Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
TEKNISK TIDSKRIFT
26 NOV. 1932
Fig. 7. Provisorisk kul-led i hjässan.
Fig. 6. Järnbågställningen under uppsättning.
står att befria den från
järnställningen samt att
sidoförflytta denna
senare till den andra
betongbågens plats, ett
par synnerligen viktiga
moment i broarbetet.
Då trycket mot underpallningarna vid
järnbågens anfang, sedan
betongbågen gjutits,
är mycket stort, ca
2000 ton på den övre
och 1400 ton på den
undre underpallningen,
måste en viss
avlastning och tryckminskning företagas, innan pallningarna borttagas. En sådan avlastning erbjuder
vissa svårigheter, emedan järnbågen i hjässan fått
en nedsänkning av ca 20 cm av betongbågens vikt
och därför lyfter upp sig lika mycket, om den
avlastas. Betongbågen måste därför höjas detta mått
i hjässan, för att full avlastning skall kunna äga rum.
Betongbågen får emellertid icke hopgjutas i
hjässan, förrän den är fribärande för att man skall
kunna få en slutlig justering av de på grund av
konstruktionssättet med inspänd båge uppkommande
statiska obestämdheterna. För den skull har
hamnstyrelsens konstruktör upptagit Freysinnets idé att
införa domkrafter i en
fog för slutlig justering. I
hjässfogen finnas sådana
anordningar, att 22 st. 330
tons domkrafter kunna
placeras därstädes för att
upptaga och på lämpligt
sätt fördela betongvalvets
horisontaltryck.
Av undertecknad
utförda beräkningar giva
vid handen, att om man
placerar denna tryckkraft
något excentriskt, dvs.
samtidigt med
tryckkraften inför ett moment i
hjässan, så kan man lyfta
denna 20 cm, utan att
spänningen i bågen får
några farliga värden.
Järnbågen blir samtidigt
avlastad, varför trycken i dennas anfang sjunker, så
att man med två domkrafter å 300 ton i vardera
järnbågsanfanget helt kan behärska en båge och
sänka ned den på de för sidotransporten å
rullbanorna därför avsedda vagnarna, fig. 10. I hjässan
sjunker då järnbågen ytterligare vertikalt ned ca
30 cm, så att järn- och betongbågarna här bliva väl
fria från varandra. Invid anfangen sker emellertid
rörelsen mera i tangentens riktning, så att man
möjligen kunde riskera, att betong- och järnbågar här
ej skulle bliva fria från varandra. Förskalningen
är för att förebygga detta upplagd på kilar intill
anfangen, vilka kilar användas till att sänka förskalningen relativt betongbågen.
Vid järnbågens nedsänkning äger en sådan
vinkelförändring rum hos densamma invid anfangen, att
nästan hela trycket skulle komma på den undre
vagnen.
Plats för mellanlägg i plattorna ovanpå vagnarna
finnes emellertid förutsedd, så att man med lämplig
variation av tjockleken å desamma kan erhålla
samma tryck på övre och undre vagnen vid ett
anfang. Plattorna ovanpå vagnarna äro dessutom
försedda med delar med Sfäriska anliggningsytor för
att kunna före sänkningen utjämna trycken å
underpallningen samt efter sänkningen trycken å rullarna,
Vid sidoförskjutningen framdragas vagnarna å
särskilda rullbanor med hjälp av Lüderblock.
Det är tydligt att alla dessa anordningar krävt
Fig. 8. Detaljer till hjässpartiet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
