Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
TEKNISK TIDSKRIFT
11 FEBR. 1933
Fig. 1. Kompanigruvan i Svärdsjö zinkgruvefält, skala ca 1: 3200.
l = Gamla Kompanigruveschaktet, 2 - spelbana för
timmermagasin, 3 = såghus, 4 = maskinhus för gruvspel, 5 = gamla
malmens utgående, G - nya malmens utgående, 7 =
virkesupplag under jord, 8 = virkesupplag över jord.
medelbredd av ca 4 m. De bredaste partierna med
upp till 9 m bredd lågo mitt för gamla gruvan.
Anledningarna till gruvbrytningens upphörande i
Svartviksgruvan samt påbörjande inom
Kompanigruvans nya malm.
I början av 1929 inträffade två stora ras i
Svartviksgruvan, varvid dels ett flertal transportorter
avklipptes, dels ett magasintak med ca 30 m
tjocklek helt krossades på en längd av ca 50 m och
bredd av 9-12 m.
Orsaken till dessa ras torde huvudsakligen vara att
söka i glidningar, som utgingo från en serie
ofullständigt fyllda arbetsrum från 1700- och
1800-talsbrytningarna.
Dessa händelser medförde att malmfångst snarast
måste igångsättas inom andra och säkrare
malrnbryt-nmgsområden.
Den nya malmen inom Kompanigruveutmålet hade
vid provtagningar visat, dels relativt goda
metallhalter jämfört med förut bearbetade områden, dels
givit bättre anrikningsresultat än Svartviksgruvans
malmer.
Det beslöts alltså att snarast förbereda malmfångst
från den nya malmen i Kompanigruvan.
Val av gruvbrytning smet od för Kompanigruvans
nya malm.
Det gällde nu att snarast bestämma sig för en
lämplig gruvbrytningsmetod.
Den nedslående raden av dystra erfarenheter av
förut prövade metoder måste noga beaktas. Nya
malmens farliga läge i omedelbar närhot av sjön
Tof-tan med mellanliggande svaga bergpartier var en
viktig faktor att räkna med.
Med hänsyn till förenämnda omständigheter ansågs
takbrytning med Igensättning medelst dagpallbrutet
fyllberg vara den enda fullt tillförlitliga metoden.
Här gällde det emellertid att snabbt ordna för
malmfångst, varför bristen på tillgängligt fyllberg
måste övervinnas.
De varphögar, som bildats vid gamla gruvans
brytning, hade till största delen körts ut i sjön, den
tillgängliga delen var alltför obetydlig.
Den enda tänkbara utvägen ansågs vara att
snabbt uppdriva stigorter i etager till dagen och där
pallbryta gråberg som fyllberg.
Under den tid som åtgick för stigorternas
uppdrivning måste malmfångst ordnas genom någon lämplig
hjälpbrytningsmetod.
Efter ingående litteraturstudier å Bergshögskolans
bibliotek samt noggranna undersökningar av nya
malmens tektonik, beslöts att gå in för att använda
en för svenska förhållanden modifierad
square-setting-metod som hjälpbrytningsmetod, tills
regelrätt -takbrytning med Igensättning kunde igångsättas.
Square-setting-metodens allmänna utförande.
Som ett kortfattat sammandrag av
litteraturstudierna angående square-setting-metoden kan
följande anföras:
Nomenklatur.
Vid square-setting indelar man fyndigheten i
etagehöjder om 35-50 m höjd och börjar i de flesta
fall med översta etagen.
Inbyggnad av square-setting-systemet tillgår i
flertalet fall på följande sätt.
På den till lagom inbyggnadshöj d utstrossade
bottennivån utläggas en serie syllar i en riktning,
som är vinkelrät mot det tilltänkta systemets
längdutsträckning.
Beroende på malmens storlek användas
längsgående helbreda system eller tvärsgående
formutbildning med mellanstående pelare.
Syllarna inmätas noga i ett för samtliga nivåer
genomgående system.
På syllarna uppresas i dem förtappade stolpar
efter ett visst standardschema. Om häng- resp.
ligg-väggarna äro i det närmaste vertikala, resas utefter
dem stående och däri fastsprintade följare vilande
på syllarnas ändar.
Ovanpå stolpar och följare lägges ett horisontellt
Fig. 2. Schematiska sektioner och profiler av
square-setting-gruvor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
