Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1933 - Wolfgang Kautter: Galler- och anodkretsarnas inverkan på varandra i förstärkare och radiomottagare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 MARS 1933
I. Rörfyrpolen:
f’ = S-Va -
ELEKTROTEKNIK
Ekvationen (4) kan omformas till
41
(2)
L2 - " ’ r g
vilka erhållas genom omformning av rörekvationen
=
2
D
II. Kapacitetsfyrpolen:
(3)
Vid parallellkoppling av de båda fyrpolerna
adderas resp. strömmar, och vi få, om beteckningarna
lg = // + V och Ia = l j - l j’
införas:
De parallellkopplade fyrpolerna avslutas nu med
anodmotståndet Ra, varvid efter någon reduktion
erhålles sambandet mellan lg och Vg, som ger
värdet på den sänkta ekvivalenta admittansen:
ja
där Ga = ~-
Ra
Ekvation (4) gäller fullkomligt generellt och
innehåller några termer, vilka icke förekomma i den
bekanta Backhausenformeln1 och vilka i de flesta, men
icke alla fall kunna försummas.
Backhausen, Elektronenröhren, bd II, kap. 17.
Bägge termerna i högra membrum ha en lätt
åskådlig betydelse. Första termen representerar nämligen
impedansen hos den motståndskombination enligt
fig. 4 a, som skulle ligga parallellt över gallerkretsen
om gallret ej hade någon styrande inverkan på
anodkretsen, och den enda förbindelsen mellan kretsarna
alltså utgjordes av kapaciteten Cga.
Motstånds-kombinationen består av de parallellkopplade mot-
Fig. 4. Schema till förklaring av olika termer i formeln
över anodgallereffekten.
i \
’t 1
i
I"
<»
J-z^
° L’ J’ ’
\
1 1
r
?a
-D
Fig. 3. Upplösning av schema fig. l i två
parallellkopplade fyrpoler, överst: fyrpol I
(rörfyrpol), nederst: fyrpol II
(kapacitets-fyrpol).
stånden Ra och RI i serie med den i allmänhet stora
impedansen _._..-.–. Detta motstånd, som för varje
7 CoCya
fall lätt kan beräknas, kalla vi i det följande för
gallrets isolationsmotstånd Gle. I vanliga fall vid liten
anodgallerkapacitet Cga är det approximativt lika
med
l
; ö) Cga
Nämnaren i andra termen representerar de tre
allmänna ledningsförmågorna Ga, G.L och P Cga
parallellkopplade, vilka man under iakttagande av en
del möjliga förenklingar lätt kan beräkna. Till följd
av Gj kan även vid mycket höga anodmotstånd
summan av dessa ledningsförmågor ej underskrida
värdet GI- Den andra termen representerar den
egentliga anodåterverkan. Med införande av den resul-
terande ledningsförmågan Ga’ = – = Ga + GL -f
+ P Cga kan ekvation (5) alltså skrivas
G’=Gle + SPCffaRa’ (6)
Som vi senare skola finna, motsvaras den ej
önskade inverkan av gallerkretsen på anodkretsen
av exakt samma karakteristiska uttryck. Diskussio-
nen av uttrycket är enkel:
Som funktion av (Äa) följer Rar en cirkel.
Samtliga motståndsvektorer multipliceras med S P Cga.
dvs. de vridas 90° i positiv riktning samtidigt
som deras amplituder numeriskt multipliceras med
S co Cga. Av en motståndsvektor i första
kvadran-ten erhålles alltså en vektor representerande
ledningsförmågan i andra kvadranten och av en
motståndsvektor i fjärde en sådan vektor i första
kvadranten. I första fallet har den resulterande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
