Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 30 sept. 1933 - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningens avdelning för teknisk undervisning, av J. H—g. - Svenska spårvägsföreningen - Insänt: Ett motor»problem», av Lennart Johnsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Civilingenjör Schlyter ansåg utgivandet av
kompendier vara en synpunkt att räkna med. Det kan
emellertid förekomma fall då femårsperioden kan vara för
lång, man kan t. e. komma inför den situationen att ett
par ämnen sammanslås. Tal. framställde frågan om
icke pensionsfrågan skulle kunna ordnas så, att det ålåg
varje person att avsätta ett belopp till pension, vilket
t. e. inskrevs i någon slags medlemsbok. Var och en
bör ha en pension, som står i samband med tjänstetid.
Docent Hasselrot påpekade att enligt det framlagda
förslaget för pensionsfrågans ordnande blir det
anordnat ungefär så som ingenjör Schlyter förordat. Alla
tjänstemän bidraga med ett visst årligt belopp och
staten utbetalar full pension vid uppnådd pensionsålder,
om vederbörande då är i tjänst och har uppnått vissa
tjänsteår och en avkortad pension, om han avgår före
"pensionsålderns inträde.
Bergsingenjör Berglund frågade efter vilka grunder
avlöningen för speciallärarna beräknades.
Speciallärarna uppbära f. n. avlöning efter antalet
föreläsnings- och övningstimmar, men hänsyn förefaller icke
ha tagits till det ofta krävande arbete, som kan åligga
vederbörande i egenskap av institutionsföreståndare.
Professor Kreüger meddelade beträffande
lokalfrågan, att han ämnade påbörja en utredning för att
klargöra behovet av lokaler vid högskolan. Tal.
hoppades att man inom en icke allt för avlägsen framtid
skulle få denna fråga ordnad. Tal. klarlade de
principer efter vilka speciallärarnas löner beräknas.
Ett par undervisningsfilmer samt ett par filmer av
tekniskt intresse: "Brandprovning av betongbjälkar’*
och "Skadegörelse i trä av hussvamp och insektslarver
samt hjälpmedel däremot" visades, varefter följde supé
och samkväm samt fortsatt filmförevisning. J. H–g.
Svenska spårvägsföreningen
avhöll sitt årsmöte den 1 och 2 sept. i Norrköping. I
mötet deltogo förutom talrika representanter för
landets spårvägsföretag och enskilda medlemmar av
föreningen även en del särskilt inbjudna bland vilka
märktes borgmästaren G. A. Björkman, stadsfullm.
ordf. rådman N. Sjöström, drätselkammarordf. bankir
J. Fristedt, överste John Ekelund och linjedirektör E.
Ahlbom.
Vid mötets öppnande den 1 sept. hälsade
linjedirektör Ahlbom välkommen å Norrköpings stads
vägnar, varefter föreningens ordinarie presidium
direktörerna G. Hellgren och C. A. Reuterswärd förstärkta
med linjedirektör Ahlbom utsagos till presidium.
Mötesprogrammet upptog som första föredrag en
redogörelse för Norrköpings kommunala affärsverk av
direktör Sven Andersson, Norrköping, vilken i korta
drag skildrade utvecklingen av stadens gas- och
elektricitetsverk samt spårvägar. Den aktuella frågan om
radio störningar från spårvagnar belystes därefter av
maskiningenjören E. Engdahl, Stockholm, i samband
varmed ingenjör Glas i ett diskussionsinlägg redogjorde
för telegrafverkets undersökningar härutinnan i
Stockholm. Ingenjör Sven E. Wickströms, Stockholm,
föredrag om vissa nykonstruktioner å bussar, prövade vid
Stockholms spårvägar, avsåg väsentligen erfarenheter
med Lysholm-Smiths hydrauliska växel,
Hesselman-motorn, vissa karosserikonstruktioner och
Transit-bromsen. Rullande materiel, verkstäder och hallar
berördes i en rapport av direktör E. Hultman, Malmö,
som därvid bland annat omnämnde en amerikansk
expertkommittés arbete å detta område. Efter
lunchrast skildrade samme föredragshållare några
trafikintryck från en resa till Amerika sommaren 1933,
varvid han bland mycket annat kraftigt underströk den
ekonomiska fördel många amerikanska spårvägar haft
genom tillämpande av enmansdrift även på relativt
trafikstarka linjer. Ombudsmannen Wilh.
Augustinsson, Stockholm, redogjorde därefter för aktuella
skadeståndsspörsmål vid spårvägs- och busstrafik och
direktör Hilding; Ångström, Uppsala, resumerade den
behandling frågan om stads- och förortstrafiken rönt vid
sommarens kraftkonferens. Slutligen behandlade
byråassistenten E. Tengblad trafikpersonalens tjänstgöring
i vagnarna, varvid på ett förtjänstfullt sätt frågan om
dennas förhållande till allmänheten och vice versa
belystes. På kvällen gav Kommunala affärsverken
middag för konferensdeltagarna.
Lördagen den 2 sept. besågs först Norrköpings
elektricitetsverks ångcentral och spårvägshallar, varefter man
gjorde en färd med den nya förortslinjen norröver till
östra Eneby för att sedan starta en bussfärd till
Linköping och Svenska järnvägsverkstäderna, vilkas
tillverkning av busskarosserier, flygmaskiner,
Parcapannor m. m. besågs under ledning av den nye chefen
kapten P. Koch jämte medhjälpare. Efter lunch under
järnvägsverkstädernas värdskap företogs hemfärden via
det nyrestaurerade Vreta Kloster och Stjärnorps gamla
slottsruin, bägge vid Roxen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
