Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1933 - J. Biermanns: Högeffektbrytare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 FEBR. 1933
ELEKTROTEKNIK
21
tivt smal gränszon med högt temperaturfall. Man
torde därför med största sannolikhet kunna anse
förloppet vara som fig. 11 visar, i det
värmetransporten först sker i radiell riktning och därefter
axiellt. Äger detta sin riktighet, så måste, då
under strömmens nollpassage den axiella
gasrörelsen är obetydlig, släckmedlets
värmeledningsförmåga vara av utslagsgivande betydelse för
brytförloppet. Att värmeledningen överhuvud taget kan
antaga den för transporten av så stora värmemängder
erforderliga storleksordningen sammanhänger med
den höga ljusbågstemperaturen. Gasernas
värmeledningsförmåga är ju ingenting annat än en
utjämning av temperaturdifferensen genom diffusion
av varma molekyler till en kallare zon och tvärtom.
Detta förlopp blir livligare i det område, där
dissociationen äger rum, alltså inom den tidigare
omnämnda gränszonen. De icke dissocierade
molekylerna, som tränga in i ljusbågskärnan från en
kallare gaszon, sönderdelas omedelbart vid
gränszonen och binda därvid betydande energimängder,
som tagas från ljusbågens värmeinnehåll. Vandra
de så sönderdelade molekylerna ut från kärnan till
kallare yttre zon, så förenas atomerna på nytt under
frigivande av sina bundna värmemängder. Det
uppstår således en intensiv värmetransport från
ljusbågens kärna till det omgivande gashöljet.
Beräkningen av den på grund av dissociationen
förstärkta värmeledningsförmågan hos olika gaser
enligt en av prof. Nernst angiven metod ger oss
kurvor enligt fig. 12. Man ser, att
värmeledningsförmågan från att till en början vara obetydlig stiger
till ett maximum inom dissociationsområdet för att
sedan åter falla. Vid ännu högre temperatur sker
åter en stegring, beroende därpå, att de nu enatomiga
gaserna på grund av sin lägre molekylarvikt äro
bättre värmeledare än vid tvåatomigt tillstånd.
Kurvorna visa, att de olika gaserna i avseende på sin
effektiva värmeledningsförmåga förhålla sig mycket
olika med serieföljden: kväve, syre, kolsyra,
vattenånga och väte.
Om nu värmeledningsförmågan för de olika ga-
caf
Fig. 13. 30 kV tryckgasbrytare för större
strömstyrkor.
serna verkligen har den stora betydelse för släckningsförloppet, som vi velat göra gällande, så måste
praktiska försök beträffande högsta möjliga
bryteffekt för de olika gaserna ge oss samma serieföljd.
Vid försök hos AEG å en tryckgasbrytare med de
olika gaserna under i övrigt samma förhållande, dvs.
gastryck, koppling, driftspänning etc., erhölls i
tabell l återgivna värden, som på ett slående sätt
visar det intima samband, som råder mellan
värmeledningsförmåga och bryteffekt. Vid de fall där
kvantitativa differenser råda, exempelvis vid väte med
en 17 ggr så stor värmeledningsförmåga men endast
7,5 ggr så stor bryteffekt som luft, beror detta på,
att genomslagshållfastheten vid väte är ca 40 %
mindre än vad fallet är vid andra gaser, där den
endast varierar med ± 10 %.
Tab. 1. Värmeledningsförmåga och bryteffekt vid
olika gaser.
Gas
Luft
Kväve
Syre
Kolsyra
Vattenånga
Väte
Fig. 12. Värmeledningsförmåga hos olika gaser
vid högre temperaturer.
Medelvärde å
värmeledningsförmågan mellan
0 och 6000 °K (Luft = l) l 0,8 1,8 2,5 5 17
Uppmätt bryteffekt (Luft
= 1) ................................ l l 1,8 2,6 3,8 7,5
Även om det skildrade sambandet mellan
bryteffekt och värmeledningsförmåga icke lämnar en
fullt uttömmande och slutgiltig förklaring över
brytförloppet visar det dock, att man redan fått en
väsentlig inblick i dess natur, och de vunna
erfarenheterna räcka till att föra utvecklingen vidare i rätta
banor. Vi sågo, att brytningen skedde vid
temperaturer, som lågo väsentligt över l 000° och att
ljusbågens vara eller icke vara bestämdes av
återförenandet av elektroner och positiva joner. Det mest
verksamma medel, som står till vårt förfogande för
förkortning av ljusbågens bränntid, är en effektiv
kylning av ljusbågens bana genom en kraftig ström-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
