Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1933 - B. Anderson: Den legerade plåtens allmänna egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
TEKNISK TIDSKRIFT
4 MARS 1933
teter, visa de dock tydligt faran av slumpvis
blandning av plåtremsor med olika valsriktning vid
Epsteinprov. På Aseas laboratorium använder
konsekvent kombination III, alltså seriekoppling av
fluxen, enär detta ju normalt är fallet i en maskin.
I Tyskland användes däremot blandning.
Vid den förra metoden kommer man alltså på
säkra sidan då det gäller dynamoplåt, där inverkan
är störst (2,1 till 2,3, %) men för höglegerad på den
osäkra, där skillnaden är minst (Iy5 till 0,9 % för
Ww resp.
Järn-nickellegeringar.
Utvecklingen för dessa legeringar har varit lika
betydelsefull som för Fe-C-Si-legeringarna under de
senaste 10 åren och förtjänsten härav tillkommer till
mycket stor del även Yensen. (Metal Progress, sid.
28, 1932.)
Fig. 21 visar magnetiserbarheten såsom funktion
av M-halten vid olika //-värden. Dessa kurvor
hänföra sig till år 1920 och visa, att 50 % M har den
högsta magnetiserbarheten; denna legering går under
namnet Hipernik och motsvarar Fe2Ni2. FeNi3 med
78,5 % Ni är något sämre enligt dessa
undersökningar; går under namnet Permalloy. (Western
Electric, Arnold & Elming, J. Franklin Inst. 1923.)
Legeringen med 27,5 Ni är omagnetisk.
B Gauss
24000
20.000
16.000
12.000
4000
j Nickelinneholl i % J j j j
Fe3M Fe2Ni2 FeNi3 Nickel
Jörn
Fig. 21. Magnetiserbarhet för olika FeNi-legeringar.
Enl. T. D. Yensen.
1923 upptäcktes emellertid, att ehuru
utgångsmaterialet utgjordes av vakuumsmält elektrolytjärn från
induktionsugn likväl inneslutningar av oxider
förefunnos, vilka vid valsning till tunn plåt finfördelades
i materialet utmed korngränserna och orsakade en
katastrofal nedgång i magnetiserbarheten (i /^max från
20000 till 2000) och ökning i hysteresisförlusterna
Tab. 2.
l År
Experimen-tator
Material
/^.max |
B för H =
Koercitivkraft
cgs
Hysteresisförluster erg/cm3/per.
0
0,01
0,1
0,5
1
5 = 10000
5 = 15000
B = 10 000
B = 15 000
! :1873
Rowland
Mjukt järn
2500
j
i __
!1885
E wi n 2*
Mjukt järn
2 600
5000 !
1 1900
*-J " Aliö
Hadfield
Sv. träkolsjärn
2600
1 000
2000
0,92
2700 >
^1900
Hadfield
Sv. träkolsjärn
4 000
0,’92
1,00
ca 2 700
ca 5500 !
1900
Hadfield
21/2 % S i- järn
5 JOO
0,72
0,79
ca 2 200
ca 4700
j 1901
Gumlich & Schmidt
Mjukt järn
8 350
0,50
ca 1 500
L901
Gumlich & Schmidt
Miukt järn
8350
0,60
[ 903
Baker
4 9 % SSi-järn
1 .20
ca 6 200
1912
Gumlich & Goerens
Plåt innehållande 0.4 % kisel
11 600
ca 0,45
0,54
ca 1 400
1912
Gumlich & Goerens
4o % Si-plåt
9400
. _ _
1912
Paglianti
1,75 % Si-järn ........
__
__
-
-
0,60
0,75
1650 ;
3500 j
J1913
Breslauer
Fisher elektrolytjärn endast anlöpt ........
11500
11200
9600
1440
.
|1914
Yensen
Vakuumsmält elektrolytjärn ........
19000
18800
12500
ca 0,22
0,29
810 1
1640
1915
Yensen
Vakuumsmält elek-trolvtiärn
25 800
23600
14000
0,20
660
1915
Yensen
Vakuumsmält elektrolytjärn1 ....
50000
27000
14500
0,09
0,16
290
920
1915
Yensen
3,40 % Si-vakuum-smält järn ............
63300
0,08
0,15
280
1025
1920
Yensen
Vakuumsmält elektrot tjärn ........
41 500
1700
27000
14600
0,17
500
1928
Yensen & Ziegler
Vakuumsmält elektrolytjärn ........
61 000
1 115
2600
46600
28600
15 500
0,09
__
300
-
Permalloy (78 °/o Ni), Hipernik (50 °/o Ni) och Armco-jäm.
1923
Arnold & Elmén
Permalloy (78 % Ni)
87 000
9000
12 000
65 000
18000
9 500
0.05
180
1925
Yensen
.Hipernik (50 °/o Ni)
170000
3000
6100
60000
19000
10000
: 0,05
i - .
200
-
1920
Arnold & Elmén
Armco-järn ................
| 7000
250
260
320
1000
4300
0.72
_
2100
_
i Med 0,15 % kiseltillsats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
