Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 40. 7 okt. 1933
- Några ord om forskningen i industriens tjänst, av Bertil Stålhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 40 ÅRG. 63 7 OKT. 1933
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Några ord om forskningen i industriens tjänst, av fil. lic. Bertil Stålhane. - Folke Johansson †.
– Ekonomisk översikt. – Notiser. – Sammanträden.
NÅGRA ORD OM FORSKNINGEN I INDUSTRIENS TJÄNST.
Av fil. lic. Bertil Stålhane.
Det till Ingenjörsvetenskapsakademien
anknutna Elektrovärmeinstitutet har i
dagarna verkat i tio år och utger med
anledning härav en skrift, innehållande ett
30-tal uppsatser, vilka belysa institutets
verksamhet. Teknisk tidskrift har beretts
tillfälle att i förväg publicera en av
inledningsartiklarna, som berör förhällandet mellan
teknik och vetenskap, en fråga av stort
aktuellt intresse i alla industriländer.
Man behöver sannerligen icke gå i teknokraternas
skola för att lära sig inse vetenskapens och
teknikens betydelse i våra dagar. Människan har
behagat utforma det moderna samhället så, att kampen
för tillvaron ovillkorligen fordrar ständigt utnyttjande
av alla tekniska resurser. Den "krassa verkligheten"
tillåter helt enkelt icke något stillestånd i den
rasande tekniska utvecklingen eller fred i den
fruktansvärda konkurrensen industrier och länder emellan.
Produktionen måste ständigt ökas och förbilligas,
kvaliteter måste höjas, råmaterial utnyttjas mera
effektivt, nya varuslag lanceras och – sena tiders
"teknik"! – marknader skapas och upparbetas.
I denna situation har den vetenskapliga
forskningen – bortsett alltså från sitt rent ideella värde –
en viktig funktion som ett av industriens främsta
hjälpmedel. Särskilt det nuvarande svåra tidsläget
har framtvingat en allmän insikt om det systematiska
forskningsarbetets grundläggande betydelse för den
tekniska utvecklingen, och i få länder saknas numera
institutioner – fristående eller knutna till
undervisningsanstalter eller direkt till industrien – där,
jämsides med det ständigt fortlöpande ingenjörsarbetet
i driften, aktuella tekniska problem bearbetas och
vetenskapligt arbete bedrives med syfte på praktisk
tillämpning. Den tid torde vara förbi, då
naturvetenskapens resultat i allmänhet betraktades enbart
såsom kulturprydnad och forskningen lämpligen
bedrevs som tidsfördriv på lediga stunder.
Många anse, säkerligen icke utan skäl, att vi i
Sverige, i jämförelse med andra länder, giva den
tekniskt-vetenskapliga forskningen alltför litet stöd och
utrymme i det nationella arbetsprogrammet och att
därigenom en viss risk för att vårt land förlorar sin
framstående position inom flera tekniska områden
föreligger. Å andra sidan kunna vi kanske i viss
mån trösta oss med att individuellt intresse och
läggning för tekniskt och vetenskapligt arbete är
ovanligt allmänt förekommande hos oss svenskar,
vilket måhända förklarar, att vårt land på
ifrågavarande område alltjämt väl hävdar sin ställning
gentemot andra, även större och rikare nationer.
Denna särskilda håg förklarar ju också, att
ingenjörskonsten hos oss har förnämliga traditioner, även
företrädd såsom systematisk forskning. Man kan
nämligen konstatera, att det motsatsförhållande
mellan vetenskap och teknik, som faktiskt varit
för-härskande under lång tid också hos oss och först
under de senaste åren fullständigt utjämnats, icke
alltid varit rådande, utan att den systematiska
experimentella forskningen med direkt praktisk syftning
har mycket gamla anor.
(Av utrymmesskäl har här utelämnats en historisk
återblick beträffande bl. a. vetenskapsakademiens
ursprungliga syften och utveckling samt särskilt
Mårten Triewalds insats på det naturvetenskapliga
forskningsområdet. Red.)
Det må vara nog i detta sammanhang att
erinra om den åtskillnad, som så småningom inträdde
mellan vetenskap och teknik i och med industriens
snabba frammarsch. I sak har naturligtvis det
direkta sambandet alltid existerat, i det teknikens
stora landvinningar möjliggjorts endast tack vare
vetenskapens upptäckter och teorier. Men
organisatoriskt och individuellt inträdde snart en uppdelning
med ganska skarpa gränser. Teknikens och
produktionens män betraktade med en viss nonchalans de
enligt mångas mening tämligen onyttiga vetenskapsmännen,
som å sin sida kanske satte en ära i att driva
sin vetenskap såsom l’art pour l’art.
Ännu för ett fåtal år sedan kunde man nog
urskilja ett visst motsättningsförhållande mellan trenne
tämligen artskilda representanter för teknik och
vetenskap. Vetenskapsmannen, i stort sett utan
förståelse för det praktiska livets aktuella
tekniskt-ekonomiska krav. Ingenjören i driften, "teknikern", i
sin tur många gånger utan förståelse för betydelsen
av vetenskapens rön och teorier. Och slutligen i
kanske delvis självförvållad särställning "uppfinnaren",
oförstående inför andras brist på förståelse för hans idéer.
Utan att på något sätt nedsätta värdet av alla de
betydande tekniska prestanda, vilka härröra från
dem, som föredrogo att titulera sig uppfinnare, kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0377.html
