Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1934 - P. Wittrock: Statens vattenfallsverks nyanläggningar vid Göta älv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 MAJ 1934
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
55
Slutligen anbringades de grova nedstöttorna och
fast-götos vid bottnen med undervattensbetong, fig. 18,
och enär detta ej utfördes förrän framförliggande
spant var nedsatt, kunde dykarehjälp användas
härför.
På nedströmssidan utfördes en fångdamm med
stora i verkstad tillverkade järnbockar, som
utplacerades och undergötos med undervattensbetong. På
dessa upplades reglar av dipbalkar, vilka i sin tur
fingo uppbära den tätande väggen av järnspånt.
Största vattendjupet i fångdammsläget var 16 m.
För detta arbete kunde man ständigt använda
dykarehjälp, enär övre fångdammeii beredde
tillräckligt skydd mot vattenströmningen. Övriga
fångdammar för kraftstationen utfördes av trä.
A.
Fig. 15. Fångdammar.
A. Uppströnisfångdamm av järn. 1. Betongpelare, gjuten med kasun.
2. Betongpe!are, gjuten inom fångdamm. 3. Betongbalk, del av blivande
intagstak. 4. Horisontal plåtbalk. 5. Snedsträvor av järn. 6. Stödplintar
av betong för snedsträvorna. 7. Stående järnbalkar, dip. 38. 8.
Järnspånt, vilande på horisontala rälsar. B. Nedströms fångdamm. 9. Bockar
av järn. 10. Stödplintar av betong för järnbockarna. 11. Horisontala
järnbalkar. 12. Järnspånt. C. Träfångdamrn.
Fig. 16. Formbyggnad för de delar av intagstaken, som götos innan
fångdammen byggdes.
En fördel bland andra med de använda
konstruktionerna var, att fångdammarna kunde placeras
mycket nära kraftstationen, vilket var av stor
betydelse, enär vattendjupet ökades avsevärt på större
avstånd från kraftstationen.
På grund av att vattenvägarna utbildats såsom
hä-vertar, har det varit nödvändigt att utföra
betongkonstruktionerna ej endast vattentäta utan även
lufttäta. De hava därför uppdelats och utformats
med hänsyn till att formförändringar, orsakade av
temperatur, krympning och svallning skola kunna
äga rum utan att giva alltför höga påkänningar.
Detta har lett till att konstruktionerna blivit relativt
smäckra och rikt armerade. Under arbetets gång har
Fig. 17. Uppströmsfångdammen. Dipbalkarna nedsättas.
Fig. 18. Uppströmsfångdammen framför ena intagsöppningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
