Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 26 aug. 1933 - Världskraftkonferensens nordiska sektionsmöte 1933, av Lennart Högel - Nils Anders Melander †, av Gustaf Forsberg - MBV-förfarandet, av Erik Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framför allt kanske i Amerika. Sistnämnda land plägar
ju oftast vara ett experimentalfa.lt för tekniska
nyheter. Att resultatet i detta fall motsvarat
förväntningarna, framgår tydligt av den insända rapporten.
Elektrostålugnar för 100 tons insats och 20 000 kVA,
glödugnar med upp till 1 500 à 2 000 och
lackerugnar med 900 kW anslutningseffekt torde vara ett
otvetydigt bevis för att elektrovärmet fått fast mark
och inrangerats bland produktionsmedlen.
Rapporter från England och Tyskland visa att utvecklingen
där i stort sett gått efter samma linjer.
Ur teknisk synpunkt synnerligen givande voro en
del uppsatser behandlande vissa specialområden
inom elektrovärmetekniken. En japansk rapport
innehöll sålunda en del intressanta uppslag angående
drift av ljusbågsugnar, och här angives en metod
avseende ökad driftekonomi, som torde vara värd ett
mera allmänt beaktande, framför allt måhända ur
den synpunkten att metoden ifråga i viss mån
skiljer sig från i den övriga världen gällande praxis.
Genom användande av en djupare badform på
elektrostålugnen samt genom en speciell chargeföring
ha exceptionellt låga energiförbrukningssiffror
erhållits. Sålunda angives vid basisk smältprocess
410–500 kWh/ton, ett i sanning synnerligen gott
resultat, som torde mana till ett närmare studium av
metoden ifråga.
Ett annat synnerligen intressant uppslag avseende
drift av högfrekvensugnar genom användande av den
ur ett trefassystem utfiltrerade tredje övertonen
lämnas av en rysk författare. Denne anser att genom
metoden ifråga en avsevärd besparing i
anläggningskostnaderna skulle kunna ernås. Givetvis äro alla
uppslag att nedbringa anläggningskostnaderna för
denna relativt dyrbara ugnstyp av synnerligen stort
intresse, men frågan är om besparingen blir så stor,
att den motväger de nackdelar, som metoden i övrigt
innebär. Att metoden har vissa nackdelar ur
kraftdistributörens synpunkt torde ligga i öppen dag,
men även rent drifttekniska olägenheter förefinnas.
Metoden förutsätter sålunda att ugnen köres endera
med flytande insats eller ock med en viss
minimistorlek av det skrot, varmed densamma beskickas.
Vidare förorsakar det låga periodtalet (150 p/s) en
synnerligen häftig badrörelse, som dels innebär
olägenheter ur metallurgisk synpunkt, dels
förorsakar en ökad slitning av ugnsinfodringen. Trots
detta är uppslaget synnerligen intressant och kan
säkerligen i vissa specialfall äga en viss betydelse.
En uppsats av en svensk författare, avseende en
metod för blankglödgning av metaller speciellt järn
och stål, torde även vara av ett mera allmänt
intresse. Med metoden ifråga kan blankglödning och
blankglödgning utan ytavkolning genomföras på
synnerligen enkelt sätt och med låga kostnader.
Ugnsatmosfär en kan sålunda under glödgningsperioden
städse hållas vid den för resp. ståltyp lämpligaste
sammansättningen.
Den vid sektionssammanträdet efter generalrapportens
genomläsning följande diskussionen blev
tyvärr ej så givande som varit att hoppas. De olika
talarna underströko endast en del yttranden i
generalrapporten och de framlagda diskussionsförslagen
blevo ej föremål för närmare behandling. Endast
beträffande frågan om möjligheten av att driva
hög-frekvensugnar med hjälp av kvicksilveromriktare,
vilken möjlighet betvivlades av en amerikansk
deltagare, upplyste en Asea-reprosentant, att firman
ifråga redan hade ett dylikt aggregat färdigt, och
att alla skäl förelågo att experimentet ifråga skulle
lyckas. Lennart Högel.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
