Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1934 - Henrik Zander: Förenklad metod för beräkning av ekonomisrar samt några nya rön och iakttagelser vid desamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
= 136°, dvs. gastemperaturen efter ekonomisern
T2 = 139°. Gasens aritmetiska medeltemperatur
Tma = 207°, och vattnets aritmetiska
medeltemperatur tma – 80°, således blir den aritmetiska
temperatur skillnaden [delta] Ta = 127°. Den logaritmiska
temperaturskillnaden är 124°.
Således blir [phi] = 128 / 124 = 1,036 och [phi]1,3 = l,047. x =
136 / 60 = 2,27; [delta] Ta – [delta] Tl = 3°, följaktligen
gasens logaritmiska medeltemperatur. Tme = 207 –
3 X 2,27 / 1,27 = 201,65 och [tau] = 1,74. Motståndet p =
4 -.- p [tau] = 6,96 och (p [tau])0,3 = 1,8, och erhålles så ytan
E = CE . 18 000 . 1,047 / 1,8 = CE X 10 470 m2.
Så långt gäller beräkningen för vilken motströmsekonomiser
som helst. Antages nu en normalekonomiser
med 182,5 mm avstånd mellan rörcentra,
vinkelrätt mot gasriktningen, så blir ytan med
C = 0,07, E = 733 m2. Ytan a pr rör = 4,3 m2,
följaktligen totalt antal rör = 170 st.
Ävenså erhålles antal rör, vinkelrätt mot
riktningen av (9), n1 = Cn . G [kvadratrot] [phi][tau] / p = Cn . 18 000 .
[kvadratrot] 1,036 X 1,74 / 4 = Cn X 12 100 och med Cn = 0,0012
n1 = 14,5. Följaktligen antal rör i gasriktningen
n2 = 170 / 14,5 = 11,7. Dessa båda ojämna tal å n1 och
n2 måste korrigeras till hela tal, med villkor att
produkten av de båda valda talen blir > 170.
Först måste undersökas, om vattenhastigheten
tillåter ett vatteninlopp. Rörens inre diam. = 63
mm, och hastigheten med 1 inlopp blir tydligen 0,88
m/sek., vilket är passande. Antal rör n1 blir således
15, och då skulle erfordras n2 = 11,35, som måste höjas
till 12, såvida ej förhållandena ligga så till, att man
kan lita på reserven och taga risken med 11 rör i
gasriktningen. Med n1 = 15 och n2 = 11 blir
motståndet endast 4 X (14,5 / 15)1,6 . 11 / 11,7 = ca 3,6 mm v. p. Annars
tages n2 = 12, som ger totalt 180 rör med E = 774
m2 dvs. med 6 % reserv vid ytan. Motståndet blir
3,9 mm v. p. Rörlängden är 2 m. Finnes ej plats för
denna längd, utan endast t. e. 1,6 m, så ökas n1 till
18, men n2 = 11 eller 12 behålles.
Vid varierande belastning hos pannan och
ekonomisern förändras temperaturerna i den senare.
Förhållandet mellan temperaturerna är fastställt genom
[phi] = T1 – T12 / [delta] Tl = k E / G c1g. Är [phi]o känt för en viss belastning
och ökas gasmängden, så att den blir f ggr större,
så blir det nya [phi] = [phi]o . f0,6 / f = [phi]o / f0,4. Men [phi] / [eta] = T1 – T2 / [delta] Tl.
Införes beteckningen ev = verkningsgraden på
vattensidan = t2 – t1 / T1 – t1 och eg = x . ev = verkningsgraden
på gassidan, så erhålles utan svårigheter, att
1 – ev / 1 – x ev = e x – 1 / x . [phi] / [eta] = A och ev = A – 1 / x A – 1, således
den nya temperaturhöjningen hos vattnet
t2 – t1, = ev (T1 – t1).
Återgås till ovannämnda exempel, där värdena
anses motsvara normalbelastning, och maximalbelastningen
är 30 % högre, således vattenmängden
13 000 kg/tim., så önskas veta, vilka temperaturer,
som uppstå i ekonomisern. Vid denna högre
pannbelastning stiger gastemperaturen efter pannan till
325°, och pannans verkningsgrad sjunker från säg
76 till 72 %. Ekonomiserns utnyttjningsgrad blir
istället något bättre, säg 0,95 istället för 0,94.
Då erhålles gasmängd =18 000 X 1,3 X 0,76 / 0,72 =
24700, dvs. gasforceringen f = 1,37, således [phi] / [eta] =
1.036 / 1,370,4 X 0,95 = 0,96;
x = V / [eta] . Gc1g = 13 000 / 0,95 . 24 700 X 0,26 = 2,13 således
1 – ev / 1 – x ev = e 1,13 / 2,13 . 0,96 = e0,515 = 1,675
Härav erhålles ev = 1,675 – 1 / 2,13 X 1,675 – 1 = 0,263,
således t2 – t1 = 0,263 (325 – 50) = 72°, och
vattentemperaturen efter ekonomisern 72 + 50 = 122°.
Vattenhastigheten i rören stiger till 1,16 m/sek., vilket kan godtagas.
Gastemperatursänkningen blir 2,13 X 72 = 154°, och gastemperaturen
efter ekonomisern = 171°.
Gasmotståndet (med 15 rör i bredd och 11 rör i
höjd) blir ungefär 6 mm v. p.
Potenserna vid hastigheten och hydrauliska
diametern vid k-värdet och motståndet ha vid
ovanstående formler valts på grund av egna praktiska
försök, uppgifter i den tekniska litteraturen och
teoretiska överläggningar. Införas allmänna värden
för potenserna, så att i (1) k = cgwn / dm, och i (2) p = cp . wq / dr . n2, så blir
E = (c1g / cg) q + 1 / q + 1 .. n (3 600 [gamma] . cp . f / a) n / q + 1 – n.
. d m (q + 1) – rn / q + 1 – n G [phi] q + 1 / q + 1 – n . . . (12)
(p [tau]) n / q + 1 – n
och n1 = (c1g / cg . cp / a) 1 / q + 1 – n G / (3 600 [gamma] f) q – n / q + 1 – n d r – m / q + 1 – n
([phi] / p) 1 / q + – n . [tau] q – n / q + 1 –. n . . . (13)
Exempel från praktiken över ångslag i ekonomiserrören,
beroende på variabel vattenhastighet i rören.
Är en ekonomiser dimensionerad för att uppvärma
en viss vattenmängd från en temperatur till en annan
medelst en given gasmängd av bestämd temperatur
före ekonomisern, så förutsattes, att vattenhastigheten
är konstant i alla rören, och att gasmängden
är jämnt fördelad i inloppet, samt att
gastemperaturen där är konstant. Består gasen före
ekonomisern av gasmängder från flera pannor med olika
avgastemperaturer, och dessa ej fullständigt blandats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
