Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
TEKNISK TIDSKRIFT
8 JULI 1933
Fig. 1. Geologisk kartskiss.
het består tillredningen däri, att man från ett
centralt, i malmen förlagt (donlägigt) schakt indriver
fältorter åt bägge hållen, varpå strossning äger rum
i riktning mot den näst överliggande orten.
Då man tidigare saknade lämpliga anordningar för
malmens transport i strossarna ned till den
underliggande orten, var det nödvändigt att anlägga
orterna med relativt ringa avstånd, 10-15 meter
(efter fallet räknat). Men även med ett sådant
etageavstånd voro svårigheterna betr. malmlastningen
rätt stora och förorsakade dessutom, att arbetet i
gruvorna måste spridas på ett stort antal
angreppspunkter, vilket i sin tur nödvändiggjorde kvarlämnande
av bergfästen och uppmurning av pelare i tämligen
stor utsträckning.
Jag skall här icke gå närmare in på den gamla
brytningsmetoden och de olika förslagen som
dryftades och delvis också försöktes, innan vi kommo fram
till den metod, som nu användes, men jag vill här
blott påpeka ett förhållande beträffande
ortdrivningen vid dessa förekomster, åskådliggjort genom
fig. 2 B. Av ortprofilets läge i malmen, som har
demonstrerats vid olika stupningsvinklar, framgår
bl. a., att någon sorts modifierad skivbrytning
uteslutande med orter närmast är otänkbar vid de
lut-nmgsförhållanden, resp. malmmäktiffheter. som äro
förhärskande i Sulitelma. Man skulle nämligen då
för varje skiva vara tvungen antingen att lämna
kvar en malmtriangel A-B-C eller bryta
gråbergstriangeln B-C-D (event. gå en medelväg). Överhuvud-
taget torde det framgå med
all tydlighet, att ju färre
antal orter, dvs. ju större
etage-avstånd man kan ha
vid brytningen av dessa
förekomster, ju
fördelaktigare är det.
Jag kan här samtidigt
nämna, att där lutningen
är liten, och taket
samtidigt är fast, har det varit
vanligt att driva orterna
med relativt stor bredd, ca
5 m.
Då lastning med
skrapor kom upp för en del år
sedan, började även vi
experimentera med detta och
fingo snart klarhet i, att
vi här stodo inför eri
lycklig lösning av vårt
problem, då denna form för
mekanisk lastning på ett
fördelaktigt sätt även
kunde kombineras med
malmens transport i
strossarna, från etage till etage -
t. o. m. på relativt stora
avstånd. En viktig sak är
också, att utrustningen är
enkel och driftsäker och
kan göras lätt flyttbar, så
att den vid skjutningen i
strossarna hastigt kan
bringas ur vägen. Vad
mobiliteten angår, har man
f. ö. i Sulitelma sökt nå dithän, att en och samma
utrustning skall kunna betjäna flera strossar på
samma etage, vilket ur kapitalsynpunkt naturligtvis
betyder en besparing.
,-’"’ Beteckning/Sr
, - ~ *" utdrivna partier
Fig. 2. A: Schematisk skiss av den dominerande förekomsttypen i
Sulitelma. B: Orter vid olika stupningsvinklar. (Mäktighet -2 m.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
