Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 124 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1934 - K-G. Ljungdahl: 50 000 kW Stal-turbinen i Västeråsverket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 7. För montaget inspännas de hoplagda turbinhalvorna i ett särskilt montageverktyg. Genom de båda på bilden tydligt synliga radialskovelkransarna åstadkommes ett rikligt ångavlopp. I navet synas inströmningshålen d samt längre ut en rad hål för överbelastning.

fördel med de helfrästa skovlarna må påpekas, i det
att svetsningens bortfallande möjliggör användandet
i varje del av systemet av det lämpligaste
skovelmaterialet utan hänsyn till dess svetsbarhet. Hela
skovelsystemet visas i fig. 7.

Oljesystemet och regleringen.

I fig. 11 visas en sektion genom oljebehållaren
och ändkåpan vid vänstra generatorhalvan, där

Fig. 8. Användandet av helfrästa skövlar, som utan svetsning kunna förenas med de bärande ringarna, har möjliggjort att utan hänsyn till svetsbarheten på varje ställe i turbinen använda det av temperatur och påkänningar betingade lämpligaste materialet.

Fig. 9. De helfrästa skovlarna invalsas i de s. k. förstärkningaringarna.

Fig. 10. Bearbetning av turbinhusets sidoflänsar, vid vilka generatorernas statorer skola lästas frihängande. Att vid STAL-turbinen generatorerna kunna upphängas fritt och uppbäras av lätta plåtkonstruktioner och små fundament, sammanhänger med dubbelrotationen, som medför en utjämning inom maskinen av de vid kortslutningar i de båda generatorerna uppträdande pulserande momenten.

oljesystemets och regleringens olika delar äro placerade.
Oljebehållaren är som synes sammanbyggd med
ändkåpan. För oljetillförseln till lagren och
regleringen vid start och stopp finnes en särskild
ångdriven pump, som är ansluten till oljetanken på
sådant sätt, att den kan upptagas och inspekteras,
medan turbinen är i drift, utan att oljerör behöva
lossas. Oljan kyles, innan den återpumpas till
lagren, i två oljekylare, där kylmediet utgöres av
kondensatet, varigenom alltså friktionsvärmet kommer
att tillgodogöras av matarvattnet. Lageroljans
temperatur kan regleras efter behag genom att kylarna
äro så kopplade, att en del olja kan förbiledas, vilket
vintertid möjligen kan ha ett visst värde, enär
temperaturen på oljan eljest måhända skulle bliva
onödigt låg.

Oljecirkulationen ombesörjes under normal drift
av en kugghjulspump, som drives medelst
snackväxel direkt från rotoraxeln. Denna pump
omhändertager oljan för såväl lager som reglering, och
en reduceringsventil finnes anordnad, som avpassar
det lämpliga trycket på regleringsoljan. Trycket på
lageroljan är betydligt lägre. För utjämnande av
oljeströmningen särskilt vid belastningsändringar,
när större kvantiteter olja erfordras för regleringen,
finnes en fjäderbelastad tryckklocka inbyggd i
oljeledningen. I de närmast skovelsystemet liggande
turbinlagren äro inbyggda axiallager, som upptaga
eventuellt icke utbalanserat ångtryck från
skovelsystemet. Regulatorpendeln är en fjäderbelastad
centrifugalregulator på samma axel, som drager
kugghjulspumpen. Varvförställningsanordningen är
sammanbyggd med återföringen och regleras medelst
motor från kontrollrummet eller också för hand vid
maskinen.

Effekten regleras genom strypning av ångregleringsventilen,
och sedan denna fullt öppnats, genom
strypning av överbelastningsventilerna. Rörelsen till
överbelastningsventilerna överföres med länkstänger
från pådraget. Framför ångregleringsventilen är en
snabbstängningsventil placerad, som står i
förbindelse med turbinens säkerhetsregulatorer, av vilka
en är inbyggd i varje rötor och vilka träda i funktion
vid ungefär 8 % överhastighet, varvid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>