Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1933 - S. Nordström: Orientering över olika metoder för telegrafering på telefonkablar. Synpunkter vid planeringen av det svenska nätet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
TEKNISK TIDSKRIFT
2 SEPT. 1933
Fig. 3. Tontelegrafi å fyrtrådsförbindelse.
l 800 km 0,9 mm ledare, varvid 26 reläer komma i
serie. Standard Electric garanterar å sitt system
l 000 miles, dvs. l 600 km förbindelser, varvid
normalt skulle komma att inkopplas 9 mellanöverdrag
eller tillsammans 20 reläer på motsvarande
ledningstyp.
Med telegrafverkets system ha vi på försök
uppsatt en provledning på 1150 km, innehållande ca 21
reläer i serie, varvid godtagbar överföring för
fjärr-skrivmaskin erhållits. Vilket underhållsarbete, som
erfordras för att hålla så långa förbindelser av dessa
typer i trim, därom sakna vi dock erfarenhet.
Tontelegrafi.
Det har i praktisk drift visat sig svårt att hålla
längre förbindelser enligt ovannämnda system i
driftsäkert skick utan sorgfälligt underhåll med ofta
återkommande rutinprov. Sålunda justeras alla
reläer å U. T.-kabeltelegraf i Tyskland varje morgon
(kl. 8) och det inträffar ändå, att efterjustering
måste ske under dagens lopp. Nej, vill man ha
långa förbindelser eller uppnå större hastigheter,
böra kabel-telegrafförbindelserna anordnas å
tontelegraf. Så länge som tontågen framkomma på
mottagaresidan utan större distorsion, kunna distanserna
utökas. Med den moderna långdistanstelefoniens
hjälpmedel synes således ur transmissionsteknisk
synpunkt ingen gräns för möjlig telegraferingsdistans
forefinnas vid sådana system.
Vid tontelegrafering erfordras för säker
teckenbildning åtminstone 5 fulla perioder av
bärfrekvensen per punkt i telegrafskriften. Detta angiver den
lägsta möjliga bärfrekvensen vid en viss
telegraferingshastighet. Önskas en telegraferingshastighet
av 100 ord eller 80 Baud, dvs. 40 p/s, måste
bärfrekvensen av detta skäl vara lägst 200 p/s. I själva
verket är den lägsta i praktiken använda
bärfrekvensen 420-425 p/s.
Flerkanalsystem.
I princip ter sig kopplingen för tontelegrafi enligt
fig. 3.
Har man i stället endast 2-trådsledning till
förfogande, användes däremot en bryggkoppling för
anshitning av de olika kanalerna till själva
ledningen (fig. 4). Det är då tydligt, att vid
2-tråds-koppling endast halva antalet kanaler kan erhållas
vid samma gränsfrekvens på ledningen, i det att
skilda frekvenser behövas för överföring i de båda
riktningarna, vilket givetvis ej erfordras på
4-tråds-ledningen, vars båda hälfter kunna föra samma
frekvenser.
Vågtågen erhållas genom att de olika numera
alltid i roterande maskiner alstrade bärfrekvenserna
avklippas och framsläppas i takt med
telegraftecknen. Man erhåller således en slags modulering av
bärfrekvensen med telegraferingsfrekvensen, varför
ett bandområde bärfrekvensen ± telegraffrekvens
måste överföras utan större distorsion (0,3 neper)
för att god mottagning skall kunna ske. Vidare
måste filterdämpningen särskilt mellan två
närbelägna kanaler vara tillräckligt effektiv för att
störningar skola undvikas mellan kanalerna. Alltså
bestämmer den önskade telegraferingshastigheten
även filternas bandbredd och konstruktion.
Internationellt har numera genom C. C. I. T.
rekommenderats, att bärfrekvenserna skola vara 420, 540 osv.
med 120 p/s mellan stegen, vilket först tillämpats i
Siemens system. Då vi i Sverige införde
tontelegrafien, vilket skedde å linjen Stockholm-Göteborg,
funnos icke dessa bestämmelser. Vi önskade här så
hög telegraferingshastighet som möjligt, varför
Standard Electrics system med 170 p/s mellan
frekvenserna valdes, sedan försöksdrift med annat system
med den andra frekvensskalan icke utfallit
tillfredsställande. Bärfrekvenserna i motsvarande
12-kana-liga system ligga från 425, 595 upp till 2 295
p/s mot 420, 560 upp till 1740 i det andra
systemet. Standard har även ett utförande, enligt
vilket den sista frekvensskalan dessutom är utökad
till 18 kanaler, varvid frekvenser upp till 2 640 p/s
beläggas. Även om kabelledningarna ha större
överföringsförmåga, vilket ju alltid är fallet i Sverige,
där gränsfrekvensen på 4-trådsledningar är lägst
5500 p/s och därför 4000 p/s säkert alltid kunna
överföras på inom landet förekommande
ledningslängder, torde flera kanaler icke böra inläggas å
samma förbindelse, då den sammanlagda energien
Fig. 4. Anordning för tontelegrafering å tvåtrådsförbindelse.
vid samtidig sändning på samtliga kanaler skulle
kunna bli för stor, så att störningar mellan
frekvenserna (genom överbelastning av rören) och till
andra ledningar (genom överhörning) kunna befaras.
Att vi i Sverige på anförda skäl tillämpat den
amerikanska frekvensskalan, vilket skedde för att
säkerställa Wheatstonespeeder på 90-100 ord/min.,
torde icke innebära någon nämnvärd nackdel vid
samarbete med andra länder, som tillämpa C. C. I.
T:s frekvensskala, då vi vid anslutning till våra
grannländer ändå räknat med att på gränsöverdrags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
