Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 23 febr. 1935 - Den ekonomiska aggregatstorleken vid vattenkraftanläggningar, av K. I. K. och Gottfried Berg - Notiser - Energiproduktionen i Sverige år 1934 - Doktorsdisputation - Utställning för främjande av inhemsk produktion - Sällsynta metallers användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inverkar på reservfrågans låge. Om t. e. halva
effektbeloppet är prima och halva sekunda, kan tänkas — om
så av andra skäl skulle befinnas lämpligt — att
installera endast tvenne aggregat, av vilka det ena tjänstgör
både för produktion av sekundakraft och som
reservaggregat för primakraftaggregatet. Icke ens i ett
fristående kraftverk är därför reservfrågan alltid
avgörande, och vid bedömande av frågan om lämpligaste
aggregatantal kan man sålunda även i dylikt fall få
anledning att återkomma till den av professor Dahl och
undertecknad diskuterade huvudfrågan, nämligen huru
totalkostnaderna ställa sig vid installationen av ett
lägre eller högre aggregatantal för samma totaleffekt.
Ingenjör Pettersson synes ej heller rätt
uppmärksammat innebörden av det i avslutningen av min artikel
citerade amerikanska uttalandet, i vilket jag själv ej
instämt. Uttalandet lyder i översättning: "Ett fåtal
stora aggregat är, i jämförelse med ett antal mindre
aggregat, en avgjord fördel i vad avser kostnaden för
anläggningen, enär kostnaden per hästkraft minskar,
när aggregatets storlek ökar." — översättningen av
ordet "few" torde icke behöva klarläggas för tidskriftens
läsare.
Ingenjör Pettersson gör i slutet av sin artikel en
fråga. Oavsett huruvida frågan är framställd i sådan
form, att den kan anses påfordra ett svar, vill jag
lämna ett dylikt i följande form: Med stöd av den
erfarenhet inom vattenkrafttekniken, som efter
fullgörandet av några tusental uppdrag samlats vid
Vattenbyggnadsbyrån, synes mig det arbete, som en
ansvarskännande ingenjör vid hänsyntagande till alla på saken
inverkande generella och lokala faktorer bör nedlägga
vid planerandet av en vattenkraftanläggning, icke utan
berättigande kunna liknas vid ett puzzlespel.
Slutligen hoppas jag, att när ingenjör Pettersson
nästa gång i tidskriften framför sina reflexioner
beträffande ingenjörskåren i allmänhet och dess arbete,
hans inställning måtte bli litet vänligare, vilket
uppenbarligen skulle glädja tidskriftens läsare.
Gottfried Berg.
NOTISER
Energiproduktionen i Sverige år 1934. Svenska
elektricitetsverksföreningen har i dagarna utgivit en
kortfattad redogörelse för energiproduktionen 1934. Vid
årsskiftet 1933—34 inträdde en tillfällig hämning av
energiomsättningens utveckling, beroende på den exceptionella
vattenbrist som då rådde i landets södra delar. Denna
synes i huvudsak ha drabbat leveranser av sekunda
kraft för mindre högvärdiga ändamål, framför allt
ångalstring och metallurgisk smältning. Produktionen av
s. k. prima energi visar däremot en tämligen jämn
stegring genom 1933 och 1934 och gav vid senaste årsskifte
ett 12-månaders genomsnitt av ca 5,41 milliarder kWh.
Sedan vattenbristen hävts under senare hälften av 1934,
ha även de sekunda leveranserna återtagit sitt normala
omfång. Totalproduktionen under de tre sista
kvartalen 1934 uppvisade en exempellöst hastig stegring.
Slutvärdet för 1934 har av elektricitetsverksföreningen
uppskattats till 6,05 milliarder kWh, innebärande en
ökning från föregående år med 13 à 14 %.
Värmekraftproduktionen, som under den svåraste
vattenbristen omkring förra årsskiftet närmade sig ett
maximum av 90 mill. kWh pr månad, ökades under
eftersommaren 1934 ännu snabbare än under föregående år,
men föll efter augusti hastigt till det mera normala
värdet av ca 26 mill. kWh under årets sista månader. I det
sydsvenska distriktet utvisar värmekraftproduktionen
två toppar, en vid årsskiftet 1933—34 och en annan under
sommaren 1934. Under den senare perioden uppgick
andelen värmealstrad energi i distriktet vissa månader
till eller översteg 50 %.
Doktorsdisputation. För vinnande av teknologie
doktorsgrad försvarar civilingenjör A. Frey Samsioe
lördagen den 16 mars en avhandling "Über die Beziehung
zwischen Deformation und Spannung". Disputationen
äger rum kl. 10 i hörsal 432 inom tekniska högskolans
byggnader vid Valhallavägen.
Utställning för främjande av inhemsk produktion.
Som Teknisk tidskrift på sin tid omnämnde, tillsattes
förra hösten en kunglig kommitté med uppgift att bl. a.
utreda förutsättningarna för nya tillverkningars
upptagande inom landet. På framställning av denna
kommitté har regeringen tillkallat representanter för olika
områden av näringslivet att tillsammans med
kommittén utgöra bestyrelse för en planerad utställning av
importerade varor. Bestyreisens ordförande är
undervisningsrådet Nils Fredriksson. Som arbetsutskott för
utställningen fungera undervisningsrådet Fredriksson,
ordföranden i kommittén fil. mag. Anders Byttner och
utställningens kommissarie civilingenjör Birger Kock.
En icke obetydlig del av Sveriges import, särskilt av
färdiga fabrikat, bör enligt kommitténs mening kunna
framställas inom landet. Då sådana artiklar dock
importeras till avsevärda belopp, måste detta i viss mån
bero på att åtminstone de mindre tillverkarna ofta
sakna kontakt med grossister, importörer och övriga
köpare inom landet. Utställningen vill skapa
förbindelser mellan importörerna och de fabrikanter som
tillverka eller äga förutsättningar att tillverka nämnda
artiklar samt giva fabrikanterna idéer och uppslag till
nya tillverkningar.
Kommittén har upprättat en förteckning över
importvaror, vilka eventuellt kunna överföras till svensk
produktion. Den upptar över 100 varugrupper med ett
sammanlagt importvärde av ca 90 mill. kr., däribland
bl. a. bomullsnäsdukar, diverse porslins- och
fajansvaror, emaljerade varor av gjutgods, stanniol och andra
folier, ficklampor, leksaker och knappar.
Utställningen anordnas under senare hälften av mars
i södra kungstornet, Stockholm. Som utställare ha
inbjudits importörer och distributörer. Som besökare
inbjudas endast utställare och fabrikanter, representanter
för organisationer o. a. personer, vilkas besök kunna
gagna utställningens syfte. Förmedlingen mellan
utställare och fabrikanter skall under betryggande
diskretion handhavas av utställningens kommissariat.
Sällsynta metallers användning är föremål för en
översikt av B. H. Ström i Engineering and Mining Journal
(januari 1935). De senare årens metallurgiska och
metallografiska forskningar ha väsentligt vidgat
kännedomen om dessa metaller (och även om andra sällsynta
grundämnen) och speciellt om deras legeringar med
andra metaller. Hand i hand med denna
forskningsverksamhet har gått en utveckling av metoderna för
framställning i industriell skala av de sällsynta ämnena, som
i många fall medfört en väsentlig prissänkning, analog
med den som på sin tid ägde rum beträffande aluminium.
En del av hithörande ämnen erhållas för övrigt som
biprodukter vid framställning av andra metaller. Till dem
hör bl. a. selen, vilken huvudsakligen erhålles vid
kopparraffinering. Under depressionstiden nedgick
raffineringen av koppar till ett minimum, medan å andra
sidan efterfrågan å selen ökades. Tillkomsten av två
betydande kopparverk, som båda arbeta med selenhaltig
malm, nämligen Rönnskär och Canadian Copper Refiners
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
