Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1934 - Väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1933 - L. Marcus: Järnvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 MARS 1934
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
33
täts samt avkapats ca 40 cm i varje ända för
borttagande av de på grund av skarvslag och förslitning
skadade rälsändarna. Vid anläggningen i Hallsberg
bäva de kapade rälerna därjämte sammansvetsats
till normallängder om 18,4 m, Svetsningen har
utförts enligt den elektriska stumsvetsningsmetoden.
De svetsade rälerna hava därefter inlagts å linjerna
Krylbo-Storvik, Kristinehamn-Mora och
Södertälje S-Eskilstuna. Den sammanlagda längden av
i spår under året inlagda svetsade räler uppgår till
81 km. spår. Erfarenheterna av de svetsade rälernu
hava hittills varit uteslutande goda. Den enda
säkerhetsåtgärd vi hittills vidtagit beträffande deri
svetsade skarven är att densamma understötts med en
s. k. dubbelslip er, men vi stå i begrepp att övergå
till att lämna svetsen fribärande mellan 2 vanliga
sliprar med 0,5 m inbördes avstånd.
Bergslagernas järnvägar hava en liknande
svetsningsanläggning i Åmål. Där har under år 1933
svetsats räler för såväl den egna banan som för
Göteborg-Borås järnväg. Rälerna till B. J.
sammansvetsas till en standardlängd av 37,52 m och G. B. J.
räler till 24 m. Bilden visar att det går bra att köra
vagnar lastade med nära 40 m långa räler även i
kurvor med endast 165 m radie.
Boråsbarian har själv termitsvetsat några
kilometer av sitt spår, vilka nu ligga som jämförelse intill
de 25 km, som B. J. elektrosvetsat.
Till förstärkning av spåröverbyggnaden och även
för att hindra rälernas nednötning i sliprarna hava
S. J. i stor utsträckning gått in för inläggande av
underläggsplattor. Under år 1933 inlades ca 800 000
st. dylika plattor.
Rälsskarvarna tarva som bekant mycket noggrant
underhåll. På grund av nednötning och
nedsjunkning av rälsändarna måste skarvarna bliva föremål
för ofta förekommande lyftning. För att underlätta
arbetena med skarvens hållande i rätt höjdläge har
det visat sig synnerligen lämpligt att använda
överhöjda skarvjärn. Det är de förut använda
skarvjärnen som successivt omsmidas. Överhöjningen
brukar vara 2 mm. För att ytterligare hjälpa
rälsändarna att räta på sig, brukar man stoppa upp
skarvsliprarna i något högre läge än intilliggande
sliprar. Vid statens järnvägar hava under år 1933
ca 75 000 skarvjärn utbytts mot överhöjda dylika
för en kostnad av 104000 kr.
För undersökning av spårläget användes en
registreringsapparat Kallade, placerad i en för ända-
målet iordningställd järnvägsvagn. Apparaten
består av 3 olika pendelsystem, som under tågets gång
registrera vagnens olika slags rörelser. Då dessa
rörelser äro direkt beroende på banans och spårets
beskaffenhet, kan man ur de erhållna diagrammen
avläsa arten och relativa storleken av förekommande
felaktigheter å banan. Varje pendelsystem står
nämligen i förbindelse med ett ritstift. Därjämte
finnes ett ritstift för inregistrering å diagrammen av
läget för vissa föremål i banan, såsom
kilometerstolpar, kurvor m. m., som erfordras för oriente-
Fig. 7. Diagram, upptaget av Haliade’s apparat för undersökning av
spårläget.
ringen. Undersökningsvagnen framföres sist i
hastigt gående tåg. Det är därigenom möjligt att på
en mycket begränsad tid undersöka en längre
ban-sträcka. Efter varje körning erhåller baningenjören
och banmästaren kopia av därvid erhållet
registreringsdiagram.
Beträffande personalbesparande åtgärder för
ban-underhåliet kan nämnas den s. k. ballast j usteraren.
Denna maskin består ytterst av å en järnvägsvagn
anbragta kraftiga skövlar, vilka utjämna och
profilera ballastgruset. Den åstadkommer även att
ballasten utanför slip er sändarna göres fri från ogräs
samt genom tillsatta knivar att allt för höga
bankettkanter avskäras.
För borttagning av ogräs användes numera även
besprutning med natriumklorat. En 2 %-ig lösning
av detta salt påfylles i gamla loktendrar, utföras å
banan med särskilda extratåg och utsprutas på
platser med stark ogräsväxtlighet.
För att minska den tid, banmästarna behöva för
sina inspektioner, hava vi vid S. J. till deras
förfogande ställt små motordressiner. Härigenom hava
banmästaravdelningarna kunnat förlängas och an-
Fig. 6. 37,5 m långa räler i kurva med 165 m radie.
Fig. 8. Ballastjusteringsmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
