- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Elektroteknik /
131

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1933 - S. Nordström: Orientering över olika metoder för telegrafering på telefonkablar. Synpunkter vid planeringen av det svenska nätet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 SEPT. 1933

ELEKTROTEKNIK

131

Icke utan sin betydelse är också, att
underlag-ringstelegrafien fordrar ett annat signalsystem på
telefonförbindelser än det nu vanligast använda
20-periodiska, i det att ringsignaler å 20 p/s givetvis
stoppas av separationsfiltren. Om 20-periodig ström
på grund av dålig filterverkan ändå skulle slippa ut
på ledningen skulle den naturligtvis verka
störande på telegraferingen, ty denna försiggår just
med frekvenser av samma storleksordning, varför
ringsignaler och telegraftecken skulle komma i
konflikt. Man måste därför övergå till tonsignalering
på telefonförbindelser, å vilka Underlagringstelegrafi
införes. Detta signalsystem är för kortare ledningar
betydligt mera kostsamt än 20-periodig signalering.

Vidare kosta filterkopplingarna givetvis mera än
enkla transformeringar, särskilt som man måste taga
hänsyn till att telegraftecknen böra avrundas mera i
förra fallet för att störningarna skola inskränkas till
samma storleksordning. Underlagrings- eller U.
T.-kopplingen är, som av det följande kommer att
framgå, nämligen i sig själv mera störande än transformatorkopplingen för telefonförbindelser inom de
för telegraf apterade fyrskruvarna.

Den kanske största nackdelen har emellertid U.
T.-kopplingen på grund av riskerna för ökad
överhörning mellan telefonkretsarna, särskilt inom
fyr-skruvarna.

Duplexkablarnas kapacitetsobalans utjämnas som
bekant numera mycket noga både i fabriken och vid
hopskarvningen. Man erhåller vanligen kvarstående
obalanser på högst 5-10 jiijuF per pupinsektion inom
fyrskruvarna. De stora blockkondensatorer om l å
2 /uF, som vid U. T. införas direkt på ledningen på
linjesidan om transformatorerna, måste således vara
mycket noga avbalanserade och synnerligen
beständiga för att icke försämra överhörningsförhållandena.

Följande fordringar äro internationellt fastställda
för att förhindra alltför stor försämring av
telefonförbindelserna vid införande av underlagringstelegrafi enligt C. C. I. T. och C. C. I. F.:

1) 50 volt max. spänning hos telegrafbatterierna
på kabelsida tillåtes.

2) 50 resp. 100 milliamp. max. ström tillåtes, då
hela kabelledningen ersattes med 30 ohm.

3) 0,06 nepers ökad dämpning får max. införas
per överdragssektion fr. o. m. 300 p/s.

4) Impedansförhållandena få förändras med max.
10 %.

5) Max. l millivolts störningsspänning från
telegrafskriften får uppmätas vid högsta nivå å
telefonförbindelserna.

6) Max. överhörn, av 7,5 nep. inom fyrskr. för
upp-koppl. tfnförb. 2 tråd; max. överhörn, av 8,5 nep.
inom fyrskr. för uppkoppl. tfnförb. 4 tråd; max.
överhörn, av 10,0 nep. mellan fyrskr. för uppkoppl.
tfnförb. 4 tråd tillåtes.

7) Osymmetrien får ej överskrida vissa föreskrivna
värden.

8) U. T. får ej apteras på rundradioledningar
(givetvis beroende på att frekvenser ned mot 35-50
p/s där Önskas överförda).

9) En större försämring av överhörningen i de
uppkopplade förbindelserna än 0,i5 neper får ej
förekomma.

Ser man närmare på dessa fordringar, finner man,
att villkoren under punkterna 3, 4, 6, 7, 8 och 9 ej

beröras av transformatorkopplingar, varför dessa
tydligen icke alls böra kunna verka så besvärande
för taltransmissionen som U. T.-kopplingar. Vi kunna
alltså enligt mitt förmenande med tillfredsställelse
se, att behovet av ökat antal telegrafförbindelser
icke vuxit så stort, att Underlagringstelegrafi måst
införas i vårt land.

Fördelar och nackdelar för
telegrafering.

Rent ledningstekniskt är underlagringskoppling
bättre på grund av den stora kapaciteten i
superfan-tomkretsarna jämfört med U. T.-ledningarna. Detta
kompenseras dock delvis av att vi i vårt land
använda oss av Gulstadskopplingen.

Då reläer på var 75:te (i Sverige var 80-90:de)
kilometer erfordras i U. T., får man flera reläer i
serie i U. T.-koppling än vid transformering, varför
detta i någon mån skulle tala för superfantomkoppling.

Neutralställning av reläer måste nämligen dagligen
företagas för att förbindelser med många reläer i
serie skola gå bra. Sålunda ligger det en fördel i
att superfantomkopplingen ej behöver ha reläer så
tätt mellan överdrag på varje överdragsstation.
Dock ha vi med hänsyn till parallellgående
kraftledningar, särskilt de stora kraftstamledningarna,
sektionerat långdistanskablarna för att undvika för
långa metalliska hopkopplingar med ty åtföljande
risk för höga inducerade spänningar och ha därför
också vid superfantomkoppling mellanöverdrag på
de punkter, där denna Sektionering sker, varför flera
reläer i serie i praktiken förekomma än vad de rent
telegraftekniska fordringarna motivera. Sådana sektioneringspunkter äro Stockholm, Örebro, Lyrestad,
Norrköping och Nässjö.

Beträffande kopplingarna för telegrafreläer m. m.
lämnas närmare uppgifter från annat håll.1 Någon
principiell skillnad i telegrafreläkombinationerna
behöver ej förefinnas vid de två kopplingsmetoderna
transformering och underlagring. Numera användes
nästan uteslutande i bägge fallen den gamla morsedubbelströms-duplexkopplingen, grundad på differentialkopplade reläer, så att sändning och
mottagning kan ske samtidigt i de olika riktningarna. Vi
hade från början i Sverige ett system, i vilket riktningsverkan erhölls genom trögverkande reläer, men
detta visade sig ej så bra ur trafiksynpunkt, då
mottagaresidan å en förbindelse var försatt ur spel, tills
sändarsidan upphörde att arbeta. Numera använda
vi som andra denna duplexkoppling och voro för
övrigt bland pionjärerna i detta fall. Enkelriktade
förbindelser användas hos oss endast å vissa
förbindelser, där högre hastighet önskas. Detta är
fallet särskilt vid sändarledningar till radiostationer
samt vid vissa reservkopplingar för tontelegrafförbindelser, avsedda för Wheatstone.

Beträffande räckvidden för kabeltelegrafförbindelser enligt ifrågavarande system beror den givetvis
mycket på de använda telegrafreläernas snabbhet,
filternas utförande och anpassningen hos de olika
kretsarna i impedanshänseende. Siemens utlovar,
att fjärrskrivning med internationellt
överenskommen hastighet (ca 50 Baud) skall kunna ske över

Se sekr. Bengtssons uppsats i ett kommande nummer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933e/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free