- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Elektroteknik /
187

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1933 - H. Sterky: L. M. Ericssons system för samtidig telegrafering och telefonering på telefonkabelledningar - speciellt bärfrekvenssystem i fyrtrådskoppling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 DEC. 1933

ELEKTROTEKNIK

187

tagarreläets lindning. Om växelspänningarna på
transformatorns sekundärsida genom en minskning
av dämpningen på ledningen bliva mycket höga,
börjar gallerström att flyta i detektorrörets gallerkrets.
Denna gallerström går emellertid i motsatt riktning
mot glimströmmen genom motståndet r, och
galler-förspänningen begränsas sålunda till ett i huvudsak
konstant värde. Detta medför i sin tur, att
anodströmmen i mottagarreläet blir praktiskt taget
konstant, oberoende av dämpningsvariationer på
ledningen. Kopplingen är sålunda självkompenserande.
Mottagarreläet i detektorrörets anodkrets är av
svenska telegrafverkets polariserade typ. Reläet har
omlindats till hög impedans för att motsvara
detektorrörets inre motstånd. Strömmen, som erfordras
för tillslag av reläet, är c:a l mA. Då reläet normalt
icke kan utföras med magnetisk snedställning, har
detsamma försetts med en extra lindning för
erhållandet av elektrisk snedställning.

överlagringstelegrafsystemets mekaniska utformning.

Som redan nämnts, ha de olika delarna av Ö.
T.-utrustningen sammanförts på paneler, vilka
hopbyggts till ett stativ, normalt omfattande tvenne
kompletta utrustningar för duplextelegrafi. Fig. 16
visar en fotografi av det stativ, som uppställts i
Stockholms överdragsstation. Samma principer för
den mekaniska hopbyggnaden, som redan berörts vid
underlagringstelegrafsystemet, hava även här följts.
På bilden återfinna vi överst och nederst de båda
paren separationsfilter. Dessa äro monterade på fram-
och baksidan av panelerna för platsbesparing. På
stativets mitt återfinna vi en strömfördelning med
jackar för mätning av glödspänning, glödström,
anodström och gallerström samt erforderliga
säkringar för de olika rörkretsarna. Under
strömfördelningen är generatorn för alstring av bärfrekvensen,
4 000 p/s, placerad.

Varje duplextelegrafutrustning består av tre
paneler: en sändarepanel med ett rör, en
mottagarepanel med två rör, samt en reläpanel med sändare-
och mottagarereläer jämte milliamperemetrar för
uppmätning av inkommande och utgående telegrafström.

Glödspänningen för Ö. T.-utrustningen är 24 volt,
och strömförbrukningen 0,85 A för generatorn resp.
varje duplex-utrustning. Anodspänningen är 120 volt
och anodströmsförbrukningen 10 mA för generatorn
och O resp. 4 mA för sändaren samt 1,:5 resp. 3,5 mA
för mottagaren vid mellanrum resp. tecken.

Driftresultat.

Som redan nämnts, ha de i Ö. T.-systemet ingående
bandpassfilterna en teoretisk bandbredd av 200 p/s.
Driftsdämpningskurvan för dessa filter blir
emellertid rundad i bandet, varför sidofrekvenserna icke
överföras med samma låga dämpning som
bärfrekvensen, och den teoretiska telegraferingshastigheten för
Ö. T.-systemet av 100 p/s, dvs. 250 ord/min, kan
sålunda icke uppnås Praktiska försök med systemet
ha emellertid visat, att telegraferingshastigheten kan
uppgå till 125 ord/min, med bibehållande av goda
tecken. Gränsen är emellertid icke betingad av bandfilterna utan av de använda reläerna, vilka icke äro
konstruerade för högre hastigheter. Med andra reläer
ha betydligt högre telegraferingshastigheter uppnåtts.

Å andra sidan torde en
telegraferingshastighet av
125 ord/min, vara fullt
tillräcklig för alla
praktiskt förekommande fall.
Detta framgår tydligt av
tabell 2.

Då Ö. T.-systemet mot
slutet av år 1932 sattes i
drift mellan Stockholm
och Malmö på en mellan
dessa städer befintlig
fyr-trådsförbindelse, visade
det sig, att systemet
arbetade oklanderligt vad
beträffar överförandet av
själva telegrammen. Detta
torde delvis få tillskrivas
införandet av de finesser
i kopplingen av
sändareförstärkaren och
kompensationskopplingen i
mottagaren, som jag tidigare
beskrivit. Även den
samtidiga telefoneringen
kunde försiggå utan några
som helst störningar på
telegraferingen eller vice
versa. Endast vid
signalering och ibland vid
brytning eller slutning av
mikrofonströmmen hos de
enligt C. B.-systemet
arbetande abonnentapparaterna uppstodo vissa icke

väntade effekter, vilka gåvo upphov till störningar
på telegramtrafiken, i det att somliga telegraftecken
sönderföllo i flera tecken eller också uppträdde icke
önskade tecken vid pauser i telegraferingen.

Svenska telegrafverkets provningsanstalt har ägnat
mycken tid och arbete åt en undersökning av
orsakerna till dessa störningar och därvid funnit
följande. Då telefonisten på ändstationen fäller sin
signalomkastare och därigenom utsänder 20-periodig
signalström på ledningen i riktning mot fyrtrådsavslutningen, går en del av denna signalström ut på
fyrtrådsledningen (fig. 12). Denna strömstöt tränger
ut igenom fyrtrådsavslutningens
differentialtransformator och fyrtrådsöverdraget och åstadkommer där
en överbelastning, vilken ger upphov till frekvenser,
som tränga in genom bandpassfiltret och påverka telegrafmottagaren. Orsaken härtill är givetvis, att
fyrtrådsöverdragen normalt icke ha några filter, som
spärra deri 20-periodiga signalfrekvensen, och att
signaleringen måste ske med en relativt stor
amplitud, c:a 100 volt, för att fyrtrådsavslutningens
signalrelä skall kunna fungera. Andra störningar, som
dock uppträda mindre ofta, bero på stötalstring från
den utsända 500-periodiga signalfrekvensen. Sedan
ett flertal olika anordningar försökts för att
borttaga dessa störningar, provades en anordning för
begränsning av de höga amplituderna, bestående av en
kopparlikriktare i Graetz-koppling med
likströms-förspänning. Denna amplitudbegränsare är enligt
fig. 12 inkopplad mellan fyrtrådsöverdragets
utgångssida och lågpassfiltret i Ö. T.-utrustningen och

Fig. 16. Sändare- och
mottagarestativ med två kompletta Ö.
T.-utrustningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933e/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free