Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 9 mars 1935 - Olika slag av elektroder, deras skillnad i metallurgiskt hänseende samt därutav betingade skillnader hos svetsmaterialet, av Elis Helin - Notiser - Fjärrdistribution av gas i Tyskland - Kokspulvereldning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Slagprovet.
Om slagprovets användning å svetsmaterial har
mycket diskuterats, vilket torde ha sin förklaring däri,
att de genom detta prov erhållna värdena använts på
felaktigt sätt. För svetsmaterial torde slagproverna
ha sin största betydelse vid bedömning av materialets
kvalitet.
Skillnaden i slagseghet mellan prover av rent
svetsgods och sådana skurna ur sammansvetsade St 37
stycken, där anvisningen ligger på svetsens rotsida,
är mycket liten. Man kan därför anse, att
sistnämnda prover giva det rena materialets slagseghet.
Prover svetsade i Lloyd’s Test och provform
55 X 10 X 10 med 3 mm djup anvisning samt 1 mm
bottenradie gåvo följande resultat:
Tunn Tjockbe- Tjockbe-
Tillsatsmaterial Bart järn beklädd klädd med klädd med
elektrod färskande neutralt
hölje hölje
Slagseghet kgm/cm2 0,55 1,20 5,30 11,50
Tabellen visar tydligt höljets inflytande å
slagsegheten. Mellan bar tråd och tunnbeklädd elektrod är
skillnaden tämligen liten, absolut sett. Svetsgodset
efter dessa tillsatsmaterial håller alltså mest syre och
kväve, vilka båda föroreningar som förut nämnts
sänka slagsegheten. Den med färskande hölje
försedda elektroden giver endast hälften av
slagsegheten efter den tjockbeklädda elektroden med neutralt
hölje, vilken skillnad betingas av svetsgodsets olika
syrehalt.
För en elektrod som den sistnämnda, där höljet är
metallurgiskt neutralt och med vilken man kan svetsa
både varmt och kallt, skulle man kunna tycka, att
slagsegheten skulle utfalla på samma sätt hur än
svetsas. Så är emellertid ej fallet, vilket framgår av
tabellen nedan.
Vid prov nr 1 svetsades med hög strömstyrka, så
att provet hölls varmt under svetsningen.
Vid prov nr 2 svetsades med hög strömstyrka, men
provet fick kallna mellan varje sträng.
Vid prov nr 3 svetsades med låg strömstyrka och
provet fick kallna mellan varje sträng.
Prov nr 1 2 3
Slagseghet .............. 7,23 9,97 10,01
Bästa resultatet erhålles som synes, om provet får
kallna mellan varje sträng, vilket sammanhänger
därmed, att svetsvärmet gjort sig gällande på
särskilt sätt vid omkristallisationen av materialet. Man
kan allt efter önskan använda låg eller hög
strömstyrka, blott man beaktar, att rätt temperatur hålles
å svetsstycket.
Det torde vara av ett visst intresse att undersöka,
hur slagsegheten hos ett svetsmaterial ändras vid
användningen av olika grundmaterial. För att utröna
detta stumsvetsades 1/2" plåtstycken St 37, St 44 och
St 52 kromkopparstål, varur sedan slagprovstycken
togos. Den använda elektroden gav i form av
helsvetsat prov följande värden:
Sträckgräns kg/mm2 ........................ 31,5
Brottgräns „ ........................ 43,3
Förlängning 1/2 N mätlängd ................. 30,1
Kontraktion ................................ 41,5
Följande tabell återger det resultat, som därvid
erhölls:
Grundmaterial St 37 St 44 St 52
Slagseghet kgm/cm2 ......... 9,27 8,60 12,45
Man kan se, att från St 37 till St 44 slagsegheten
något faller för att sedan stiga i St 52-materialet.
Orsaken till variationerna ligger i grundmaterialets
sammansättning. St 44 håller ju i jämförelse med
St 37 mera C och Mn. Att slagsegheten i St 52
utfallit så hög, får man tillskriva detta materials låga
kolhalt och dessutom dess sammansättning i övrigt.
En värmbehandling av slagprovstycken kan
emellanåt föra till en ökning av slagsegheten, men kan
även vara utan inverkan.
Glödgat
Obehandlat 920° 30 min.
Slagseghet kgm/cm2 ....... 12,6 12,7
Giver materialet obehandlat hög slagseghet, har
värmebehandlingen intet inflytande å denna utan kan
snarare en sänkning erhållas. Att slagsegheten blir
oförändrad eller sänkes kommer an därpå, att
materialet har 1) fint korn, 2) jämn struktur och 3) god
kontraktion. Giver emellertid svetsmaterialet
åtminstone efter tjockbeklädd elektrod låg slagseghet
i obearbetat tillstånd, kan denna ökas genom en
normalisering enligt nedanstående exempel:
Glödgat
Obehandlat 920° 30 min.
1) slagseghet kgm/cm2 ...... 3,0 8,7
2) „ „ ...... 5,6 10,5
När det gäller värmebehandling, dvs. normalisering
av svetsar efter bar tråd och tunnbeklädd elektrod,
kunna olika resultat erhållas, beroende på
förhandenvarande betingelser.
NOTISER
Fjärrdistributionen av gas i Tyskland. Enligt en
uppsats i Glückauf (16 februari 1935) uppgår sammanlagda
längden av fjärrgasledningar i Rhen-Westfalens
industriområde till 1 620 km, därav 948 km ägda av
Ruhrgas-A.-G., Essen, 111 km av Westfälische Ferngas A.-G.,
Dortmund, 241 km av Vereinigte Elektrizitätswerke
Westfalen A.-G., Dortmund, och 320 km av Thyssensche
Gas- und Wasserwerke, Duisburg-Hamborn. Nätet når
från Emmerich i norr till Stolberg, Düren och Wissen i
söder samt från Aachen i väster till Hannover i öster.
Årligen avsättas inom området ca 2,6 milliarder m3 gas.
Tysklands totala gasproduktion skattas till ca 3,3
milliarder m3 årligen.
Kokspulvereldning. Svårigheterna i Tyskland med
avsättningen av gaskoksen ha lett till försök att använda
koks som ångpannebränsle, varvid man till följd av att
koksen ej innehåller några flyktiga brännbara
beståndsdelar mött vissa svårlösta problem. Man har dock
genom en del förändringar i eldstaden kunnat få koksen
att brinna någorlunda regelbundet och fullständigt på
kedjerost. I VDI-Zeitschrift (2 mars 1935) lämnas en
del uppgifter om försök i Charlottenburg med
ångpanneeldning medelst kokspulver. Den använda koksstybben
hade vid 19—23 % fuktighetshalt ett undre värmevärde
av 4 060—5 020 kcal/kg och en styckestorlek mellan 0 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
