Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 26 aug. 1933 - Tillverkning av gummitråd, av Otto Pennenkamp - Notiser - Vägorganisationen - Propaganda för inhemskt bränsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svavelblomma. Skall färgad tråd framställas, inblandas nu
även resp. färgämnen i degen. Denna bearbetas sedan
i andra valsverk, tills massan blir tillräckligt smidig för
att kunna utpressas till en tunn och mycket homogen
gummiduk. Samtidigt härmed avlägsnas lösningsmedlen
genom värme. För att erhålla en tjockare och än
mer homogen produkt lägger man ett antal av dessa
tunna dukar på varandra. Tjockleken avpassas efter
den finhet man vill ge åt den blivande tråden. Sedan
återstoden av lösningsmedlet borttagits med varm luft,
lindas duken upp på en ihålig vals, och mellan de olika
varven strös talk för att hindra hopklibbning. De
använda valsarna ha olika diametrar och stickas i
varandra och inneslutas i täta behållare, där de upprullade
dukarna en längre tid utsättas för ånga av 2 à 4 at.
Efter den på detta sätt verkställda vulkaniseringen
underkastas dukarna en upprepad tvättning och
torkning för talkens avlägsnande. Slutligen, efter dessa
invecklade procedurer, sker sönderskärningen av dukarna
till tråd, vars bredd i allmänhet motsvarar dukens
tjocklek. Tråden har därför kvadratiskt tvärsnitt och fås i
strängar av 60 till 65 m längd. Ofta underkastas även
tråden en särskild rengöring.
Vid sidan av denna tillverkningsmetod förekommer
ofta framställning av runda kautschuktrådar. Härvid
bereder man först en deg av råkautschuk, kolsvavla och
alkohol, som underkastas en renings- och
homogeniseringsprocedur. Den renade kautschukdegen överföres
därefter i en med silbotten försedd behållare. I
silhålen äro korta rör anbragta, genom vilka massan
utpressas. De bildade runda trådarna beströs med talk,
varefter lösningsmedlet avlägsnas genom torkningsprocedur.
Denna fabrikationsmetod är otvivelaktigt en föregångare
till lastexmetoden.
Om denna senare föreligga från tillverkarnas sida
inga detaljerade redogörelser. Sammanställer man
emellertid de publicerade mera allmänna uppgifterna
med vad man vet om kautschukindustriens senare
framsteg i andra avseenden, kan man bilda sig en rätt god
uppfattning om lastexmetoden. Som nämnts utgår man
vid denna metod direkt från gummiemulsionen, vilken
man kan stabilisera t. e. med ammoniak. Vidare kan
man indunsta latexen i ett öppet kärl, om man
dessförinnan tillsatt en skyddskolloid, exempelvis lim. Man
erhåller då en kautschukgrädde, resp. kautschukpasta,
vilken genom tillsättning av vatten kan fås att övergå
till flytande latex utan att någon nämnvärd ystning
inträder i massan. Man förklarar denna process så, att
limmet bildar ett skyddskikt kring kautschukpartiklarna
och hindrar dem att koagulera. Den på nämnda
sätt behandlade kautschukmjölken heter revertex.
Ändamålsenligast är naturligtvis att förvara latex
konserverad i flytande tillstånd; till konserveringsmedel
lämpar sig en lösning av raschit i tetralin (7 kg
tetralin och 1 kg raschit på 1 000 kg latex).
Särskilt viktigt i detta sammanhang är att man
genom den s. k. vultexmetoden har möjlighet att
vulkanisera latexmjölken direkt, sålunda utan föregående
koagulering. Denna uppfinning har öppnat oanade
möjligheter för användningen av kautschuk. Vid
vulkaniseringen av mjölken förvandlas varje kautschukpartikel
till sina egenskaper. Man kan i samband härmed
tillföra latexen färgämnen och därvid uppnå en mycket
omväxlande och nyanserad färgskala. Ytterligare en
fördel är, att de av vulkaniserad latex framställda
gummivarorna äro luktlösa, emedan man vid framställningen ej
behöver använda några organiska lösningsmedel, som
ofta ge gummivarorna en oangenäm lukt.
Den silade, vulkaniserade och ev. färgade gummimjölken
koncentreras till en biåsfri, tjockflytande massa,
vilken överföres till spinnmaskinens munstycken på
samma sätt som cellulosalösningen i konstsilkesfabrikationen.
De ur spinnmunstyckena framkommande
trådarna måste givetvis genast koaguleras i ett
fällningsbad. Till koaguleringen lämpa sig svaga syror, som
resorbera konserveringsmedlet. Efterbehandlingen av
tråden består i borttagande av syran, tvättning, torkning,
haspling och uppspolning.
En omedelbar fördel med denna spinningsmetod är,
att man erhåller gummitråden i oändliga längder. I
virknings- och vävningsprocedurerna kan man därför
åstadkomma en betydlig förenkling, då den ofta
förekommande insättningen och växlingen av de relativt
korta gummitrådarna bortfaller. Vidare innehåller
lastextråden inga klumpar eller blåsor och har en
absolut homogen struktur. Elasticiteten är även betydligt
förbättrad. Man kan både tvätta, borsta och stryka
lastexvävnader, utan att materialet därvid tar skada. Man
har utfört elasticitetsprov med lastexväv på så sätt, att
man under tre dagars tid spände provet till yttersta
tänjbarhetsgränsen 1 500 gånger i timmen, utan att
några spår av avnötning därefter kunde iakttagas.
Genom att lastextrådarna kunna göras relativt fina, kan
man uppnå en betydlig viktsbesparing vid vävningen.
Det högsta numret på lastex är 120, motsvarande en
finhet av 0,2 mm. Vid skurna trådar kommer man ej
längre än till nr 50 eller 60. Här kan även nämnas,
att man genom indränkning av textiltrådar med lastex
erhåller en produkt, "filastic", som visserligen ej är så
tänjbar men i gengäld vatten- och luftbeständig och
därför lämplig till vattentäta vävnader.
Lastexmetoden har vidare förbättrat möjligheterna
till omspinning med gummitråd. Alla tillgängliga
textilmaterial, såsom bomull, nitragarn, linne, ramie, ull,
natur- och konstsilke kunna härvid användas i vilka
färger och grovlekar som helst, ensamma eller i
blandning. Omspinningen kan därvid göras i mycket
varierande mönster, beroende på användningssättet och det
rådande modet. Det kan framhållas, att man av lastex
numera även kan framställa sytråd, sniljer o. a. effekt-
och halvfabrikat. De moderna omspinningsmaskinerna
ha kommit upp till en produktionskapacitet, som är fyra
gånger den man kunde uppnå före kriget. Otto Pennenkamp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
