- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Bergsvetenskap /
26

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26

TEKNISK TIDSKRIFT

8 APRIL 1933

mala hastigheten. Tyngdpunktsradien är -~- för

u

en tvärsektion av den uppåtgående godsströmmen.
Då denna har samma hastighet som kvarncylindern,
kan nu det pr tidsenhet vid ett visst varvtal
upptransporterade godset beräknas med tillhjälp av
Guldins regel, som säger att ytan gånger tyngdpunktens
väg är lika med volymen. Vid n varv pr minut
passerar genom ett snitt en volym av storleken
/R+r

(.-01

».X n

i n’ KO’ ^är ^ ^r iän£^en av cy~

lindern. De olika partiklarna i godsströmmen
utföra ett varv på olika tider. Antages det
genomsnittliga omloppstalet pr minut vara 2, passeras
snittet med tjockleken R - r av hela godsströmmen -

60

gånger pr minut, I den uppåtstigande
godsströmmen antages godspartiklarna ligga lika tätt som
godset ligger i kvarnen, då den står stilla. Är
gods-fyllnaden / % av kvarnens volym, så är
godsfyll-nadsvolymen f-nR2L. Vi ha nu två uttryck för
godsets volym. Då dessa måste vara lika, erhålles

varur erhålles

B

I2).^

Enda svårigheten är att experimentellt bestämma
r, dvs. avståndet från kvarncylinderns medelpunkt
till godsströmmens innersta skikt. För vissa
fyllnadsgrader lyckades Dreyer bestämma denna
storhet och kunde sedan beräkna motsvarande .%. För

32

/ =i 40 % blev z ~ 42 vid n = -=. Vid försöken

valdes D till l meter, varför n blev - 32, och
förhållandet mellan godsets och kvarnens omloppstal
z _ 42

"n"~32 ’8’

Med utgång från dessa värden kan man nu direkt

bestämma inre arbetet At enligt formeln. Uttryckes

godsfyllnadens volymvikt i kg, kvarnens inre längd

i meter och tiden i sek. samt dividerar med 75,

» erhålles vid det ovan nämnda normalfallet för

/ = 40 % och = l 3
n ’

För att erhålla erforderliga effektbeloppet måste
tillägg göras för friktionsmotstånd i lager och
energiförluster i kuggväxel. Genom försök fastställde
Dreyer det totala erforderliga hästkraftbeloppet till

^tota, =

_A_

1000

. \/ D hkr.

I stället för att använda Q15 som betyder vikten
av både kulor och gods, höjer man vanligen faktorn
och låter Q betyda kulvikten, vilken är lättare att
bestämma. Godsvikten är liten i förhålllande till
kulvikten och variationen i godsfyllnad vid normal
drift är mycket liten. Den slutliga formeln blir då

Tabell L Värden på konstanten C vid olika
kvarndiametrar.

Inre kvarndiameter D i millimeter
1000
1250
1500
1750
2000
2200
Anmärkning

1 000 kg flint-stensbollar....
9,5
10,6
11,6
12,6
13,4
. 14,2
Fyllnadsgraden -40 % av kvarnvolymen

1 000 kg stora stålkulor ....
8,5
9,5
10,4
11,2
12,0
12,6

1000 kg mindre stålkulor ....
8,2
9,2
10,0
10,8
11,6
12,1

Tabell 2. Värden på konstanten C vid olika
godsfyllnadsgrader.



Fyllna(
Isgrad i
procent
. "


10
20
30
40
50

1000 kg flintstens-bollar ..........
13,3
1225
11,0
9,5
78

1000 kg stora stålkulor
119
11,0
9,9
8,5
«’
7,0

1000 kg små stålkulor eller cvlnebs .......... -..
11,5
10,6
9,5
8.2
.
6.8

På ungefär samma sätt som Dreyer bestämmer
Dreves1 år 1918 kraftbehovet för målning i kul- och
rörkvarnar. Beträffande godsets och kulornas
rörelser giver han en intressant framställning, som
väsentligt avviker från Dreyers föreställning.

Davis metod.

Amerikanaren E. W. Davis2 framlade i New York
i februari 1919 en mycket noggrant genomförd
metod för beräkning av kraftbehovet för en kul- eller
rörkvarn.

Han angiver först det varvtal, vid vilket alla kulor
följa runt med cylindern i rotationen.

n = - 4- där radien r är uttryckt i fot

\/r

vilket giver, om i stället diametern D angives i meter,
54,i9 . V/2,03048 42,1

Sedan bestämmer Davis den nedre skärningspunkten
mellan kastparabeln och cirkeln i fig. 10. Tre
skärningspunkter inträffa vid x = O, dvs. vid
utkast-ningspunkten. Den fjärde roten till ekvationen är
x = 4 r sin a ’ cos2 a och motsvarande värde på
y = - 4 r sin2 a cos a.

m v
Enligt fig. 10 härleder Davis en formel –––- =

= m cos a

n m (2 nr n)2

eller v––- ;

m . cos a varur cos a =

r n

Här är n varv i sekunden och r i fot.

där C kan tagas ur nedanstående tabellerna l och 2.

COS a = 1,226^2

Denna ekvation utgör orten för de punkter, där
kulbanorna övergå från cylinderytan till parabeln.
Det är en cirkel, vars medelpunkt ligger på
lodlinjen över cylinderns medelpunkt. I fig. 10
utmärkes denna cirkel av a, e, b, O. Den har
erhållits genom insättning av värdena på r i fot från
l till 4. Med tillhjälp av ovan angivna värden på

1 Metall und Erz, 1918, sid. 279.

2 Träns. Am. Inst. Min. Met. Eng., vol. LXI, år 1919,
sid. 250.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933b/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free