Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1933 - E. Magnusson: Den nya rundradiosändaren i Malmö - H. Bengtsson: Orientering över olika metoder för telegrafering på telefonkablar. Inom svenska telegrafverket tillämpade metoder för telegrafering å transformerade telefonledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
TEKNISK TIDSKRIFT
7 OKT. 1933
vattenströmningen och temperaturen stiger. När
den uppnått nyssnämnda gradtal, träder en
larmsignal i funktion, varigenom tjänstgörande personal
varskos.
För att skydda sändarens olika kretsar och delar
mot felmanövrer vid start etc. är den utrustad med
ett komplicerat reläsystem, som förhindrar att
spänningar påsläppas i orätt ordning. Före allt annat
måste kylvatten cirkulera i de vattenkylda rören.
Är detta icke fallet, kan ingen spänning appliceras
på sändaren. När vattnet cirkulerar, sker starten i
följande etapper:
1) Glödströmsomformaren startas med tryckknapp
från sändaren. Samtidigt härmed inkopplas
glödströmmen till 4500 volt likriktarna och ett tidrelä
sättes i funktion, varigenom anodspänning från
likriktarna efter ca 3 1/2 min. kan påsläppas genom
tryckknappsmanövrering från sändaren. Likriktarna
få nämligen ej belastas omedelbart efter
glödspänningens påkoppling, enär kortslutning i rören då blir
följden.
2) Efter ca 10 sekunder inkopplar ett relä fältmatningen å glödströmsgeneratorn med en kontaktoranordning i 2 etapper, varigenom glödspänningen å
rören successivt ökas till normalt värde.
3) Efter ca 3 1/2 min. inkopplar ett relä kontaktorn
för gallerförspänningslikriktaren, och rören erhålla
gallerförspänning. Samtidigt härmed inkopplas
manöverkretsen för tillslagning av anodspänningarna
l 000 volt och 4 500 volt, så att dessa genom
tryckning av en knapp på sändaren via kontaktorer
framsläppas till rörens anoder. Denna inkoppling
sker automatiskt stegvis, l 000 volt i 3 och 4 500 i
2 steg.
Hela startproceduren inskränker, sig sålunda till
alt trycka på 2 startknappar. Tiden, som erfordras
mellan startens början och ström i antennen, är ca
3 1/2 min., men för att giva 4 500 volt likriktaren god
tid för "förmering", utsträckes tiden vanligen till
10 min.
Samtliga likriktare äro försedda med maximalreläer, vilka utlösa resp. kontaktorer vid
överbelastning. Glödströmsomformarens motor är skyddad
mot överbelastning genom ett termorelä.
För att skydda tjänstgörande personal för risker
vid handhavandet av sändaren är den helt intäckt
och tillgänglig endast genom förreglade dörrar på
gavlarna och baksidan (se fig. 4 och 5). Ingen av
dessa dörrar kan öppnas, förrän alla farliga
spänningar bortkopplas från sändaren med tillhjälp av
en från utsidan manövrerad omkopplare.
Vid leveransprov å sändaren uppmättes bland
annat frekvenskarakteristik och moduleringsgrad.
Den erhållna frekvenskurvan visade, att samtliga
frekvenser mellan 30 och 10000 p/s lågo inom
±2 decibel från värdet vid 1000 p/s, vilka
fordringar stipulerats i kontraktet. Beträffande moduleringsgraden erhölls full proportionalitet mellan
inkommande lågfrekvent moduleringsspänning och
antennströmsökning upp till 22 % över bärvågens
antennström, motsvarande en modulering av 100 %.
ORIENTERING ÖVER OLIKA METODER FÖR
TELEGRAFERING PÅ TELEFONKABLAR.1
INOM SVENSKA TELEGRAFVERKET TILLÄMPADE METODER FÖR TELEGRAFERING
Å TRANSFORMERADE TELEFONLEDNINGAR.
Av H. BENGTSSON.
Innan en beskrivning av transformerade
telegrafledningar lämnas, torde några korta upplysningar om
det svenska telegrafnätets utbyggnad och
inomlands-trafikens framförande vara av intresse. Dessa
spörsmål ha nämligen i viss mån bidragit till att telefonledningar i Sverige tidigare och i större utsträckning
än på många andra håll tagits i anspråk för telegraferingsändamål.
Vid utbyggnaden av telegrafnätet har det visat sig
ändamålsenligt att till vissa större orters
telegrafstationer framdraga ledningar till de omkringliggande
mindre platserna inom ett område. Trafiken till och
från dessa mindre platser förmedlas över den större
stationen. Dylika stationer, som benämnas
"utgreningsstationer", äro sinsemellan förbundna med
telegrafledningar. I allmänhet anordnas även direkta
ledningar från utgreningsstationerna till större
trafikcentra, s. k. huvudstationer, över vilka bl. a.
utlandstrafiken förmedlas.
i Föredrag vid Svenska elektroingenjörsföreningens
sammanträde den 9 mars 1933. Se f. ö. föregående nummer.
Såväl utgrenings- som huvudstationer äro utrustade
med telegraföverdrag - en anordning för automatisk
repetition av telegrafskriften - och kopplingsanordningar, som möjliggöra anordnandet av direkt
expedition såväl mellan de kringliggande mindre stationerna
inom ett område, som mellan stationer inom skilda
områden. Direkttelegrafering, genom ledningarnas
hopkoppling å överdrag, har fått en vidsträckt
användning inom svenska telegrafverket.
Direktexpeditionen kräver emellertid, för att stationerna utan tidsutdräkt skola nå bestämmelseorten, relativt riklig
tillgång på ledningar. Tack vare telefonens snabba
frammarsch löstes den för direktexpeditionen
erforderliga telegrafiska ledningstillgången på ett
synnerligen tillfredsställande sätt. Genom enkla medel
- s. k. telegraftransformering - kunna nämligen
telefonledningarna användas för samtidig telegrafering.
Från en blygsam början har telegrafering på
telefonledningarna utvecklats allt mer och mer och särskilt
under de senare åren kommit till stor användning i
avsikt att därmed ernå snabbare befordran av
telegrammen, undvika repetition och spara personal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
