Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 218 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 25 maj 1935 - Systematisk lastbilsvård i London, av Sigvard Forssell

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3. Inspektionsverkstaden.

skakningar ha benägenhet att bli spröda, uppmjukas
de genom glödgning.

Kopplingen isärtages och omses. Om det är
påkallat, byter man ut beläggningen och justerar
kopplingsbromsen, som är monterad på vissa vagnar.
Växellådan öppnas, och man undersöker kugghjulen.
Avslagna kuggar äro inte alltför ovanliga.
Kopplingsbromsen medger visserligen mycket snabb
övergång till högre växel, men den försvårar en tyst
växling, och den torde nog snarare öka än minska
den misshandel av kugghjulen, som skorrande
växling innebär.

Man kontrollerar glappningen vid kardanknutar
och differential. Glappningen i en kardanknut får
icke vara märkbar.

Bromsarna isärtagas, och bromsbanden avputsas
eller utbytas, varefter en noggrann omjustering sker.

Slutligen nedmonterar man framhjulen och
styrinrättningen samt inspekterar alla lager och leder.

Vid den andra avdelningen blir varje vagn
underkastad en genomgripande revision varje gång den
genomlöpt 100 000—130 000 km. Denna revision
sträcker sig till varje detalj i hela vagnen, som
efteråt är praktiskt taget lika god som en ny.

Revisionsverkstaden är uppdelad i flera
avdelningar. Där finnes sålunda en hall för nedmontering
och tvättning, maskinverkstad, verkstad för
svetsning och lödning, smedja, elektrisk verkstad,
instrumentverkstad, förråd och monteringshall.

I nedmonteringshallen isärtagas alla detaljer
fullständigt utom sådana delar som kullager, elektriska
apparater etc. Tvättningen sker i en maskin, vars
princip visas i fig. 4. Delarna läggas i en nätkorg.
som föres in på en transportör av glest ställda plåtar,
sammanlänkade vid ändarna. Korgen böjer undan
ett förhänge, som hindrar stänk att lämna tvättrummet.
Den utsättes där för en mycket kraftig
besprutning med hett sodavatten såväl uppifrån som
nedifrån. Vattnet kommer från ändarna av två
vridbara armkors, A och B, och då mynningarna äro
riktade snett nedåt resp. uppåt, bringas korsen i
rotation. Därigenom blir innehållet i korgen på enklaste
sätt utsatt för besprutning på alla punkter. Denna
metod är mycket effektiv. Olja, smuts etc. försvinna,
och man får hanterliga maskindelar att arbeta med.
Maskinen inbesparar ett avsevärt manuellt arbete.
Den kan användas för alla delar utom ramverket,
som har för stora dimensioner, och gummi, som icke
tål behandlingen. Sot avlägsnar den givetvis inte.

Fig. 4. Principskiss av tvättmaskinen.

Maskinverkstaden är utrustad med ett antal
svarvar och borrmaskiner, en hyvel-, en fräs- och en
ventilslipmaskin. Enklare maskindelar tillverkas här,
såsom bussningar, vissa axlar och detaljer för
bromsmanövreringen. Här refflas också ytan på slitna
ringar. En såg skär upp smala skåror av 2—3 mm
djup tvärsöver slitbanan med ett inbördes avstånd
av 10—20 mm. Maskinen arbetar automatiskt; man
behöver blott sätta in en ring och avbryta, när den
är färdig. Hjulens benägenhet att slira på en våt
vägbana lär minskas avsevärt genom denna
behandling.

I verkstaden för svetsning och lödning repareras
stänkskärmar och kylare, bensintankar och liknande
saker. I motsats till uppfattningen på många andra
verkstäder anser man här, att stänkskärmar med
fördel kunna svetsas, utan att skakningar och
vibrationer förstöra fogen. I detta sammanhang kan
nämnas, att den i fig. 2 visade vagntypen har bakre
stänkskärmar av gummi på en stomme av bandjärn,
en konstruktion, som har flera praktiska fördelar.

Svetsning användes f. ö. i rätt stor utsträckning.
Sprickor i cylinderblock, dock ej i själva loppen, i
bakaxelkåpor och i kåpor av aluminium svetsas.
Nedslitna ventilsäten fyllas upp genom svetsning och
bearbetning. Slitna lagerytor på vissa axlar kunna
också beläggas med nytt material genom elektrisk
svetsning och efterföljande avsvarvning av ytan.
Ramverket svetsas, även om exempelvis en rambalk
är helt brusten. Man svetsar då igen brottet och
lägger dessutom på skarvplåtar.

Då en vagn revideras, provas kylaren under
betingelser, som likna dess arbetsförhållanden så
mycket som möjligt. Den rengöres och torkas
utvändigt, varefter man låter varmt vatten strömma
igenom. Man undersöker noga, om läckning förekommer.

Fig. 5. Vevaxelverktyg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>