Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 29—30. 22—29 juli 1933
- Notiser
- Den polska arbetslöshetsförsäkringens débâcle
- Urngårdar, urnmurar och kolumbarier
- Litteratur
- Anmälan: International Handbook of the By-Product Coke Industry, av S. Qvarfort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erhåller socialministern befogenhet att i fall av behov
öka kvalifikationsperioden från sex till tolv månader
och att minska understödet med högst 30 %.
Urngårdar, urnmurar och kolumbarier. Svenska
eldbegängelseföreningens Stockholmsavdelning har
nyligen utgivit en av överstelöjtnant Gustav Kinell och
arkitekt Gustaf Birch-Lindgren utarbetad bok,
innehållande anvisningar för uppgörande av förslag till mindre
Urngårdar, urnmurar och kolumbarier jämte planer
m. m. över utförda eller planerade anläggningar.
Arbetet är närmast avsett till ledning för de olika
eldbegängelseföreningarna (av vilka det inom landet
finnes ett 100-tal) och församlingsmyndigheterna samt
innefattar förutom arkitektoniska anvisningar även
praktiska råd vid områdenas planering, byggnadernas
uppförande och de för urnorna avsedda förvaringsrummens
iordningställande. Bokens pris är 5 kr.
LITTERATUR
Bokanmälan.
International Handbook of the By-Product Coke
Industry, av W. Gluud. American Edition, av
D. L. Jacobson. 879 sidor. Förlag Wilhelm Knapp, Halle
(Saale) 1932. Pris inb. RM. 74:50.
Koksverken intaga numera en mäktig ställning inom
storindustrien. Särskilt viktig är denna industri inom
de stora kolproducerande länderna Förenta staterna,
Tyskland och England. Världsproduktionen av koks
(exklusive gasverkskoks) utgjorde år 1927 ej mindre än
113 millioner ton. Härav framställdes ca 41 % i
U. S. A., 28 % i Tyskland och 11 % i England. Resten,
eller 20 %, kom på övriga stater. En allsidig skildring
av denna jätteindustri, såsom den föreligger i ovan
rubricerade arbete, har möjliggjorts endast genom
samarbete mellan vetenskapsmän i de tre nämnda länderna,
främst dock Tyskland och Förenta staterna. En god
förbindelselänk har därvid varit det samarbete, som
äger rum mellan de stora koksugnsbyggnadsfirmorna
H. Koppers, Essen, och Koppers Co, Pittsburgh.
Det skall utan omsvep erkännas, att här åstadkommits
en verkligt god översikt av koksindustrien, sådan
den var år 1928. Att boken delat så många tekniska
verks öde, att redan vid utgivandet vara betänkligt
föråldrad, har sin grund i vår tids rastlöshet, där den ena
uppfinningen eller förbättringen avlöser den andra Det
är vår tids kännetecken, att de tekniska framstegens
historia skrives i den fackliga veckopressen. Trots att
alltså här mellan de sista litteraturuppgifterna, 1928,
och utgivningsåret, 1932, endast 4 år förflutit, saknas
sålunda ett omnämnande av de epokgörande
uppfinningar i syfte att nyttiggöra koksugnsgasen, som
resulterat i de syntetiska processer, varigenom ammoniak,
metanol (metylalkohol) och bensinkolväten numera i
stor skala framställas i såväl Tyskland och Frankrike
som England. Likaså saknas närmare uppgifter om
koksugnsgasens storartade användning såsom stadsgas,
särskilt i omedelbar närhet av kolgruvorna. Här har
koksindustrien kommit in på ett område, där gasverken
varit vägrödjare. Samtidigt ha gasverken lärt av
koksverken och numera är skillnaden mellan dessa båda
industrigrenar föga betydande. Alla dessa förhållanden ha
givit koksindustrien en helt annan inriktning, än endast
den kort förut rådande.
Det ovan sagda gäller närmast den viktiga biprodukt
från koksverken, som gasen utgör. Råmaterialet, kolen,
och anläggningarna för dettas koksning äro däremot
saker, där förändringarna i uppfattning och utförande
äro av något äldre datum och därför är framställningen
i dessa stycken fullt up to date. Ett fullständigt referat
av arbetet är uteslutet ej minst på grund av bokens omfång,
närmare 900 sidor. Här skall endast påpekas de
nya synpunkter boken ger gent emot ett stort antal mer
eller mindre fullständiga föregångare på detta och
gasindustriens områden.
Arbetet indelas i två huvuddelar: en vetenskaplig och
en teknisk. Den vetenskapliga delen inledes av de
sedvanliga kapitlen om kolens ursprung och kemiska
sammansättning, där föga nytt är att notera. I tredje
kapitlet, kolens klassificering, upptages en del förut ej i
bokform publicerade amerikanska, grafiska
sammanställningar rörande förhållandet mellan kol, väte och
syre hos kokskolen. Vad som fortfarande saknas är en
undersökning, huruvida amerikanska och europeiska
kol kunna inordnas i ett och samma klassificeringssystem.
Delvis försvåras ett sådant försök därav, att
analysmetoderna i vissa fall ännu ej standardiserats,
men det förefaller referenten med den kännedom han
besitter om koks- och gaskol, som om en sådan
gemensam klassificering stötte på hart när oöverstigliga
svårigheter och detta är kanske orsaken till att den saknas.
De amerikanska kokskolens förhållande vid koksning i
stordrift äro utförligt och redigt skildrade, man skulle
blott ha önskat ett liknande omnämnande av
förhållandena i Tyskland och England.
Kapitel 4 ger en kort översikt av de viktigaste
kolförekomsterna i världen. I kapitlen 5, 6 och 7 skildras
kolens sammansättning, förhållande vid koksning och
lagringens inflytande på kolen. Kapitel 8 behandlar den
destruktiva destillationen av kolen. Dunkla punkter
återstå här på flera håll att utforska. Så är den form,
vari kväve förekommer i koksen (ca 85 % av kvävet i
kolen stannar i koksen) ännu outredd och medlen till ett
ökat ammoniakutbyte vid destillationen alltså okända.
Samma är delvis förhållandet med svavlet i koksen (ca
70–75 % av svavlet i kolen stannar i koksen). En
svavelfattig koks även av svavelrika kol är ett önskemål
för koksindustrien, som ännu ej uppfyllts. Förekomst
av klor i kolen, vilken giver sig till känna genom
bildning av animoniumklorid i gasvattnet, är ej alls berörd.
Koksaskans förhållande vid smältning, som i senare tid
alltmera uppmärksamniats, har ej heller varit föremål
för omnämnande.
Den tekniska delen har som första kapitel val och
egenskaper av kokskol. Här behandlas de metoder, som
man använder för att bilda sig en uppfattning om ett
visst kols användbarhet för koksproduktion. Med skärpa
påpekas, att endast prov, gjorda i full skala, kunna ge en
rätt uppfattning i denna sak. Olyckligtvis äro mycket
få prov gjorda enligt sådana metoder, och det lilla, som
nu finnes i form av sorterings- och störtningsprov
enligt standardiserade metoder, existerade då boken skrevs
knappast alls. Här i Sverige i full skala i koksugnar
utförda prov äro ännu endast publicerade på svenska.
Såsom andra kapitel följer kolens preparerande för
koksning. Här behandlas utförligt amerikansk, tysk och
engelsk praxis för kolens rening från skiffer och aska
och målning av kolen. Man skulle blott önskat de
särskilt i England omhuldade torra reningsprocesserna ett
större utrymme i texten. Kapitel 3 beskriver kolens
transport och laddning.
Skildringen av de olika ugnstyperna, kapitel 4, är
bokens viktigaste del. En kännbar lucka har här fyllts,
i det att här sammanförts uppgifter över alla kända
ugnstyper både i Förenta staterna, Tyskland och
England. De stora huvudgrupperna av ugnstyper äro
direkteldade (waste heat), rekuperativa och regenerativa
koksugnar. Medan de förra utgöra huvudmassan av
äldre anläggningar, utgöras praktiskt taget alla moderna
anläggningar av den regenerativa typen. Detta beror
på den större värmeekonomien för de senare, som blott
förbruka 35–45 % av koksugnsgasen mot 70–75 % vid
det förra slaget ugnar. Av rekuperativa ugnar,
intagande en mellanställning ifråga om värmeekonomi, torde
endast ett fåtal ha byggts. Den i U. S. A. dominerande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0299.html
