Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1934 - Hilmer Hylander: Modern bageriteknik - Curt Marcus: Skeppsbottenfärger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
TEKNISK TIDSKRIFT
10 NOV. 1934
Fig 11. Automatisk elektrisk bakugn för stordrift.
svenskugn. Svenskugnen uppeldas med ved som
förbrännes på själva ärilen, och när ugnen är lagom
varm, rakas elden ut och ugnen rensopas, varpå
bakningen kan börja. Ur renlighetssynpunkt lämnar
detta förfaringssätt mycket att önska, varför man
övergått till ugnar med särskild eldstad, se fig. 9,
och sedan till ugnar som upphettas med olja, gas
eller elektricitet. Av de senare finnas tvenne typer:
direktverkande, vilka komma till användning där
kostnaden för den elektriska strömmen är låg, se
fig. 10, och ackumulerande ugnar, där strömpriset
är förhållandevis högt, men priset på nattström
ställer sig relativt billigt. Liksom det har skett med
en del förut rena hantverksyrken har bageriyrket på
senare tid visat en tendens att industrialiseras. Detta
liar till stor del förorsakats av den dyra
arbetskraften, som ersatts av maskinarbete. Ett rent
hantverksmässigt drivet bageri har visserligen även en
del hjälpmaskiner såsom degknådningsmaskin,
av-bräckningsmaskin och eventuellt någon annan
mindre maskin förutom ugn och ångpanna, men på större
bagerier tillkomma en hel mängd andra maskiner
såsom rivningsmaskiner, skorpskärningsmaskiner,
maskiner för rengöring och inoljning av plåtar,
transportanordningar, stora, sinnrikt konstruerade ugnar,
där ärilen utgöres av ett ändlöst band av
ståltrådsnät, som med reglerbar hastighet passerar genom den
långa ugnen, som efter hela sin längd upphettas med
gas eller elektricitet, se fig. 11, och temperaturen kan
regleras efter behov, så att vissa ställen av ugnen
erhålla en annan temperatur än på annat håll. Man
har numera kommit så långt att tillverkningen av
bröd kan ske utan att materialier eller färdig produkt
behöver komma i beröring med människohanden.
Degberedning, uppslagning, jäsning, bakning,
kylning och förpackning, allt göres automatiskt. Den
största anläggning av ifrågavarande slag jag sett
mätte 90 meter i längd. För att hjälpa den mindre
bagaren har en automat (se fig. 12) konstruerats i
Fig. 12. Automatisk degberedningsapparat för småbagerier.
vilken man på kvällen uppväger och uppmäter alla i
degen ingående ingredienser. Tidigt på morgonen
uppvärmer maskinen tillslaget, tömmer ut det i
deg-grytan, där övriga ingredienser finnas och knådar
degen. Efter viss tid upphör maskinen med
knådningen, låter degen ligga lagom tid, gör en
utstöt-ning och alarmerar till slut bagaren och talar om, att
nu är det tid att stiga upp och börja arbetet.
Maskinen ifråga har emellertid ej kommit till någon
allmännare användning.
Kylrummet är en modern nyhet för ett bageri och
är snart lika oumbärligt som bakugnen. Genom
användning av kylrum kan man bättre utnyttja
arbetstiden och undvika det jäktande som förut varit det
karakteristiska för morgontimmarne i ett bageri. Man
kan göra en deg och slå upp den samt omedelbart
därefter införa brödämnena i kylrummet, där de utan
att f or j asas kunna förvaras rätt lång tid; vid en
företagen undersökning erhölls efter 60 timmars
förvaring i kylrum vid -f- 7°C ett fullgott bröd. Vid en
temperatur av -f- 7°C "arbetar" jästen ej. Vid behov
uttages så stor mängd brödämnen som behövas, få
ligga i vanlig rumstemperatur ca en halvtimme, jäsas
och bakas, och på detta sätt erhålles bröd av samma
goda kvalitet som om det bakats direkt. På så sätt
kan en bagare leverera färska wienerbröd varje timme
på dagen.
De större bagerierna ha numera upprättat egna
laboratorier och anställt skolade kemister för kontroll
av råmaterialier och drift. De mindre. bågarne äro
hänvisade till sin egen yrkeskunskap och
yrkesskicklighet. En glädjande företeelse är att våra svenska
bagare alltmera söka skaffa sig en god teoretisk
utbildning för att på ett tillfredsställande sätt kunna
utöva sitt ansvarsfulla yrke.
SKEPPSBOTTENFÄRGER/
Av civilingenjör CURT MARCUS.
Ändamålet med Skeppsbottenfärger är att skydda
skrovet dels emot rost, dels emot föroreningar från
i översättning- av uppsats i "Synthetic and Applied
Fi-nishes", 1934, s. 109.
växter och djur. Problemet börjar med kampen mot
rosten i samma ögonblick som kölen sträckes och
upphör sedan aldrig att vara föremål för vederbörandes
omsorg och bekymmer. En studie över skeppsbot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
