Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1933 - J. Biermanns: Högeffektbrytare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
4 FEBR. 1933
Fig. 2, Brytförloppet vid tryckgasbrytare;
upptagning med ultrarapidkameia.
slutet av halvperioden krymper ihop till en tunn
tråd, tydligen utsatt i hela sin längd och omkrets för
den avjoniserande verkan från tryckluften. I fig. 3
återges en ännu senare fas av brytningen.
Ljusbågen har, såsom övre bildraden visar, släppt
elektroden, men lever ännu kvar som ett moln av
laddade partiklar, som framgår av den undre, mjukare
kopierade bildserien under samma tid. Vid tryckluftbrytaren är detta moln utsatt för blåsning, som
förhindrar återtändning, och pressluftbrytaren är
även den enda brytare, som för alla strömstyrkor
bryter på en halvperiod.
Att man emellertid är berättigad tillämpa denna
grundföreställning även vid andra brytare, visar
nästa bild av en normal oljebrytare med bilderna i
tidsföljd enligt numreringen. Den i fig. 4, bild 8
tydligt iakttagbara gasblåsan brister i bild 11, varvid
oljeväggarna störta in för att slutligen släcka
ljusbågen. Vid vanliga oljebrytare kan man alltså
räkna med en oreglerad oljeströmning.
Ju effektivare strömningen styres, desto bättre
behärskar man brytförloppet, och desto snabbare
släckes ljusbågen.
Fig. 5 ger oss en direkt bekräftelse på det ovan
sagda, varvid man bör erinra sig, att det
genomslag-säkra oljeskiktets uppgift är att vid strömmens
naturliga nollpassager med säkerhet uthärda den
återvändande spänningen. Lyckligtvis återvänder icke
Fig. 4. Ljusbågen vid oljebrytare med öppna kontakter. 6 kV. 50 amp.
cos phi = 0,45.
spänningen momentant utan i form av en
högfrekvent svängning, varför man alltid kan tala om en
med tiden växande spänning över brytsträckan i
volt/mikrosekund. Om man därför på denna korta,
men dock begränsade tid kan göra
genomslagshållfastheten tillräckligt stor, så äger ingen
återtändning rum, utan brytningen fullbordas. Tydligen är
det för att erhålla en effektiv släckverkan
nödvändigt att åstadkomma en tillräckligt snabb stegring i
oljeskiktets tjocklek genom en ökad hastighet på
den i brytsträckan inpressade oljan. Ju snabbare
spänningen stiger, desto snabbare måste även oljeströmningen vara, och mellan dessa storheter råder
en direkt proportionalitet. Inprickas därför såsom i
fig. 5 resultaten från en mängd brytförsök vid olika
oljeströmningshastigheter och värden på storheten
volt/mikrosekund hos den återvändande spänningen,
så finner man, att en rät linje skiljer de fullgoda
brytningarna från de misslyckade. Denna gränslinje
anger således den lägsta möjliga
oljeströmnings-hastigheten vid en viss hastighet på den
återvändande spänningen. Gränslinjen ger ett genomslagshållfasthetsvärde å oljan av 200 kV/cm, vilket
stämmer med funna värden vid stötbelastningar å tunna
oljeskikt. Uppfattningen, att den över brytsträckan
rusande oljan renar brytsträckan, kan därför anses
vara berättigad vid alla kända brytartyper och är
den arbetshypotes, som hittills vunnit den starkaste
Fig. 3. Brytförloppet vid tryckgasbrytare. Övre bilden:
ljusbågen strax före slocknandet. Undre bilden: samma
upptagning som i övre bilden men mjukare kopierad.
Man iakttager här tydligt en fortsatt emission.
Fig. 5. Tillåten stegringshastighet å den återvändande
spänningen som funktion av oljehastigheten vid olika spänningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
