- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
361

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 30 sept. 1933 - Signalanläggningen vid spårvägstunneln Skanstull—Slussen i Stockholm - Notiser - Rostningsförsök med järntråd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vid den provisoriska ändstationen vid Slussen finnas
särskilda signal- och säkerhetsanordningar för
reglering av trafiken å plattformsspåret. Skilje växeln (4)
mellan plattforms- och säkerhetsspåret leder i normalt
läge till säkerhetsspåret. Medels en elektrisk
drivanordning omställes växeln automatiskt i läge till
plattformsspåret en viss tid efter det tåget kommit in på
spårledningen S6. Denna tid är fastställd efter den
på sträckan tillåtna tåghastigheten. Går tåget med
större hastighet än den tillåtna, omlägges ej växeln,
och om tåget då av någon anledning ej kan stanna
framför växeln, ledes det in på säkerhetsspåret. Går
däremot tåget med normal hastighet, omlägges växeln,
varvid signalen A8 visar "kör", under förutsättning, att
spårledningen S9 (plattformsspåret) är fri från tåg.
Så länge tåg befinner sig på spårledningen S8, kan
växeln ej omläggas, men när tåget passerat S8, omlägges
växeln automatiskt. Det förefinnes således säkerhet för
att växeln ej kan omställas under det att tåg passerar
densamma. Växeln kan även manövreras från
kontrollrummet eller lokalt om så skulle erfordras.

Förbundna med blockanläggningen och manövrerade
av denna finnas dessutom särskilda anordningar, genom
vilka trafikanterna erhålla upplysningar om tågens
ankomst till stationerna samt om tågens destination.
Dessa upplysningar meddelas å ljustablåer, uppsatta över
stationernas plattformar. När exempelvis ett söderifrån
kommande tåg inkommer å spårledningen S1,
tändes ljustablån vid Ringvägens station, angivande,
att ett tåg mot Slussen är i annalkande. När tåget
avgår och inkommer på spårledningen S4, släckes tablån
åter men tändes en liknande tablå vid Södra Bantorgets station.

För tåg från Slussen söderut finnas tvenne olika
ljustablåer vid stationerna, den ena gällande
Enskedebanan, den andra örbybanan. I kontrollrummet vid
Slussen finnes en tryckknapp för vardera banans ljustablåer.
Skall exempelvis ett tåg avgå till Enskedebanan,
nedtryckes vederbörande, knapp i god tid före avgången.
Samtidigt omkopplas även utfartssignalen A10 till
"kör". När tåget avgått och inkommit på
spårledningen S11, ställes signalen A10 på "stopp".
Strömimpulsen från tryckknappen i kontrollrummet
repeteras automatiskt fram till ljustablån vid Södra
Bantorget, vilken därvid tändes, angivande att ett tåg å
Enskedebanan lämnat Slussen. När tåget därpå avgår
frän Södra Bantorget, släckes tablån vid denna station
och tändes motsvarande tablå vid Ringvägens station.

För utväxling av meddelanden mellan personalen vid
de olika stationerna finnes en telefonanläggning med
automatväxel.

Anläggningarna för block- och signalsystemet hava
projekterats och utförts av Signalbolaget i samråd med
a.-b. Stockholms spårvägar.

NOTISER


Rostningsförsök med järntråd. Statens
provningsanstalt har i dagarna offentliggjort en redogörelse
(Meddelande 58, Greger och Virgin) för vissa försök,
avseende rostbeständighet m. m. hos olika slag av
järntråd, vilkas resultat erbjuda mycket av intresse.
Undersökningen igångsattes år 1927 på bekostnad av
jernkontoret och avsåg att utröna olika järnsorters
användbarhet för telegraftråd. Försöken hava sålunda
utförts å 3 mm tråd (kalldragen från 5 mm valstråd),
vilken underkastats konstgjord åldring genom kokning
i 5 %-ig sodalösning under 15 min. De använda
järnsorterna voro följande:
Analys
BeteckningKvalitetC %Mn %Si %P %S %Cu %
AMartin (basisk) . . . 0,080,360,0090,022
B Martin (sur) . . . 0,12 0,18 0,006 0,030 0,018
CMartin med Cu (bas.) . . . 0,07 0,39 0,06 0,010 0.018 0,30
DElektrostål . . . 0,03 0,10 spår 0,020 0.015
EElektrostål (armcolikn.) . . . 0,03 0,04 ,,0,008 0,008
FElektrostål med Cu . . . 0,04 0,12 ,, 0,016 0,018 0,15
GMartin (basisk) . . . 0,04 0,05 0,005 0,035
HLancashire . . . 0,06 0,01 0,04 0,069 0,007
JLancashire . . . 0,035 spår 0,010 0,050 0,004
KLancashire . . . 0,035 ,, 0,010 0,024 0,004
LLancashire . . . 0,03 0,06 0,08 0,019 0,007
MMartin (bas.), armco . . . 0,03 0,03 0,003 0,003 0,012 0,047

Trådarna upphängdes i fria luften på tre ställen,
dels vid provningsanstalten, dels vid lokstallarna vid
Sundbyberg och dels vid Västkusten, där de utsattes
för saltmättad blåst. Rostningen bestämdes efter 9, 12,
24 och 48 månader genom uppmätning av trådarnas
elektriska motstånd, en metod, som visat sig giva
tillräckligt noggranna värden å rostningen. Den
genomsnittliga årliga motståndsökningen jämte de olika
järnsorternas specifika ledningsmotstånd framgår av
följande tabell:
Spac. ledningsmotstånd
BeteckningKvalitetMotståndsökning %ohm X mm2 / m
C Martin med Cu . . . 5,5 0,1440
F Elektrostål med Cu . . . 6,0 0,1144
A Martin, basisk . . . 6,5 0,1223
B Martin sur . . . 7,2 0,1180
L. Lancashire . . . 7,6 0,1079
J Lancashire . . . 7,8 0,1094
K Lancashire . . . 7,9 0,1053
M Martin, armco . . . 8,0 0,1043
D Elektrostål . . . 9,3 0,1043
H Lancashire . . . 9,5 0,1103
G Martin, basisk . . . 10,3 0,1038
E Elektrostål, armcoliknande . . . 12,2 0,1049

De kopparhaltiga stålen visa alltså minsta avrostningen.
Av de övriga materialen visar martinstålet
av vanlig kvalitet med ordinära mängder kol och
övriga ämnen den minsta avrostningen. Martin- och
elektrostålen med laga halter av kol och övriga ämnen
har undergått den största rostningen, det armcoliknande
elektrostålet har erhållit större avrostning än
de andra. En mellanställning intaga lancashirejärnen
och armco.

I avseende på specifika elektriska ledningsmotståndet
blir ordningen mellan materialen följande: Grupp 1.
Martin- och elektrostål utan koppar och med låga
halter av kol och övriga ämnen samt armco (lägsta
motståndet). Grupp 2. Lancashire järn med låg fosforhalt.
Grupp 3. Lancashire med relativt hög fosforhalt.
Grupp 4. Elektrostål med koppar och med låga halter av kol
och andra ämnen. Grupp 5. Martin av vanlig kvalitet
utan koppar. Grupp 6. Martin av vanlig kvalitet med
koppar (högsta motståndet). Endast de två första
grupperna fylla telegrafverkets fordringar på specifikt
ledningsmotstånd. Samtliga sorter fylla telegrafverkets
fordringar i avseende på draghållfasthet; i fråga
om vridningsprov fylla alla utom lancashirejärnet
fordringarna.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free