Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1933 - Pumpstation för avloppsvatten vid Hornsberg i Stockholm - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 NOV. 1933
VÄG- OCH VATTENBYGGNADS K.ONST
129
^^- s
’. ’ ; ’
Fig. 2. Interiör av maskinrummet.
Pump stationen innehåller i den under gatuplanet
belägna delen tvenne från varandra helt skilda rum,
samlingskammaren och pumpkammaren, samt i den
övre delen maskinrum, entré och nedstigningsschakt.
Det tillrinnande spillvattnet samlas i en utanför
pumpstationen belägen brunn, föres genom en järn-
rörsledning in i samlingskammaren och får passera
ett grovgaller med ett fritt avstånd mellan lamellerna
av 29 mm. Pumparna igångsättas medelst tvenne i
samlingskammaren befintliga flottörer.
Pumpkammaren inrymmer 2 st. centrifugalpumpar
å vardera omkring 40 l/s vid 10 m lyfthöj d. Plats
för ett tredje pumpaggregat finnes. Pumparna äro
utförda med vertikal axel, varigenom det blivit
möjligt att placera motorer och elektrisk utrustning
i det ovanför pumpkammaren belägna maskinrum-
met. Genomloppsöppningarna i pumparna äro gan-
ska stora, 38 X 50 mm på inloppssidan och 32 X 60
mm på utloppssidan. Å pumparnas trycksida fin-
nas backventiler av klafftyp och parallellt med dessa
finnas förbigångsledningar, försedda med skjutven-
tiler, genom vilka vattnet för möjliggörande av spol-
ning av pumparna kan släppas bakvägen. Moto-
rerna för de nu inmonterade pumparna äro öppna
och kortslutna. De hava följande data: effekt = 10
hkr; period = 50; spänning 220 V; varvtal = 930
per min.
Tryckledningen består av 350 mm blydiktade gjut-
järnsrör, som i allmänhet lagts på ett djup av 1,2 m
under markytan, till centrum räknat. Den totala
längden är omkring 500 m.
Inom pump stationsbyggnaden har upplåtits plats
för en elektricitetsverket tillhörig transformator-
anläggning å 100 kVA. Energien transformeras här
ned från 6 000 V till 220 V. Från elektricitetsverkets
installation går servisledningen genom golvet fram
till maskinrummets motsatta sida, där den för pump-
stationen erforderliga instrumenteringen är mon-
terad å en järnställning vid väggen. Där finfaas en
vanlig mätare för motordriften, en kronograf, som
registrerar pumptiden, samt en dubbeltariff matar e
för den elektriska uppvärmningen. Belysningen har
på grund av den korta utnyttjningstiden fått an-
slutas till samma mätare som motorerna.
Pump stationsbyggnaden håller en storlek av 5,6 X
X 6,8 m. Murarna under markhöj d äro utförda av
fabriksblandad, vattentät betong (cementhalt 360
kg/m3). Överbyggnadens murar äro uppförda av
högporöst tegel och försedda med 3 cm korkisolering.
Grundläggnings- och betongarbeten hava utförts
av gatukontoret i egen regi. Pumpmaskineriet har
levererats av a.-b. Zander & Ingeström. Anlägg-
ningen har konstruerats av civilingenjör Gustaf
Brundin.
LIL
NOTISER
Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst och avdelningen Svenska arkitekt-
föreningen nollo fredagen den 13 oktober 1933 gemen-
samt sammanträde å restaurant Gillet. Till samman-
trädet hade inbjudits representanter för Stockholms stad
och Stockholmsförorternas regionplaneförbunds direk-
tion, den senare representerad av bl. a. sin ordförande,
landshövding Eden.
Sedan ordföranden, major VON HEIDENSTAM, på avdel-
ningarnas vägnar hälsat medlemmar och gäster väl-
komna, överlämnades ordet till förste inledaren av da-
gens diskussion om "Regionplanen för StocJcTiolm med
omnejd", civilingenjör EINAR NORDENDAHL. Talaren,
som fungerat som chef för Stockholmsförorternas re-
gionplanekontor - det tekniska organet för förorternas
regionplanearbete - alltsedan dess start, hade begrän-
sat sitt anförande till en redogörelse för avsikten med
en regionplan, sättet för dess åstadkommande samt en
antydan av trafikproblemen inom regionen. Infarts-
vägarna behandlades rätt utförligt.
Regionen "Stockholm, med omnejd" omfattade Stock-
holms stad och ett förortsområde runt om staden och
utgjorde ett ungefärligen cirkelformat område med ett
medelavstånd till gränsen av 20 km (största avstånd 30
km, minsta avstånd 15 km) från Gustav Adolfs torg räk-
nat. Arbetet på regionplaneförslaget, vilket borde vara
färdigt till slutet av år 1934, hade börjat med en mark-
inventering, dvs. en uppskattning och kartläggning av
den markareal inom förortsområdet, vilken ur bygg-
nads- och kommunikationsteknisk synpunkt vore väl
lämpad för bebyggelse i samhällsform. Till grund för
markinventeringen hade legat en av stadsplanekontoret
i Stockholm upprättad karta i skala 1:20 000. Inven-
teringen hade givit till resultat att av hela förortsområ-
det, 95 000 har, 24 000 har lämpligen kunde bebyggas i
samhällsform. Om man räknade med en boendetäthet per
har av 10’0 personer för det tättbebyggda Solna-Sundby-
bergsområdet - 800 har - och för återstående 23200
har räknade med 25 personer - i medeltal 27 per-
Jnf&rtsväg.
U-fnn bebuaoel^e maf n
^"^ Med bebuqqetee mot tågen.. ^^
.E Sänobana förbana för lokaHmfik Å^^’ Körbana J^Ör" Körbana ^ydds ’Körbana ’firbkoHnflk Gångbana YL
fBastodsuög) ^-"^ fMotonäo) remS° faaiarväjj /^7^^ (äcalacisiäy)
Xj v ; ) P
T \ .,.,,, . ...... , ___
L* ’ s ’< * i
!’. . .’ - 35m. e J/er atrrunöaf4Qm. ––––––––––––––– - –––––––- ."
Vöa av andra ordningen.
äångbana Cykelbana Körbana Cykelbana Gångbana
Fig. 1. Schematiska tvärsektioner av huvudvägar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
