngningsstället en höjd av 844 m eller 230 m
mera än i smalare röret. Då erhålles A2 h - 0,6 X
X 230 - 138 m, så att det gemensamma trycket i
denna punkt då stiger till h2 = 982 m. Efter ny
reflexion mot kolven stiger trycket till 1120 m,
varpå A9h = 0,6 X 138 ^ 83 m och Ä8 = l 203 m.
Trycket återkommer igen med värdet l 286 m, varpå
med A± h ^ 50 m erhålles h4 = l 336 m etc. I fig.
ii ’
H h
/Ooo
ffoo
uér
Fig. 3.
3 visas schematiskt förloppet till och med andra
reflexionen.
I fig. 4 visas tryckförloppet i det smalare rörets
början såsom funktion av tiden, och sedd "baklänges"
utgör figuren en bild av den stegvis avtrappade
vågfront, som erhålles i det smalare röret. Varje stegs
längd är i tid lika med reflexionstiden i det grövre
rörstycket och i längd lika med dubbla längden av
det grövre rörstycket. Trycket i röret går asymptotiskt mot 4-dubbla begynnelsetrycket, dvs. mot
l 536 m eller ca 123 kg/cm2, dock tydligen utan att
någonsin fullt nå detta värde. Ju kortare den grövre
rörsträckan är, ju brantare blir tydligen vågfronten
i den smalare ledningen. Hastigheten i den senare
ökar emellertid upp emot 4-dubbla värdet, varigenom
friktionsförlusten ungefär 32-dubblas. Den blir dock
i vårt sifferexempel ej större än ca 25 m pr meter
rörlängd, varför den fortfarande ej är avskräckande.
/4oo
/ooo..
600,,
^
Fig. 4.
Av intresse är nu också att se, huru förloppet
blir, om ledningen plötsligt vidgar sig från arean /
till en större area fr Här måste tydligen vid
övergången en viss del av vågen reflekteras såsom
trycksänkningsvåg enl. fig. 5. Hastigheten i det smalare
röret måste accelereras med ett värde A c, och om
vi som förut sätta A±h - h± - h, dvs. räkna
algebraiskt, så kommer samma ekvationssystem som
förut att gälla för detta fall, sålunda även här ekv.
(7) och (8).
Om vi sålunda utgå från /x = 4 /, erhålla vi här
AI h - - 0,6 h och om utgångstrycket h i den smalare
ledningen vore l 200 m, blir sålunda zJ1 h = 720 m
och det gemensamma trycket efter reflexionen 480 m.
Hastigheten i den smalare ledningen skulle från
7,5 m/sek., som svarar mot trycket 1200 m,
accelereras till 12 m/sek., medan hastigheten i den grövre
ledningen bleve 3 m/sek. Om nu den senare ledningen
vore relativt lång och reflexion först skedde mot
kolven i den smalare ledningen, skulle trycket då ytter-
*i
f,
Fig. 5.
ligare nedgå med 720 m, dvs. bliva negativt. Då
detta icke är möjligt, uppstår här vakuum, vilket
också är naturligt, då kolven med sin hastighet av
7,5 m/sek, icke kan följa vätskans hastighet, som är
12 m/sek.
För att undvika de olägenheter och
oregelbundenheter, som medfölja vätskepelarens bristning, så är
det tydligt, att det numeriska värdet av A^ h ej får
överskrida 0,5 h, vilket enligt ekv. (8) ger villkoret
fi<3f...................... (9)
Undersöker man närmare förloppet i det fall, att
villkoret (9) är uppfyllt, så visar det sig, att det
gemensamma trycket i ledningen även här stegvis
närmar sig hfz, där f1 - z . /, men här efter några
kraftigare pendlingar å ömse sidor om det
sedermera resulterande värdet.
Om återigen den vidgade rördelen är kort
relativt det smalare tillförande röret, för att sedan
fortsätta med ett smalare rör eller direkt avlämna
vätskan genom en munstycksöppning, så reflekteras
i denna vidgade del en tryckstegringsvåg, som åter
delvis fortsätter baklänges i den smalare rördelen.
Hela förloppet blir tydligen mycket komplicerat.
Man har visserligen möjlighet att i bestämda fall
beräkningsvis någorlunda följa vad som sker, men det
kräver relativt mycket arbete. Av den ovan gjorda
utredningen kan man emellertid draga den
slutsatsen, att man, för att få fram en jämn hög
tryckvåg till insprutningsmynningen med möjligast brant
vågfront, bör anordna en cylindrisk ledning av
lämplig, relativt liten diameter ända från pumpcylindern
till mynningen. I denna ledning bör man om möjligt
helt undvika vidgade partier och i varje fall göra
dem så små som möjligt.
III. Förloppet vid insprutningsmunstycket.
Då bränslevätskan pressas in i cylindern, söker
man samtidigt ernå en spridning av densamma
genom strålens splittring. Härför har man använt
en mångfald olika konstruktioner av själva
munstyckena, såsom spiralformade spår före mynningen
eller en första ringformig passage, som ger vätskan
kraftigare virvlande rörelse strax före mynningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
