- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Skeppsbyggnadskonst /
82

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1934 - E. C. H. Almquist: Några erfarenheter som varvsingenjör i Holland - K. Theodor Åsberg: Propellerproblemets lösning med formler, grundade på systematiska propellerförsök

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

organisatoriskt urkopplande av montageingenjörernas
möjligheter att i tid kunna utöva inflytande över den
automatiserade verkstadstillverkningen understundom
omöjliggjorde ett fullt ekonomiskt och programenligt
utnyttjande av ursprungligen givna möjligheter.

Jag hoppas att genom det sagda i någon mån kunna
hava givit en bild av det arbete, som nedlagts inom
vår industrigren i Holland för att bjuda
konkurrensen spetsen. Internationellt sett förefinnas
emellertid även andra orsaker, som man ej kan eller får
förbigå vid fällandet av ett omdöme om
konkurrenskraften; i nuvarande tider äro då de olika ländernas
valutapolitik, subventionering m. m. av största
betydelse. Förutom dessa inflytanden av mer eller
mindre tillfällig art inverkar också sådana som de
olika nationernas levnadstandard, vilken återverkar
på lönenivån, samt icke minst mentaliteten. Och vad
denna beträffar, tror jag att vi i Sverige med hänsyn
till dess inverkan på arbetsintensiteten äro ganska
lyckligt lottade.

PROPELLERPROBLEMETS LÖSNING MED FORMLER,
GRUNDADE PÅ SYSTEMATISKA PROPELLERFÖRSÖK.

Av ingenjör K. Theodor Åsberg, Helsingfors.


I Skeppsb. nr 5, 1931, och i V. D. I. nr 35, 1931
har undertecknad härlett en formel för den bästa
möjliga diametern för en 3-bladig propeller samt visat, huru
propellerproblemet på nomografisk väg kan lösas med
avseende å diameter, stigningsförhållande och verkningsgrad.

I nu föreliggande uppsats skall härledas en formel
jämväl för stigningsförhållandet, varigenom
propellerproblemet fullständigt och korrekt kan lösas utan andra
hjälpmedel än dessa formler.

Analysen grundar sig på Dr. Schaffean’s systematiska
propellerförsök och speciellt på Dr. Schmidt’s arbete om
dessa, "Zusammenfassende Darstelhing von
Schraubenversuchen",
till vilket arbete jag hänvisar.

Den propeller, som den nu förhanden varande
uppsatsen behandlar, hör till Dr. Schaffrans serie B 2.
Denna propeller är 3-bladig med elliptisk bladform,
förhållandet mellan utbredda bladytan och disken,
betecknat med [phi]3, är lika med 0,42, navdiametern 0,1667 av
propellerdiametern D och bladtjockleken vid

illustration placeholder

Fig. 1.



propelleraxelns centrumlinje [delta] = 0,05 D. Den i denna tidskrift
tidigare behandlade propellern hörde till Dr. Schaffrans
serie Bl, med [delta]i = 0,03 D, men med samma [phi]3 = 0,42.

A. Härledning av formeln för den bästa möjliga
diametern.


Fig. 1. föreställer den del av Dr. Schmidt’s kurvblad
nr 2, som behövs för föreliggande analys.

På kurvan a ligga hophörande värden för stigningsförhållandet
H / D, som betecknas med [phi], a, [delta] och [eta]pr till
den bästa möjliga propellern.

I uppsatsen användes följande beteckningar
H = stigningen i meter,
D = diametern i meter,
H / D = [phi] = stigningsförhållandet,
N = axelhästkrafterna,
n = varv per minut,
ve = det i propellern inströmmande vattnets hastighet i knop,
vs = fartygets hastighet i knop,
w = medströmskoefficienten, som uttrycker i hundra-
dedelar medströmmens hastighet av fartygets hastighet vs

ve = vs (1 – w)
a = N n2 / 13,2 ve5
[delta] = 30,9 ve / n D.

I fall man mot a- och [delta]-axeln projicerar de
punkter, där kurvorna för stigningsförhållandena skära
a-kurvan, och inför koordinatorna för dessa punkter i ett
nytt logaritmiskt axelkors med a som abskissa och [delta]
som ordinata, får man de punkter, vilka äro utsatta i
fig. 2. Såsom synes, kan en rät linje dragas genom dessa
punkter.

Ur figuren får man den räta linjens ekvation, då
man vet, att den skär [delta]-axeln
i punkten 1,34, och att koordinatorna för en punkt
på linjen äro a = 1 000’ och


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934s/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free