Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1933 - H. Sterky: L. M. Ericssons system för samtidig telegrafering och telefonering på telefonkabelledningar - speciellt bärfrekvenssystem i fyrtrådskoppling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 DEC. 1933
ELEKTROTEKNIK
181
fig. 5 absoluta värdet på -A mindre än ett visst tal
»m
a och få då
%. |z2- zx z,n 4- z.tghe i
t=-]^r’ 0! ^+^tgh (© +-*)! <fl
med tgh å = ~
0
Ett mått på balanseringsnoggrannheten är storleken
2 __%
av absoluta värdet av –––-1. Med hjälp av ovan-
^2
nämnda formel kan man nu bestämma, huru stort
detta förhållande får vara, då man känner a genom
föregående försök. Som redan nämnts, bli
förhållandena mera komplicerade, då ledningen är kort,
dvs. då 0 är litet, men även i detta fall är det
möjligt att förutberäkna, vilken
balanseringsnog-grannhet, man måste fordra.
De balanser, som måste användas för ett U.
T.-system, bliva givetvis till sin elektriska utformning
och storlek beroende på de använda ledningarnas
egenskaper. Underlagringstelegrafien arbetar med
låga frekvenser, och man måste då först taga reda
på ledningarnas egenskaper vid dessa låga
frekvenser. Så har skett t. e. för en 0,9 mm ledning i en
kabel pupiniserad med 177/63 mH spolar. Såväl
karakteristiken Z0 som specifika dämpningen /J för
en sådan kabel äro uppritade i fig. 6.
Sedan kabelns karakteristik vid låga frekvenser
blivit beräknad eller uppmätt, kan man bestämma,
huru ledningsbalansen skall utföras för dessa
frekvenser. Det av L. M. Ericsson använda
balansnätet är kopplat enligt fig. 7 och består av ett antal
dOOQ
6000
400C
2000
Al
-£0_
4Q_
1 50 60 f P/s
Fig. 6. Specifik dämpning /? och karakteristik Z vid låga frekvenser
för 0,9 mm kabelledning pupiniserad enl. CCIF metod la 177/63 mH.
£zf & E, e, e
––sA/VV-^rVWV^r^MA’*^
t/,.-*. =±=^ -L^ -L-^ _L^
____-_
T
c,
Fig. 7. Balans för underlagringstelegrafi.
Om kabeln har L, C och R men ingen läckning pr km slinga blir
-| i-
_2 y/LC
1 Ä.
Antalet sektioner w bestämmes av balansens noggrannhet.
Zi - ZIÄ
Zi 4- Zifc
l - tgh n ci
1 1 4- tgh n Ci
cosh bi = V/1 4- ö2! + di med öi = ^Ml
lika motstånd i seriearmarna och ett antal lika
kondensatorer i shuntarmarna. Enligt denna fig. är
_ Zlk\ l - tgh nc-L
f =
z
lk
tgh
ett mått på balanseringens noggrannhet. I
ovanstående formel är Z± balansnätets karakteristik, och
Zu kortslutningsimpedansen för balansnätet, samt
nci - n(b^ + ;a±) det av n sektioner bestående
balansnätets komplexa dämpningsexponent. Nu är
cosh b, = v/lTV + <*! med ål = - –- -
För beräkning av balansnätet fixerar man nu ett
visst värde på s att gälla vid en viss frekvens, som
vanligen väljes mycket låg. För denna frekvens
beräknar man den specifika dämpningen &x per sektion
för balansnätet och kan med hjälp av ovannämnda
formel härur beräkna värdet på n. Sålunda får man
reda på, huru många sektioner man måste koppla
in i balansnätet, för att detta skall effektivt
balansera ut ledningen med en reflexionskoefficient, som
vid frekvenser ovanför den givna alltid är mindre än £.
Skulle den använda kabeln vara mycket kort, blir
man, som jag redan nämnt, tvungen att taga
hänsyn till den andra ändstationens ingångsimpedans och
balansnätet måste då korrigeras. Vanligen kan detta
ske genom att man ändrar på det sista motståndet
och kondensatorn i balansnätet. Emellertid kunna
andra svårigheter även uppstå, men jag ämnar icke
här gå in på dessa detaljproblem.
U nderlagringstelegraf systemets kopplingsschema.
L. M. Ericssons U. T.-system har utarbetats i
enlighet med här beskrivna principer. Vi skola något
Fig. 8. Skelettschema för TI. T.-system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
