Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 311 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 10 aug. 1935 - Ventilation vid sprutmålning, av Ernst v. Post

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Någon kvantitet som är oskadlig under längre tid
finnes icke angiven antagligen på grund av den lätt
insedda svårigheten att göra erforderliga
långtidsexperiment. Det kan tänkas att den sist angivna
kvantiteten — 5 mg — är oskadlig vid längre tids
inhalation, men antagligen är den oskadliga
kvantiteten lägre.

I detta sammanhang är det av viss betydelse att
jämföra med motsvarande siffror för bensin, vars
ångor stadsborna dagligdags få insupa i icke
föraktliga kvantiteter utan påvisbar olägenhet för
välbefinnandet.

Som arbetshypotes och till dess annat blir
bevisat kunde man möjligen våga utgå ifrån en
tillåtlig kvantitet av 1 mg bensol pr 1 l luft. Om man
skulle tänka sig att målningsvätskan till 100 %
utgjordes av bensol och bensolen omedelbart efter
insprutningen avdunstade, skulle enligt ovan angivna
förutsättningar 0,033 l pr min. behöva blandas med
en kvantitet luft lika med x m³/min., 0,033 l bensol
väger 0,887 X 0,033 = 0,029 kg = 29 000 mg. För att
koncentrationen skall hålla 1 mg pr l fordras
29 000/(x*1000) = 1; varvid x = 29 m³ luft/min. Om man
avrundar detta värde till 30 m³ pr min. och spruta, bör
man vara på säkra sidan under de förutsättningar
som ovan gjorts.

Ovan angivna uppgifter ha sammanställts i
bifogade diagram, som avser sprutning av
cellulosalacker eller andra med bensol o. dyl. utblandade färger
med en spruta, För två sprutor behöves ungefär
dubbelt, osv. Den kraftigt dragna linjen skulle
angiva ett teoretiskt minimibehov av effektiv
ventilation vid olika storlekar av box eller verkstad. Man
får dock hålla i minnet att
ventilationsanordningarna i praktiken mestadels behöva tagas till större
och kraftigare, emedan även hänsyn behöver tagas
till olika lokala förhållanden. Den linje, som
angiver luftbehovet i sprutboxen, representeras i stort
sett av bensolens luftbehov 30 m³ pr min. — ur
hygienisk synpunkt.

Fig. 1. Minsta teoretiska luftbehov vid sprutning av vissa lösningsmedel (0,033 liter pr min.). ––- anger minsta teoretiska luftbehov vid sprutning av eellulosalacker.

Vid 20 m³ boxvolym och därunder har den
hygieniska synpunkten ej längre så stor betydelse, då
man här kommer ned i en storleksordning, som
närmast skulle kunna betecknas som sprutskåp, inuti
vilket arbetaren alltså icke uppehåller sig under
sprutningen. Man synes där få gå ned till och
dimensionera ventilationsbehovet efter nedre
explosionsgränsen för den farligaste färglösning, som kan
komma till användning. Denna har i diagrammet
approximativt angivits till 8 m³ pr min. Om den pr

Fig. 2. Sprutmålningslokal med inblåsning (vintertid förvärmning) och utsugning av luft.

min. utsprutade kvantiteten är mindre, får man taga
hänsyn härtill. Kanske man ock i vissa fall kan få
tillåta explosiv luftblandning i sprutskåpen och
dimensionera t. e. efter en lufthastighet i
ingångsöppningen av 0,4 m/sek. eller något högre, varvid man
kanske för undvikande av gnistbildningsrisken, vid
en fläkt får anordna ejektor. Man får tänka sig
kraftigare ventilation på grund av svårigheten att
åstadkomma jämn ventilation i ett större rum än i
ett mindre. Jag har därför alternativt angivit en
linje som motsvarar 10 luftväxlingar pr timme,
vilket betraktas som mycket kraftig garageventilation.

Värdena äro uträknade med hänsyn till längre tids
sprutning per dag. — Man bör givetvis ha
ventilationsanordningarna i gång även under torkning. —
Vid kortare tids sprutning t. e. 10 min., som är den
längsta tid som åtgår för att spruta en stänkskärm,
sprides högst 0,3—0,4 1 färg med en ångvolym vid
t. e. etylacetat vid 15° av 1,6—1,55 m³ eller
amylacetat 0,6—0,8 m³.

Det är uppenbart, att man ej för dessa
kortvariga sprutningar vare sig ur brandteknisk eller
hygienisk synpunkt kan behöva mekanisk ventilation,
om tändanledningar ej finnas, då ju god
korsdragsvädring räcker. Möjligen kan man bespruta golvet
med vatten under sprutnings- och
torkningsperioderna, varvid ångorna kondenseras och uppsamlas på
vattnets yta. Bensinavskiljare i avloppet kan
tänkas behövlig vid större mängder färgstoff. Den
förra metoden kan givetvis användas sommartid,
men på vintern erbjuder den vissa svårigheter att
tillämpa, då rummet därigenom blir utkylt. Den
senare metoden förutsätter, att vattnet skall vara
kallare än luften. Denna metod är ej här i Sverige ännu
tillräckligt känd för att man skall kunna taga
ställning till densamma, men den lär användas i England.

Det är givetvis fördelaktigt att anordna sprutskåp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>