Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 20 april 1935 - Glastillverkningen i Sverige, av Edv. Strömberg - Notiser - Ny teknologie doktor - Ahlsellska stipendiet, av Fmn. - Arbetsledareinstitutets tidsstudiekurs - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har under de sista 40 åren knappast undergått någon
förändring. Då som nu uppgick den till omkring
50 %, ehuru betydligt ojämnare fördelad.
Fönsterglasindustrien visar 35 %, medan den för buteljer
stannar vid 26 %. Det är alltid efterbehandlingen
av den framställda varan, som höjer siffran.
Fönsterglaset måste skäras och packas, medan buteljerna
direkt från kylröret sys in i säckar.
För glasindustrien gäller det att genom tekniska
förbättringar nedbringa material och
bränslekostnader pr kg färdigt glas och dessutom att med ännu
mera fulländade maskiner ersätta det manuella
arbetet. Hantverket däremot måste tillse, att för den
ofrånkomliga avlöningskronan få ut det mesta, men
framför allt det bästa möjliga, och häri ligger dess
livsmöjligheter. Glasindustrien kan ej driva sin
tillverkning utöver landets behov. Exporten är stängd.
Både glasmaterial och bränsle måste importeras. I
konkurrensen med utlandet bli de högre
fraktkostnaderna och vår relativt höga lönenivå för
betungande.
Annorlunda ställer det sig för hantverket. En
högre kvalitet kan här komma till sin rätt.
Engelsmannen, som håller styvt på det välgjorda, betalar
för det skickligt gjorda och noggrant sorterade
svenska glaset ett högre pris än de belgiska
masstillverkarna erhålla. Och den stora möjligheten till
variation av teknik, form och färg, som yrket
erbjuder, har av svenska bruk skickligt utnyttjats till att
i utlandet skänka anseende åt det svenska glaset.
Och häri ligger möjligheten till yrkets
fortbestånd. Jag inser väl, att redan om 10 à 20 år
kommer vårt standardiserade vardagsglas att blåsas
av automatiska maskiner. Men, en stor del av
mänskligheten har en viss förlåtlig aversion mot
standardisering av privatlivet. Det kommer alltid
att finnas folk, som har lust och råd att dricka ur
ett individuellt skapat glas, och de bruk, som givit
sina arbetare, de rikaste möjligheterna att
upprätthålla sin skicklighet, komma att leva över den
stundande digerdöden.
NOTISER
Ny teknologie doktor. Tekniska högskolans
lärarkollegium har tilldelat civilingenjören Frey Samsioe
teknisk doktorsgrad.
Ahlsellska stipendiet för år 1935, som utgår med ett
belopp av 500 kr., har av Svenska teknologföreningens
styrelse efter förslag av styrelsen för avdelningen för
väg- och vattenbyggnadskonst bland fem sökande
tilldelats civilingenjör Ivar Häggbom, Stockholm, såsom
resebidrag vid studiebesök i Italien och bevistande av
kongress i Rom, april 1936, anordnad av internationella
föreningen för bro- och husbyggnader.
Fmn.
Arbetsledareinstitutets tidsstudiekurs, den första i
sitt slag i Skandinavien, avslutades den 2 mars efter
att ha pågått i 8 veckor. Den besöktes av 16 ordinarie
och 2 extra deltagare; ett stort antal sökande hade ej
kunnat beredas plats. Kursledare var dr G. Ekelöf,
biträdande kursledare överingenjör T. Sällfors och
övningsledare ingenjör E. Palm. Kursens båda första
veckor ägnades huvudsakligen åt föreläsningar i
tidsstudieteknik samt litteraturstudier och laboratoriemässiga
övningar, de senare dels i lärosalen, dels i
tekniska högskolans mekaniska verkstad, där enklare
filnings-, svarvnings-, borrnings- och fräsningsarbeten
studerades av kursen i sin helhet. Studieövningarna
förflyttades sedan till Stockholms stads lärlings- och
yrkesskolors verkstäder, där mindre studiegrupper
alternerade mellan de olika studieobjekten. De
följande tre veckorna ägnades åt driftmässiga studier
vid olika industrier och verk i och utom Stockholm;
Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson, statens järnvägars
verkstäder vid Tomteboda, telegrafverkets verkstäder i
Nynäshamn, Stockholms spårvägars bussgarage, a.-b.
Lux samt a.-b. Gunnar Collijn. Kursens sjätte vecka
var helt anslagen åt studier vid Sandvikens järnverk,
där deltagarna bl. a. fingo tillfälle att stifta bekantskap
med de psykotekniska undersökningar, som sedan lång
tid använts där. Arbetsbyråns chef, ingenjör K. H.
Stenhane, höll 4 föreläsningar om tidsstudierna vid
Sandviken samt om psykotekniska undersökningar.
Under kursens näst sista vecka uppdelades deltagarna i
tre grupper, av vilka en placerades vid SKF:s
verkstäder i Katrineholm, en vid SKF i Göteborg och en vid
Husqvarna vapenfabrik. Sista veckans program
upptog seminarieövningar samt slutprov. Övningarna
avsågo att bereda deltagarna tillfälle att med erfarna
tidsstudieingenjörer diskutera införandet av tidsstudier vid
olika företag. Därjämte bevistade kursdeltagarna den
tidsstudiekonferens, som anordnats den 25 febr. av
ingenjörsvetenskapsakademien och Svenska
teknologföreningens avdelning för industriell ekonomi och
organisation. Kursen har även åhört de föreläsningar i
industriell psykologi, som hållits vid institutet av rektor
E. Bjelfvenstam, Uppsala.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, anordnar fredagen den 26 april
1935 kl. 14,00 precis föredrag över ämnet: "Über die
Gefahren der Blitzeinschläge in elektrische Leitungsnetze."
Föredragshållare: dr Müller-Hildebrand, Berlin.
— Lokal: Tekniska högskolan, Valhallavägen, hörsal 351. —
Kl. 17,45 gemensam middag på föreningens lokal,
Brunkebergstorg 20. Kl. 19,30 precis ordinarie sammanträde på
föreningens lokal, Brunkebergstorg 20. Ärenden: 1) Val
av justeringsmän. — 2) Inval. — 3) Inkomna skrivelser. —
4 Diskussion i överspänningsfrågan.
Inledningsanföranden av överdirektör W. Borgquist och professor H.
Norinder.
Medlemmar av Finlands elektroingenjörsförbund äro
inbjudna att deltaga i ovanstående sammankomst. Anmälan
om deltagande i middagen skall vara klubbmästaren
tillhanda senast den 25/4. Pris för middag, bestående av
sandwiches, varmrätt, dessert, pilsner och kaffe inkl.
servisavgift, kr. 3 : 75.
Avdelningens för Skeppsbyggnadskonst ord. vårmöte äger
rum lörd. d. 11 maj, som vanligt under den s. k.
sjöfartsriksdagen. Program meddelas senare.
Skånska ingenjörsklubben sammanträder i Malmö
fredagen den 26 april. Först samlas deltagarna vid den nya
smörkontrollstationen vid Skeppsbron kl. 18,00.
Etablissementet beses under sakkunnig ledning. Därefter samlas
man kl. 19,00 på Kungsparkens restaurang, där
hamndirektör G. Edlund lämnar ett kortare meddelande om
smörkontrollstationen. Aftonens huvudföredrag hålles av
ingenjör Harry Kähr om "Mineraloljan och dess
användning såsom bränsle". Efter förhandlingarna supé och
samkväm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
