Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skeppsbyggmästaren Frans Johan Sheldon i Karlskrona
1691–92. Denna jakt var 50 fot lång över
stäv, 13 1/2 fot bred, byggd av ek samt
indelad i fem avdelningar, därav en kajuta,
en sal, ett rum för hästar och vagnar, och
ett kök (Cabysa). Arrangemanget
framgår av den reproducerade ritningen (fig.
1). En modell av "Hiorten", liksom
dylika av åtskilliga andra postverkets
fartyg, finnes uppställd i Postmuseet i
Stockholm (fig. 2). Tiden för överfarten
Ystad–Wittow med en postjakt vid slutet av
1600-talet var i bästa fall 8–9 timmar,
men uppgick ofta vid motvind till 2–3 dygn.
Postjakterna på Tysklandslinjen växte
under 1700-talet i storlek, så att de fingo
60–62 fots längd över stäv, 20 fots bredd
och 6 fots djupgående vid full last (30
passagerare med bagage, 10 hästar och 3
vagnar, förutom erforderlig barlast). Även
den berömde skeppsbyggmästaren Fr. H.
af Chapman fick att göra med
konstruktionen av postjakter och framlade år 1761
ritningar till en dylik, efter vilka något
bygge likväl ej kom till stånd. Däremot
byggdes åren 1764–65 efter något ändrade
ritningar två jakter, "Prins Friedrich
Adolph" och "Prinsessan Sophia
Albertina". Sedan den förstnämnda jakten år
1773 strandat och skadats så svårt, att den
ej kunde repareras, konstruerade Chapman
en ny jakt, 62 1/6 fot lång, 20 fot bred och
6 1/6 fot djupgående vid full last. Uti
kajutan på "Konung Gustaf" (se fig. 3),
vilket namn jakten fick, kunde 8
personer ligga och i förmaket 10 personer;
akter om masten var ett rum för 10
hästar och för därom ett rum för 3 vagnar
och några passagerare. Den blev färdig
att sättas i trafik 1 juli 1775 och
överförde pä hösten 1783 Gustaf III med svit,
vilken då anträdde sin italienska resa.
Förhandlingar påbörjades 1817 mellan de svenska
och preussiska myndigheterna om att insätta ångdrivna
fartyg för posttrafiken samt hade några år senare
framskridit så långt, att en konvention år 1821 avslutades
om postångbätsförbindelse mellan Ystad och Stralsund.
Ångfartygen blevo färdiga först våren 1824. Det dröjde
dock ca 40 år, innan de seglande postjakterna helt och
hållet försvunno ur posttrafiken. De dåtida ångfartygen
kunde icke lämpligen användas vintertiden, varför det
 |
Fig. 6. Postångfartyget "Sverige", konstruerat av J. G. von Sydow och byggt 1839 vid Coopvardie Warfsbolaget i Karlskrona. |
|
Fig. 7. Postångfartyget "Nordstjernan", byggt 1840 vid Coopwardie Warfsbolaget i Karlskrona. |
|
Fig. 8. Postångfartyget "Öland" (Nr 2), konstruerat av K. A. Giöbel, och byggt i Oskarshamn 1931. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
