- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Bergsvetenskap /
69

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9 SEPT. 1933

BERGSVETENSKAP

69

Järnvägsvagnar

av den gamla. (I samband
härmed må även nämnas, att de nya
kullager vagnarna ha höjt
draga-reeffekten med ca 100 %, till
vilken ökning sannolikt den
ändrade organisationen i hög grad
bidragit.) Den intensiva
trafiken, i genomsnitt över 100
vagnar i timmen i varje riktning,
nödvändiggör givetvis, att
största omsorg nedlägges på, att
banorna äro i gott skick, varvid
förut beskrivna bottenjäsning är
till stor nackdel.

Under och ovan jord vid
schaktet. Från linbanans
ändstation nära schaktet självrulla
vagnarna efter automatisk
avkoppling från linan på lutande
spår via en rangerbangård med
tre spår till schakthissarna.
Från schaktet självrulla
vagnarna likaledes till en
medbringar-kedja och därifrån till
linbanestationen. De nya större vagnarna ha nödvändiggjort
större hissar och kraftigare spel. Det gamla
ång-spelet kunde likväl användas efter ökning av
cylin-derdiametern. En ny, högre lave blev dock
nödvändig i samband med sorterings verket (fig. 5). Ovan
jord, på "gämsen", är vagnsomloppet analogt med
anordningarna under jord: från schaktet förbi
ställverket, där vagnarna dirigeras efter innehållet till
olika uppställningsspår framför resp. tippare, och
slutligen för tomvagnarna en medbringare till nivå
för självrullning tillbaka till schaktet.

Godsets slutliga transport efter behandlingen i
sor-teringsverket beskrives närmare i samband med
detta.

Sorteringsverket.

Som förut beskrivits, utföres den kvalitativa
sorteringen redan i samband med lastningen. Kolen och
leran kunna dock i regel ej användas direkt i det
tillstånd de ha, då de komma upp i dagen, utan
måste först genom krossning och siktning uppdelas i ett
flertal styckestorlekar, som lämpa sig för olika
ändamål. Nu nämnda krav från konsumenterna hade
med åren alltmera ökats, varför det i samband med
koncentrationen av uppfordringen till ett schakt blev
nödvändigt att ersätta de gamla
sorteringsanläggningar, vilka delvis voro förlagda vid fabrikerna,
med ett enda sorteringsverk, förlagt vid gruvan. I
detta behandlas de olika ur gruvan kommande
produkterna enligt vidstående schema (fig. 6). Detta

Från schaktet

Ångpannor

Järnvägsvagnar

Lorupplag för [-chaxnotte-brännln«-]
{+chaxnotte-
brännln«+}

Järirvrögsvagnn

Fig. 6. Schema över sorteririgsverket.

torde ej tarva någon annan förklaring, än att
produkter, angivna inom parentes, och streckade linjer
beteckna förfaranden, som mera sällan förekomma, men
likväl genom enkel omställning äro lätta att utföra.
Vidare må nämnas, att den lämpligaste proportionen
mellan de olika kornklasserna regleras medelst
sikt-ombyten, varför siffrorna för kornstorlekarna endast
äro ungefärliga medeltal.

Av de olika detaljerna i verket böra följande
närmare framhållas:

Framför ställverket, tipparna och hissarna hejdas
vagnarna av bromsar, vilka kunna lättas medelst
tryckluft. Samtliga växlar manövreras från en enda
plats med hjälp av linor. Tipparna äro
halvautomatiska (startas med pedal). Plockbanden äro
sammansatta av stållameller för att möjliggöra
sönder-slagning av kolstycken med vidsittande skifferbitar.
Krossarna äro s. k. envalskrossar av Arboga
tillverkning. Den större av dem, lerkrossen, producerar
50 ton skiffer pr tim., varvid in- och utgående max.
styckestorleken är 500 resp. 75 mm. Kraftåtgången
för båda krossarna och de tre plockbanden är
tillsammans 50 hkr. Fickorna äro trattformigt byggda av
vanlig 10 mm svartplåt och sluta nedtill med
horisontala luckor, som manövreras med tryckluft.
Något märkbart slitage på den tunna plåten har trots
4 års drift ej kunnat iakttagas.

Följande tabell visar kvaliteter och
användningsområden för de olika kolsorterna:

Märke
Kornklass mm
Analys i leveranstillstånd
Användning

Vatten %
Aska
%
V arme värde Cal

Al
> 50
13
8
5760
Hushåll, ångpannor

A2
oklasserat
13
9
5750
55 51

A3
50 25
13
11
5740
-,

A5
25-8
14
0
5780
,, smedjor

A8
< 8
16
12
5290
Ångpannor med specialroster

BA1
> 50
13
18
5100
Hushåll !

Bl
75-50
10
39
3580
Gasgeneratorer i

B3
50 - 25
11
35
3820
Gasgen., värmel. pannor |

B5
25-6
11
34
3860
Hushåll, gasgen., ångpannor

B8
<6
14
28
4160
Ångpannor med specialroster j

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933b/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free