Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 2 sept. 1933 - Notiser - Uppfinnaren, kvinnan och arbetslösheten - Vitaminer och födoämneskonservering - Rystedtska fonden - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uppfinnaren, kvinnan och arbetslösheten. Här i
landet har det som bekant icke saknats förespråkare för
uppfattningen, att den nuvarande arbetslösheten till
väsentlig del vore att tillskriva den kraftiga tekniska
utvecklingen, såväl i fråga om uppfinnarverksamheten som
med avseende på den fortgående rationaliseringen av
produktionsapparaten. I viss mån, om än icke så
allmänt, har man även ansett, att kvinnans intrång på
arbetsmarknaden skulle hava bidragit till att skapa den
nuvarande situationen där.
Det kan därför vara av intresse att studera, hur man
på engelskt arbetsgivarhåll betraktar dessa spörsmål. I
en av Engineering and Allied Employers’ Federation
framlagd innehållsrik rapport, refererad i "Engineering"
(4 aug. 1933) har man kommit till den rätt förbluffande
slutsatsen, att arbetslösheten gör sig mest gällande inom
de produktionsgrenar, där mekaniseringen hittills gjort
de minsta framstegen. Arbetslösheten är i Storbritannien
mest märkbar inom Skeppsbyggeriet, där den med
säkerhet ej kan förklaras av några vidtagna
rationaliseringsåtgärder. Däremot har, anser federationen,
depressionen fördjupats genom skeppsbyggeriarbetarnas
hårdnackade motstånd mot införandet av förbättrade
verktyg och metoder. Bom ett resultat av kraschen inom
Skeppsbyggeriet följer den ringa sysselsättningen hos
verkstäderna för tillverkning av fartygsmaskiner (i
mars 1933 28,8 arbetare pr 100, sysselsatta år 1928). Å
andra sidan visa de industrigrenar, där mekaniseringen
hittills gjort de största framstegen, en avgjord ökning
av antalet anställda arbetare. Inom automobilindustrien
är motsvarande sysselsättningsrelation 109,7 och inom
glödlampsindustrien 159,2. I genomsnitt var
sysselsättningen inom tekniska företag i mars 1933 endast 73,3
mot 100 år 1928, vilket var ett relativt gott år trots en
total arbetslöshet av mer än 1 250 000 personer.
Intill år 1929 var emellertid antalet inom industrien
anställda större än under något föregående år. Först
under den ekonomiska världskrisen föll antalet
sysselsatta under förkrigsvärdet, och man vill skriva 43 % av
den nuvarande arbetslösheten på världskrisens konto.
Under de senaste 60 åren har arbetslösheten vid
åtskilliga tillfällen nått större procentuell omfattning än
den f. n. har i dag, då antalet arbetslösa motsvarar
4,5 % av befolkningen i Storbritannien. Vid tidigare
tillfällen har den dock reglerats genom emigrationen,
vilken som bekant numera förbytts i immigration.
I rapporten behandlas också förslaget om
arbetsveckans förkortning med bibehållande av veckolönen
oavkortad. Mr Colin Clark, föreläsare i statistik i
Cambridge, har räknat ut, att en 44-timmarsvecka skulle
bereda 600 000 arbetslösa sysselsättning och en
40-timmarsvecka 1 300 000, allt under förutsättning, att den
nuvarande produktionen bibehölles oförändrad.
Olyckligtvis, säger federationen, kan statistiken ej behandlas
som ett enkelt regula de tri-problem. Det kan knappast
råda tvekan om, att en 40-timmarsvecka skulle förvärra
situationen snarare än förbättra den. För närvarande
tillämpas full arbetstid endast vid 65,5 % av de
brittiska industriföretagen, medan 15,9 % ha
40-timmarsvecka eller mindre. Enligt förslaget skall
veckoavlöningen vid övergång till 40-timmarsveckan lämnas
obeskuren i ändamål att öka den allmänna köpkraften
och därigenom stimulera näringslivet. Federationen
håller dock före, att någon ökning av nationens
köpkraft, som helhet sedd, ej ernås på denna väg, utan att
man når endast en överflyttning av köpkraften från en
samhällsklass, aktieägarna, till en annan, arbetarna.
I utredningen konstateras vidare, att någon utökning
av den kvinnliga arbetskraften på den manligas
bekostnad ej har ägt rum i Storbritannien. De industrigrenar,
som anställt mest kvinnor, visa också den största
ökningen av sysselsättningen vad männen beträffar. I
själva verket har proportionen kvinnor: män i industriellt
arbete varit överraskande konstant: 29,2 % år
1901 och 29,6 % 1921. Däremot är det sant, att
kvinnorna vunnit insteg inom vissa nya yrken, t. e.
glödlampsindustrien och tapetserararbetet i bilindustrien,
där den kvinnliga händigheten kommer till sin rätt.
Vitaminer och födoämneskonservering. Som Teknisk
tidskrift tidigare meddelat, har man inom tyska
ingenjörskretsar börjat lägga allt större vikt vid
livsmedelsindustriens frågor, däribland fördoämneskonserveringen,
i vilken man ser ett medel att göra landet oberoende
av livsmedelsimporten. En särskild fackkommitté,
tillsatt av Verein deutscher Ingenieure och Verein
deutscher Chemiker har denna fråga under utredning. Vid
ett sammanträde, som denna kommitté nyligen höll,
belystes konserveringens inverkan på födoämnenas
näringsvärde och vitamininnehåll av professor Scheunert,
Leipzig, som själv ägnat ingående forskningar åt detta
problem. Enligt referat i VDI-Zeitschrift, skall
äggvitan ej taga skada genom kokning eller genom
upphettning vid 1 at tryck. A- och C-vitaminerna förstöras
ej genom upphettning men däremot genom syrets
inverkan. Vid konservering i hermetiskt tillslutna kärl taga
alltså dessa vitaminer ej någon skada frånsett den
som förorsakas av det i födoämnena själva befintliga
syret. Denna vitaminförstöring är dock mindre än den
som äger rum vid kokning i öppet kärl. Vid förvaring
i kyla bibehålles C-vitaminet i så hög grad, att dylika
konserver höra till de rikaste C-vitamintillgångar som
finnas.
Rystedtska fonden. Ansökningar om understöd från
Rystedtska fonden (Svenska teknologföreningens
understödsfond) mottagas intill utgången av september
månad. Närmare upplysningar meddelas av Svenska
teknologföreningens kansli, Brunkebergstorg 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
