Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 32. 12 aug. 1933
- Notiser
- Statens vattenfallsverk år 1932
- Nya motorvagnstyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NOTISER
Statens vattenfallsverk år 1932. Ur den i dagarna
utkomna berättelsen över vattenfallsstyrelsens
verksamhet under år 1932 återges följande uppgifter angående
statens kraftverk och kanaler.
Den installerade generatoreffekten vid statens
kraftverk utgjorde år 1932 405 660 kW mot 358 950 kW år
1930. Av effekten kommo år 1932 315 700 kW på
centralblocket, 63 000 kW på Porjus kraftverk, 26 000 kW
på Norrfors kraftverk och 950 kW på diverse
kraftanläggningar. Energiproduktionen i egna
kraftstationer utgjorde 1 576,2 mill. kWh mot 1 585,1 mill. kWh
år 1931. Produktionsminskningen från år 1929 har
alltså fortsatt ehuru i betydligt avsaktat tempo. Under
året inköptes dessutom från främmande verk 19,1 mill.
kWh. År 1932 levererades 1 386,8 mill. kWh mot 1§ 417,1
mill. kWh år 1931. Av leveranserna år 1932 skedde
dylika om 1 367,3 mill. kWh mot avgift. De debiterade
energiavgifterna uppgingo till 27,85 mill. kr. mot 27,37
mill. kr. år 1931, motsvarande en debiterad avgift av
2,04 (år 1931 1,96) öre pr avgiftsbelagd kWh.
Högspänningslinjerna hade en total längd av 20 970
(20 515) km. De egna linjerna utgjorde 7 150 (6 919)
km, abonnentlinjerna 13 820 (13 596) km. Av de egna
linjerna voro 642,4 (599,4) km stamlinjer för 130 kV,
1 618,0 (1 509,6) km landslinjer för 40, 50 eller 70 kV,
4 639,8 (4 617,4) km bygdelinjer för 10–40 kV och
249,9 (232,6) km ortslinjer för 1,5–6 kV.
Antalet sekundärstationer för 40, 50, 70 och 130 kV
var 58 (56), därav 37 (35) egna och 21 (21) abonnentstationer.
Antalet egna fördelningsstationer (10, 20, 40,
50 kV) var 3 (4). Tertiärstationernas antal var 940
(924), därav 397 (395) egna och 543 (529) abonnentstationer.
Av den levererade energien användes för allmän
distribution 690 (630) mill. kWh, för elektrisk
järnvägsdrift 145 (160) mill. kWh, vid större pappersbruk,
träsliperier, gruvor etc. 455 (440) mill. kWh, för
elektrokemiska och elektrotekniska ändamål 210 (285) mill.
kWh och för ånggenerering i elektriska pannor 95 (90)
mill. kWh. Det är sålunda egentligen i fråga om
elektrokemiska och elektrotermiska ändamål som nedgång
gör sig gällande. Att järnvägarnas förbrukning
minskats, trots att under året den elektriska driften å södra
stambanan påbörjats, beror på att transporterna
minskats å malmbanan samt att kraftleveranserna till den
norska delen av banan upphört under september 1932.
Vattentillgången var under året i hög grad varierande
vid de olika kraftverken. Götaälvsverken hade
relativt god tillgång, Dalälven däremot lägre
vattenföring än normalt. I Motala ström var vattentillgången
under hela året stadd i sjunkande. Norrländska
kraftverken hade däremot synnerligen god vattentillgång.
Ångkraftstationen i Västerås användes för energiproduktion
under sommarlågvattenperioden augusti–oktober.
Under övriga delar av året förekom mest spetskraftkörning
och beredskapsdrift. Energiproduktionen var
11,6 mill. kWh, dvs. ca 1 % av totala produktionen
inom centralblocket.
Åskfrekvensen var under året normal. Vid Älvkarleby
inträffade i december en svår iskravning som
pågick under fyra dygn. Tack vare de nyinstallerade
elektriskt uppvärmda isgrindarna kunde tre aggregat
lämna full effekt under hela kravningen.
Under året utfördes en del utvidgnings-, ändrings-
och underhållsarbeten vid kraftverken. I Trollhättan
ha turbinerna nr 6 och 10 ombyggts, varvid värderas
effekt ökats från ca 11 800 till ca 17 500 hkr. I
Västerås ångkraftstation har det nya 50 000 kW
ångturbinaggregatet levererats. Montaget av det för
stationens femte utbyggnad beställda turbinaggregatet för
27 000 kW påbörjades i december månad. Vid Porjus
kraftstation har arbetet med den andra tilloppstunneln
pågått under hela året. Vid årsskiftet återstodo endast
en del smärre arbeten.
Å primärlinjerna har den förutvarande dubbellinjen
Trollhättan–Skara ombyggts, förberedande arbeten
utförts för en ny 70 kV linje Enköping–Norrviken samt
stamlinjen Hallsberg–Eksund färdigbyggts och tagits i
drift. Linjen Finspång–Eksund har anknutits till 70
kV-nätet. Sektionen Motala–Mjölby av linjen Motala–
Mjölby–Nässjö har likaledes färdigställts och tagits i
drift och förberedande arbeten igångsatts för en ny 70
kV-linje Malfors–Mjölby. Primärlinjerna
Sillre–Stadsforsen och Stadsforsen–Bollsta ha färdigbyggts.
Kraftverksrörelsen gav under 1932 ett driftöverskott
av 16,267 mill. kr., eller ca 1/4 mill. mera än under år
1931. Avkastningsprocenten har däremot nedgått från
5,58 till 5,53 % på grund av att det i medeltal under
året disponerade kapitalet genom nybyggnader ökats
med ca 7 mill. kr. Det i slutet av året disponerade
kapitalet utgjorde ca 297 mill. kr.
Trafiken i Trollhätte kanal visade under året någon
minskning. Antalet passerande registerton utgjorde
sammanlagt 1 780 610 mot 1 951 739 år 1931.
Minskningen utgör ca 8,8 % och i förhållande till rekordåret
1930 ca 19,2 %. Sammanlagda antalet registerton som
passerat Södertälje kanal utgjorde 633 641, vilket
betyder en ökning i jämförelse med 1931 års trafik med
ca 4,5 %.
Nya motorvagnstyper. Den av Svenska järnvägsföreningen
igångsatta utredningen angående järnvägarnas
motorvagnsfråga, för vilken trafikchefen Hj. von Porat
lämnade en redogörelse vid teknologföreningens
årsmöte i år (i korthet refererad i Teknisk tidskrift,
häfte 17, sid. 14:7), är nu avslutad, och de sakkunniga
hava framlagt utredningsresultatet i en den 4 juli
daterad skrift, som i dagarna kommit oss tillhanda. Till
komplettering av trafikchefen von Porats uppsats
lämnas härmed ur denna skrift några upplysningar om nya
motorvagnstyper, vilka tillverkas eller i en nära
framtid skola tillverkas vid svenska verkstäder.
De sakkunniga ha i samarbete med representanter
för järnvägsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
enats om följande definitioner å standardtyper
av motorvagnar, lämpade för svenska järnvägar:
Typ I, motorvagnar, avsedda för snabb och relativt
stor trafik, boggievagn, event. 4-axlig, med ca 70
sittplatser, vagnsvikt högst 28 ton, motorstyrka minst 200
hkr, mekanisk eller elektrisk kraftöverföring,
maximihastighet ca 90 km/tim. Till denna vagntyp skola
användas lättbyggda släpvagnar med ca 90 sittplatser,
maximivikt 18 ton, eller ock släpvagnar av befintlig typ.
Typ II, en medelstor 2-axlig vagn, avsedd för en
hastighet av ca 60 km/tim. 45–60 sittplatser,
vagnvikt 12–15 ton, motorstyrka 100–150 hkr. Släpvagnar
av befintlig typ eller helst lättbyggda sådana för 45–60
sittplatser, vikt 9–12 ton.
Typ III, den lätta snabbvagnen, löpande på hjul med
gummikonstruktion eller på annat sätt avdämpad mot
vibrationer och buller. Vagnar med vikter av 200–250
kg pr sittplats, motorstyrka ca 10 hkr pr ton
vagnvikt ensam vagn och maximihastighet 90–120 km/tim.,
event. med specialbyggd släpvagn.
Vagnar av typ I komma att byggas av 5 olika
svenska verkstäder. Bland nyheterna här märkes en vagn
av norsk modell, med 74 sittplatser och vägande 24 ton.
Vagnen är försedd med tvenne 6-cylindriga 4-takts
bensinmotorer av standardtyp, som vid 1 600 varv utveckla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0315.html
