Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1933 - Otto Stålhane: Elektriska ugnar för järnindustrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l APRIL 1933
ELEKTROTEKNIK
63
Héroultugnens mot badet spelande
ljusbåge medför, särskilt vid smärre
ugnar, å ena sidan risk för lokal
upphettning av badet, å andra sidan
försvåras avkolningen av badet vid t. e.
tillverkning av rostfria stål eller andra
material med låg kolhalt. Vid den fria
ljusbågen undvikas dessa olägenheter,
varför dessa ugnar kommit till
användning vid tillverkning av specialstål i
ej allt för stora charger. Ty ugnar med
fri ljusbåge lämpa sig mindre väl för
stora effekter, emedan därvid kräves att
man väsentligt ökar avståndet mellan
ljusbågen och valvet, för att detta ej
skall smälta ned, och därmed sänkes
verkningsgraden. Däremot lämpar sig
denna ungstyp för utförande av så små
enheter, att Héroultugnen blir
opraktisk, såsom t. e. smärre ugnar för
framställning av stålgjutgods vid
verkstäder etc. (Inom parentes må framhållas,
att ugnarna med fri ljusbåge ha sitt
rätta verksamhetsområde vid smältning
av ädla metaller, koppar och dess legeringar etc., där
de också användas i mycket stor utsträckning.)
Detroitugnen utgör den enklaste och närmast till
hands liggande lösningen av problemet: en ugn med
fri ljusbåge. Visserligen kan man genom ugnens
pendlande rotation kring sin axel åstadkomma en
homogenisering av chargen, vilket är nödvändigt på
grund av frånvaron av de elektrodynamiska krafter,
som vid Héroultugnen ständigt håller badet i rörelse.
Men å andra sidan är ugnens infodring starkt utsatt
för den fria ljusbågens intensiva strålning, vilket gör
Fig’. 17. Rennerfeltugn l ]/2 ton, 250 kVA, Hallstahammar.
denna ugnstyp lämpligast för behandling av
lättsmältare metaller; härtill kommer, att man ej gärna vill
använda enfasugnar, med mindre man har anledning
installera minst tre av dem, som då kunna anslutas
till ett trefasnät.
Rennerfelt har lyckats i viss mån undvika dessa
olägenheter genom att använda två horisontala
elektroder, anslutna till var sin fas i ett tvåfassystem,
samt en vertikal elektrod, som tjänar som gemensam
återledare. Den vertikala elektroden avskärmar
vär-mestrålningen mot övre delen av valvet, och dess-
Tabell L Tillverkning av elektro- och degelstål i 1000 ton.
U. S. A.
Tyskland
Frankrike
Österrike-Ungern
Svei
ige
i Japan
Ungern |
Är
Elektrostål
Degel-stål
_ .
Elektrostål
Degel- i stål
~~ ..... """i Elektro- 1 stål ;
Degel-stål
Elektrostål
Degel-stål
Elektrostål
Degel-stål
Elektrostål
Degel-stål
Elektrostål
Degel- ! stål j
1906
I
_
26,1
l,o
1,5
_
_~"
_
1907
6,5
133,3
15,0
-
- :
.
23,2
1,1
1,3
-
-
-
- !
1908
14,0
64,1
19,5
88,2
2,3
12,6
4,3
19,6 -
1,0
1,2
___
-
-
- ;
1909
13,7
109,1
17,8
84,1
6,4
16,9
9,0
16,1
0,6
0,9
-
-
- i
1910
52,1
124,3
36,8
83,2
11,8
17,0
20,0
17,6
0,4
1,8
-
-
-
-
1911
29,1
99,2
1 60,6
78,8
13,9
16,9
22,9
17,5
2,0
2,3
-
-
-
___ i
1912
18,6
123,5
i 74,1
79,2
15,9
21,4
21,6
25,4
1,3
2,7
. -
-
-
-
1913
30,2
123,2
; 88,9
84,6
20,0
26,8
25,2
2,3
3,4
| -
-^
-
- i
1914
24,4
91,3
i 89,3
95,1
21,1
-
19,8
17,6
1,8
2,8
-
––
-
-
1915
69,4
115,6
i 113,6
100,6
21,5
-
23,9
26,2
2;2
S,4
-
-
-
–––– ;
1916
171,6
131,8
213,0
108,2
44,4
__
47,2
34,0
6,7
2,7
: __
__
__
_____
1917
304,5
128,7
219,7
129,8
54?o
-
47,2
31,9
10,7
1,2
3,5
11,5
-
- ;
1918
511,4
116,9
240,0
86,6
58,0
-
41,2
13,9
13,1
1,8
! 4,3
8,8
-
-
1919
391,0
63,6
81,8
40,6
42,6
16,9
8,3
2,4
11,8
1,3
3,7
6,6
1,0
0,2 j
1920
510;4
72,3
87,7
36,2
58,1
20,0
15,3
2,6
12,4
1,6
i 4,2
1,8
2,8
0,1 !
1921
172,2
7,6
1 79,1
33,9
24,5
9,5
35,2
2,5
13,4
1,0
! 5,2
1,5
4,6
0,2 j
1922
391,6
29,1
105,0
35,6
41,4
6,9
38,1
1,4
16,4
0,9
4,5
2,9
5,9
0,1 j
! 1923
524,1
44,8
79,2
16,3
47,6
14,9
37,7
1,3
16,9
0,8
! 6,3
1,6
8,0
0,1 1
1924
439,4
22,8
82,7
13,5
65,6
11,5
44,2
0,8
37,6
1,8
i 12,0
0,8
8,3
0,1
1925
625,0
19,4
114,9
13,4
75,4
12,8
42,7
0,7
42,6
1,1
; 15,5
1,2
9,1
1 1926
651,7
15,5
i 69,0
11,3
83,5
15,2
46,4
0,4
47,3
1,1
18,2
2,8
12,5
__ ’
1927
676,7
9,2
1 157,0
14,3
91,1
11,6
62,1
i 0,3
51,9
1,2
i 26,1
1,6
11,9
-
| 1928
815,1
7,9
i 141,o
13,9
128,3
15,8
94,3
-
85,9
1,3
! 37,5
1,5
18,6
__
i 1929
966,7
6,7
159,0
14,5
151,0
16,8
i 89,9
-
112,7
1,4
1 39,0
17,9
j )
! 1930
; 662,4
1,3
! 115,o
._ .6,3
153,7
9,9
1 71,8
i -
116,4
1,0
! 37,o
-
25,9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
