- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Elektroteknik /
6

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1933 - Ivar Herlitz: Industrianläggningars kortslutningssäkerhet - Vidar Ekström: Beräkning medelst nomogram av energiförlusterna i en elektrisk kraftöverföring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNISK TIDSKRIFT

7 JAN. 1933

Fig. 7. Exempel på modernisering av äldre anläggning genom ström"
begränsning för utgående linjer.

Fig. 8. Exempel på strömbegränsning genom uppdelning i flera
skensystem med sammankoppling över reaktanser.

Däremot bör påpekas, att en dylik skyddskoppling
mellan ett svagt motorskåp och en kraftig brytare
icke kan anses tillförlitlig på grund av brytarens
alltför långa funktionstid. I ännu högre grad gäller
detta för en brytare, avsedd att skydda ett
smält-skydd med otillräcklig brytförmåga. Möjligen kan
man för ett motorskåp på detta sätt undvika
sprängningar, som medföra risk för personalen, men
allvarliga skador kunna säkerligen icke undvikas, och
för ett kapslat smältskydd torde icke heller
explosioner på detta sätt med säkerhet kunna undvikas.

Några exempel på utförda moderniseringar visas
i fig. 7 och 8. Den i fig. 7 visade 5 000 V
anläggningen har egen ångkraft till en effekt av ca 8 500
kVA, men inköper normalt större delen av behovet
från ett stort kraftnät. En del av förbrukningen
består av synnerligen ömtåliga maskiner, som till
varje pris måste hållas i drift.

Vid moderniseringen ombyggdes huvudskensystemet och försågs med nya brytare, varjämte det
uppdelades i två delar. Den ömtåligare delen av
belastningen anslöts direkt till ångkraften och av denna
hålles så mycket i beredskap, att man vid
störningar på den inköpta kraften kan skilja
skensystemen och mata den viktigare belastningen med
egen kraft. Särskiljandet sker automatiskt med
hjälp av bakströmsreläer.

De största, direkt till 5 000 volts skenor anslutna
belastningsobjekten, försågos likaledes med nya,
kortslutningssäkra apparater, de mindre
sammanfördes i grupper, skyddade av reaktanser.

För de minsta belastningarna fanns sedan gammalt
ett 500 volts system med transformatorer för ca
l 000 kVA. Dessas reaktans uppökades med
separata spolar till ca 10 % (vid nyanskaffningar utföras
transformatorerna direkt med denna
kortslutnings-spänning), och belastningarna fördelades så, att parallellkoppling på 500 volts sidan i regel ej behöver
ifrågakomma.

I fig. 8 återigen, visande en 3000 volts
anläggning, har man i stället uppdelat driften på tre, i
stort sett självförsörjande system, vilka förenats
med reaktansspolar med icke mindre än 40 %
reaktans vid maximalt överförbar effekt. För att trots
den stora reaktansen kunna överföra någon reaktiveffekt mellan systemen har möjlighet till
spännings-reglering införts med hjälp av tillsatstransformatorer
och lindningskopplare. Den viktigaste belastningen
har liksom i fig. 7 förlagts till skenan för egen
ångkraft, och man vinner därför för denna belastning
även här vid sidan av kortslutningsströmmens
begränsning en mot störningar utifrån synnerligen väl
skyddad drift.

BERÄKNING MEDELST NOMOGRAM AV
ENERGIFÖRLUSTERNA I EN ELEKTRISK KRAFTÖVERFÖRING.

Av VIDAR EKSTRÖM.

Inledning.

Vid ekonomiska utredningar av
överföringsproblem användes ofta den av ROSSANDER angivna
"symboliska" metoden för en approximativ
beräkning av överföringsförlusternas storlek.

Dessa beräkningar bliva relativt enkla, om man
ej behöver taga hänsyn till den reaktiva effektens
variation med belastningen. I allmänhet vill man
dock göra detta, och då bliva de ursprungliga
formlerna obekväma att handskas med, och räknefel
insmyga sig lätt vid uträkningarna. En nomografisk
framställning av dessa formler erbjuder betydande
fördelar vid praktiska beräkningar.

Man vore frestad påpeka, att nomografiska
metoder utan tvivel förtjäna mera beaktande av
svenska teknici än som hittills synes hava varit fallet.
Om man erinrar sig alla de nomogram för beräkning
av exempelvis en lednings nedhängning, som under
senaste åren framförts i tyska och franska
facktidskrifter, förefaller emellertid intresset för nomografien i utlandet vara så mycket större. Förutom
tidsbesparing och säkerhet vid uträkningarna medföra
nomogrammen den fördelen, att de på ett
överskådligt sätt ge en överblick av de olika i funktionen
ingående faktorernas inverkan. Denna
överskådlighet beror på, att man vid användande av nomogra-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933e/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free