Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1934 - P. Wittrock: Statens vattenfallsverks nyanläggningar vid Göta älv - Väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1933 - W. v. Greyerz: Kommunalteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
TEKNISK TIDSKRIFT
26 MAJ 1934
stor omsorg nedlagts på betongtillverkningen, och
ständig kontroll utövats i alla avseenden. Det
använda cementet, som på begäran av
vattenfallsstyrelsen tillverkats av Skånska cementaktiebolagets
fabrik i Limhamn, är till sina egenskaper något
avvikande från normenligt portlandcement. Cementet
har lång bindetid, vilket möjliggör att gjutning kan
ske över stora ytor och följaktligen att antalet
vertikala gjutfogar kan minskas. Vidare har cementet
låg värmeutveckling, varigenom risken för sprickor
minskas.1 Så gott som fullständig lufttäthet har också
uppnåtts utan att någon beklädnad, putsning eller
strykning av betongytorna behövt tillgripas.
I och med att Vargöns kraftstation är färdig, äro
samtliga fallen i Göta älv utbyggda för 500 å 550
nWsek. P^fter genomförandet av Vänerns årsregle-
i Se "Vattentäthet hos betong" av G. S. Lalin i tidskriften
Betong- 1933, sid. 138 och följande.
ring är avsikten att utvidga Götaälvsstationerna så,
att de kunna utnyttja en vattenmängd av intill 900
m3/sek. Man kommer då givetvis att först göra
ytterligare utbyggnad i Trollhättan, där fallhöjden är
störst, därefter i Lilla Edet och sist i Vargön.
Ett led i utvecklingen är byggandet av den
till-loppskanal i Trollhättan, för vilken anslag begärts
i årets statsverksproposition. Kanalen är till en
början avsedd för minskande av fallförlusterna vid
den nuvarande kraftstationen, men skall sedermera
användas som tilloppskanal för en ny kraftstation
för ca 100 000 hkr.
Mellan Trollhättan och Vargön finnes ett
vattenmagasin om 3,7 mill. m3 och mellan Trollhättan och Lilla
Edet ett om 3,3, mill. m3. Detta gör, att man kan
utbygga det höga fallet i Trollhättan för större
vattenmängd utan att samtidigt de båda lägre fallen
utbyggas för fullt samma vattenmängd.
(Forts.)
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSFACKET UNDER ÅR 1933.
KOMMUNALTEKNIK.
Utdrag ur redogörelse1 av major W. v. GREYERZ.
Att den kommunaltekniska verksamheten inom
väg- och vattenbyggnadsfacket under det
sistförflutna året i utomordentlig grad hämmats av den
sedan den l april 1933 rådande byggnadskonflikten,
torde vara ett alltför allmänt omvittnat faktum för
att tarva någon motivering.
Å andra sidan hava de ymnigt flödande statliga
arbetslöshetsanslagen av kommunerna livligt
utnyttjats för igångsättning av framförallt en hel del
statskommunala arbeten, som väl eljest fått vänta på
sitt förverkligande.
Stadsbyggnad.
Gatutrafiken. l Stockholm har antalet motorfordon
under det gångna året ytterligare minskats, i det att
i I den omfattande redogörelsen förekommo utöver vad
här återgivits följande avsnitt:
Stadsbyggnad: Lagar och förordningar, Regionplaner,
Generalplaner, Stadsplaner, Mätningar och kartor,
Undervisning.
Anläggningar för landtrafik: Tunnelbanan Skanstull-
Slussen i Stockholm, Regleringsarbetena vid Slussen i
Stockholm, Infartsvägar, Gatu- och vägbeläggningar (delvis),
Väg-broar och vägportar, Trafiksignaler och vägmärken.
Anläggningar för sjötrafik: Kajbyggnader, Rensningar,
Båthamnar.
Anläggningar för lufttrafik: Lufttrafikleden Oslo-Malmö.
Anläggningar för rekreation: Idrottsplatser, Friluftsbad,
Parker.
Vattenledningar: Mätarsystemets införande. Lokala
anläggningar, helt eller delvis: städerna Malmö, Jönköping,
Linköping, Västerås, Halmstad, Östersund, Tranås, Skellefteå,
Lysekil, Vimmerby, Säter och Mariefred, köpingarna
Björk-hamre och Malmköping, municipalsamhällena, ödeshög,
Åstorp och Virserum, industrisamhällena Bofors och Finspång
samt landskommunerna Södra Vi, Ytterlännäs, Långsele och
Själevad.
Vattenavlopp: Lokala anläggningar, helt eller delvis:
städerna Hälsingborg, Jönköping, Uppsala, Linköping, Lund,
Karlstad, Umeå, Nässjö och Alingsås, köpingarna Säffle,
Björkhamre, Emmaboda och Gräbbestad, municipalsamhällena
ödeshög, Virserum och Kil, samt landskommunerna
Ytterlännäs, Långsele och Stuvsta.
detsamma vid årsskiftena 1931/32, 1932/33 och
1933/34 utgjorde resp. 24860, 23578 och 20626 eller
l motorfordon på resp. ca 21, 22 och 25 invånare.
Förhållandet är antagligen likartat över hela landet.
I motsats till motorfordonen har antalet trampcyklar
under de senare åren kraftigt ökats. Sålunda
utlämnades i Stockholm under åren 1931, 1932 och 1933
resp. ca 9 000, 14 300 och 17 800 nya nummer.
Körtrafiken på Stockholms gator har under året
hållit sig ungefär konstant. Personbilarnas och
lastbilarnas andel i trafiken har gentemot föregående år
minskats med 5,9 resp. 11,0 %, sannolikt
företrädesvis till följd av den ekonomiska depressionen
och byggnadskonflikten, under det att
motorcyklarnas och tramp cyklarnas andel i trafiken ökats med
resp. 7,0 och ej mindre än 27,9 %.
Hästfordonstrafiken fortsätter den nedåtgående kurva, som den
imder senaste åren beskrivit, och utgör f. n. mindre
än 0,5 % av hela trafiken.
Den för Stockholms centrala delar brännande
parkeringsfrågan har under året delvis lösts genom
införandet av fixerad tidsbegränsning för parkeringen
på Brunkebergstorg, Gustav Adolfstorg och Södra
Blasieholmshamnen samt vissa gator inom denna del
av staden.
Inom landets 15 största städer (med undantag av
Stockholm, Hälsingborg, Örebro och Västerås, för
vilka här ifrågavarande uppgifter ej stått till
förfogande) har under de senaste 5 åren sammanlagda
längden spårvägslinjer ökats med endast 5,5 %, under
det att sammanlagda längden busslinjer ökats med ca
45 %. I Stockholm har emellertid under år 1933
icke blott spårvägstrafiken liksom under de båda
nästföregående åren fortsatt att avtaga, utan även
busstrafiken har efter hittillsvarande oavbruten
stegring för första gången börjat minskas såväl ifråga
om antalet passagerare som ifråga om antalet
tillryggalagda vagnkilometer. För båda trafikslagen har
antalet passagerare per vagnkilometer varit i jämn
nedgång under de 3 sista åren, men under det att
denna nedgång för spårvägstrafiken varit jämförelse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
