Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1933 - Otto Stålhane: Elektriska ugnar för järnindustrien - Fr. Jacobsen: Bestemmelse av den statiske stabilitet og den maksimale transportevne av elektriske kraftoverföringer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 MAJ 1933
ELEKTROTEKNIK
koppling av mycket dyrbara kondensatorbatterier
för att hålla f asf or skjutningen inom rimliga gränser.
Fig. 21 visar sektionen av en utförd
1000-kW högfrekvensugn, varav framgår proportionerna
mellan de olika konstruktionsdelarna. Degelns ringa
tjocklek är påfallande.
Bland de ändamål för vilka högfrekvensugnen med
fördel kan användas må nämnas:
1) nedsmältning av finfördelat material, såsom
järnsvamp, metallspån o. d.;
2) tillverkning av stål och legeringar med extra
låg kolhalt (ned till 0,03 % C);
3) tillverkning av eldhärdiga stål och hårda
kromlegeringar samt kromnickellegeringar m. m.
Energiförbrukningen uppgår vid tillverkning av
snabbstål och eldhärdiga stål i en 250 kg ugn för
150 kW till ca 670 kWh/ton, och i en 500 kg ugn
för 300 kW till ca 630 kWh per ton. Smälttiden är
i jämförelse med andra ugnar mycket kort. För en
250 kg ugn är den ca l tim., för en l 000 å l 200 kg
ugn 1V4-l1/* tim.
CAMPBELL anger, att ett stålverk med 6
martinugnar å 75 ton och en veckoproduktion av 6 000 ton
kan ersättas med en högfrekvensanläggning om 10
ugnar å 6 ton, varvid såväl anläggningskapital som
platsbehov minskas. Så t. e. erfordras i förra fallet
100-tons traverser, i senare fallet endast 10-tons.
Framstående metallurger i England anse f. n.
högfrekvensugnen överlägsen elektrodugnen och
t. o. m. degelugnarna. Emellertid gälla dessa
uttalanden huvudsakligen sura ugnar, i vilka
färsk-ningen förlöper synnerligen gynnsamt.
Raffineringen i basiska högfrekvensugnar får man anse
vara ett hittills ej tillräckligt utrett kapitel. Därvid
spelar nog bl. a. svårigheten att erhålla en tillräckligt
het slagg en stor roll. Man har visserligen
föreslagit att anordna ljusbågar ovanför badytan,
varigenom man skulle ernå kombinationen av
högfre-kvensugnens gynnsamma nedsmältningsförhållanden
med Héroultugnens raffineringsförmåga, men ännu
Fig. 21. Sektion av en utförd l 000-kW högfrekvensugn.
är det för tidigt att uttala sig om vilka möjligheter
denna utväg kan komma att bjuda.
För min del skulle jag tro, att en lämplig utväg
vid masstillverkning av stål vore att använda t. e.
3 högfrekvensugnar å ca 8 ton för snabb
nedsmältning av chargen, som då kan bestå av praktiskt
taget hur klent material som helst, och sedan tömma
alltsammans i en basisk 25-tons Héroultugn, i vilken
chargen kan raffineras på kort tid. Man borde då
såväl vinna tid som minska energiåtgången och
av-brännan, spara elektroder och samtidigt vinna
fördelen av en stor slutcharge i stället för tre charger
med om än små, så dock vissa olikheter i analyserna.
Men häremot kanske finnas många invändningar att
göra. Ett faktum är emellertid, att
högfrekvensugnen är oöverträffad som nedsmältningsugn.
Rättelse. Underskriften till fig. 17 å sid. 63 bör vara:
Modern Rennerfeltugn, 6,5 ton, Avesta.
BESTEMMELSE AV DEN STATISKE STABILITET OG DEN
MAKSIMALE TRANSPORTEVNE AV ELEKTRISKE
KRAFTOVERFÖRINGER.
Av FR. JACOBSEN.
i.
Ved den av mig anvendte grafisk-analytiske
metode for beregning av luftledninger1 finnes det
pro-sentuale effekttap og den prosentuale
spenningsvariasjon i en trefasekraf to verf öring av fölgende uttrykk:
p jp JT ~1
p - -^-s h* (l + tg2 cp) = prosentualt effekttap (1)
L10 E _J
’) = prosentual spenningsvariasjon
d = ö’ ± ö" (l
hvor
P.L
(2)
l Se Elektroteknisk tidsskrift 1920 nr 34, 1922 nr 7, 1927
nr 8, 9 og- 10 samt 1931 nr 5. - Teknisk tidskrift 1922 s.
203.
.rt
(3)
Her er P överfört effekt i kW, L overföringslengde
i km og E trekantspenningen i kV. (P, E og cos (p
refererer sig til samme ende av kraftöverföringen.)
Som det sees förekommer kvotienten
p-L k
––––– :zr^ /v
(4)
i alle 3 uttrykk.
Denne kvotient kan sies å karakterisere
kraftöverföringen, og jeg vil derfor kalle den for
kraftöverföringens karakteristiske kvotient.
Av det fölgende vil det fremgå at (k) også kan
benyttes som målestokk for overföringsanleggets sta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
