Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 DEC. 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
143
NORDISKT KOMMUNALTEKNISKT MÖTE I OSLO.
Av civilingenjör GEORG HENTZ.
(Forts. fr. sid. 123.)
Gjentofte sopförbränningsanläggning.
Andra mötesdagen inleddes med ett föredrag av
kommuneingeni0r Westergaard, Gjentofte, Danmark,
som lämnade en intressant beskrivning på de
svårigheter, man i hans samhälle (med 52 000 inv.) haft
med sopornas oskadliggörande, och hur man numera
löst denna fråga genom byggandet av en
förbränningsanläggning. Olägenheterna hade tidigare varit
synnerligen besvärande; särskilt stanken och råttplågan hade blivit outhärdliga. En entreprenör, som
åtog sig att fånga råttorna levande, hade på några få
dagar lyckats fånga icke mindre än 12000.
Någonting måste göras!
Ett förslag att föra soporna till sjös, ut i Öresund,
måste av såväl tekniska som estetiska skäl avvisas
och att i Köpenhamns tättbefolkade omgivningar
finna en ny avstjälpningsplats inom rimligt avstånd
vore otänkbart. Man hade icke stort annat att välja
på än förbränning.
Denna metod har ju i många år praktiserats, först
i England och senare på kontinenten. Vid jämförelse
med engelska anläggningar skulle
dock vissa svårigheter komma att
uppstå, enär i England soporna bl. a.
på grund av mängden av oförbränt
kol från de öppna spisarna hade ett
värmevärde av 3-4000 v. e. pr kg
under det att motsvarande värde för
Gjentofte rörde sig omkring 1200
v. e.
Vid planens utarbetande gick man
in för att soporna från
uppsamlingsvagnarna skulle gå direkt in i
förbränningsugnen utan någon sortering
och såvitt möjligt utan lagring i silos.
Att få fram en lämplig ugnstyp
erbjöd vissa svårigheter på grund av
bl. a. ojämnheterna i sopornas
kvalitet. Efter anställda försök beslutade
man sig för en av den danska firman
V01und tillverkad ugnstyp, som
närmast liknade en kort cementugn i
vilken soporna förbrändes under
cylinderns rotation.
Förbränningsanläggningen blev på grund av lägre
markkostnader, lägre kostnader för
flygaskans borttransporterande samt
utsikten att kunna utnyttja
anläggningen även för andra samhällen
förlagd i en relativt obebyggd utkant.
En fråga av stor betydelse var
värmeenergiens tillgodogörande. Ångdistribution kunde icke
ifrågakomma, alldenstund avsättningsmöjligheter
saknades; däremot visade det sig att
elektrisk energi med fördel kunde
avyttras till det bolag, som distribuerade
elektrisk energi i samhället.
Anläggningen, vars huvudanordning
visas å fig. 3 och 4, påbörjades 1929 och togs i bruk
under våren 1931. Sopmängden uppgår till 37 ton
pr dygn under sommaren och 56 ton pr dygn under
vintern och tillföres anläggningen genom lösa
järnbehållare om 3 m3 (1,5 ton), lastade på 2,5-3,0 tons
bilar (fig. 5). Behållarna äro försedda med
anordningar för bottentömning.
Vid ankomsten till förbränningsanläggningen
passera bilarna först en vagnsvåg, varefter behållarna i
avlastningsporten av en 23 m hög kran lyftas till
översta våningen i anläggningen. Sedan behållarna
tömts, transporteras soporna på uteslutande
mekanisk väg utan något manuellt arbete genom
anläggningens olika delar på sätt framgår av sektionen
genom anläggningen (fig. 4). Det bör observeras, att
kol i växlande mängder (upptill ca 5 %) alltefter
sopornas beskaffenhet måste tillsättas för att förbättra
förbränningen och erhålla ett konstant ångtryck.
Ugnsanläggningen består av 2 rörliga trapproster
och en roterande ugn. Vid den första rosten torkas
soporna genom strålningsvärmet och falla sedan ner
på den andra och större rosten, där luft inblåses, så
att soporna först ytterligare torkas och sedan antän-
Fig. 3. Plan av förbränningsanläggning för sopor vid Gjentofte.
Fig. 4. Sektion genom förbränningsanläggningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
