Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 2 dec. 1933 - Notiser - Elektrovärmeinstitutet under 10 år - Den borgerliga elektricitetsförsörjningen i Norge - Nya elektrotekniska normer - Arbetsledareinstitutets kurser - Litteratur: Kataloger m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konserveringsmetod för trä, örn vars framtid det ännu torde vara
för tidigt att fälla något omdöme.
Den som med uppmärksamhet studerar elektrovärmeinstitutets
verksamhet kan ej undgå att göra
reflektionen, att de former under vilka institutet arbetat
erbjudit vissa beaktansvärda fördelar. Ett industriföretag
har givetvis i många fall arbetskrafter och övriga
resurser för bedrivande av ett målmedvetet och
framgångsrikt forskningsarbete, men detta blir av naturliga skäl
oftast begränsat till vissa omedelbara uppgifter. Ett
självständigt arbetande institut kan däremot vid sidan
av arbetet med de åt institutet överlåtna uppdragen taga
upp och fullfölja uppslag av allehanda art och
därigenom göra sitt arbete fruktbärande inom en större
verksamhetskrets. Självfallet visar sig även här
mästerskapet i begränsningen, men att döma av den inblick en
utomstående kunnat få i elektrovärmeinstitutets
verksamhet, torde man med fog kunna säga, att denna i hög
grad stått i samklang med akademiens forskningsprogram
"främjandet av den svenska industrien och
tillvaratagandet av landets naturtillgångar". Teknisk
tidskrift, som under de gångna åren kunnat glädja sig åt
ett gott samarbete med institutet, vill därför uttrycka
förhoppningen, att det skall visa sig möjligt att nå den
organisatoriska och ekonomiska grundvalen för dettas
fortsatta verksamhet under hittillsvarande ledning.
Den borgerliga elektricitetsförsörjningen i Norge.
Norges vassdrags- og elektrisitetsvesen har i dagarna
utgivit statistik för året 1932. Av denna framgår, att
den 1 januari 1933 69 % av landets befolkning kommit
i åtnjutande av elektrisk energi från de utbyggda
kraftanläggningarna och fördelningsnäten. Särskilt på
landsbygden har elektrifieringen gått starkt framåt,
under senare år. År 1916 kunde endast 28 % av
landsbygdens befolkning tillföras elektrisk energi; vid
senaste årsskifte hade procenttalet stigit till 57.
Utvecklingen belyses också genom anläggningskapitalets
tillväxt. Anläggningarnas bokförda värde var
1/1 1916 127 mill. kr. och 1/1 1933 784,5 mill. kr., av
vilka 417,8 mill. kr. falla å den del av anläggningarna
som avser kraftproduktionen och resten på överförings-
och distributionsanläggningarna.
Den installerade generatoreffekten uppgick till
539 000 kW och fördelningsanläggningarnas
transformatoreffekt till ca 808 000 kVA. Genomsnittliga
anläggningskostnaden pr kW generatoreffekt utgör ca
780 kr. och pr kVA transformatoreffekt ca 455 kr.
Från storindustriens kraftverk överfördes under
senaste året ca 21 000 kW till allmän distribution,
varför till detta ändamål ca 560 000 kW stodo till
förfogande. Vid utgången av 1932 var summan av
maximalbelastningarna hos de elektricitetsverk som levererade
energi för allmän distribution 499 000 kW.
Då en hel del norska elektricitetsverk ej mäta det
antal kWh som levereras till fördelningsnäten, kan
energiproduktionen endast överslagsvis beräknas. Utgår man
från en genomsnittlig belastningsfaktor av 0,5 à 0,6,
kommer man emellertid till en summa av ca 2,65
milliarder kWh, levererade hos konsumenterna, motsvarande
ca 1 350 kWh pr invånare i de elektrifierade delarna
av landet. Förbrukningssiffran i städerna uppgår till
ca 1 800 kWh. Av energien beräknas ca 70 % ha
förbrukats för belysning och hushållsändamål. Den vida
övervägande delen av Norges energiproduktion
förbrukas emellertid i den elektrotermiska och
elektrokemiska storindustrien. För detta ändamål
genererades under fjolåret ca 6,5 milliarder kWh, och landets
samlade energiproduktion uppges till ca 9 milliarde kWh.
Nya elektrotekniska normer. I serien Svenska
elektrotekniska normer har i dagarna utkommit en ny volym
(SEN 13), innehållande grafiska symboler för elektrisk
teleteknik (telefoni, telegrafi, radio m. m.), vilka
godkänts av Svenska elektroingenjörsföreningen den 19 maj
1933 och den 7, resp. 27 juni av elektriska
standardiseringskommittén och av Sveriges
standardiseringskommission.
Symbolerna äro indelade i fyra grupper: allmänna
symboler (14 underavdelningar med sammanlagt 160
nummer), telefoni (4 underavdelningar med 63
nummer), telegrafi (2 underavdelningar med 41 nummer)
och radio (3 underavdelningar med 19 nummer).
Symbolerna få emellertid sammanslås till kombinerade
symboler efter önskan.
Samlingen är huvudsakligen baserad på internationella
elektrotekniska kommissionens (IEC) publikation
nr 42 och på internationella rådgivande kommitténs för
telegrafi (CCIT) handlingar, Bern 1931, band 1, till vilka
hänvisningar gjorts i texten.
Häftet distribueras av Svenska teknologföreningen, i
vars handboksserie det ingår som nr XL, samt av
Sveriges elektroindustriförening och betingar priset 3:60 kr.
Arbetsledareinstitutets kurser. Den på sin tid
anmälda ingenjörskursen, vilken tog sin början den 20
november, rönte liksom tidigare kurser av detta slag
stor tillslutning. Då institutet icke kan antaga flera än
30 deltagare till varje kurs, måste denna gång 15
kvalificerade sökande avvisas. Institutet synes hava
förvärvat ett stadgat förtroende, vilket bl. a. bevisas därav,
att vissa företag äro representerade med deltagare vid
så gott som samtliga institutets kurser.
Samtidigt pågår vid institutet en aftonkurs för
verkmästare och förmän, vilken började den 17 oktober
och är även den fulltecknad.
Nästa kurs anordnas den 15 januari 1934 för
verkmästare och förmän i första hand från gruvor och
järnverk.
En nyhet äro de ambulatoriska kurser vid olika
företag ute i landet, som institutet planerar till våren
nästa år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
