Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 31 aug. 1935 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
341
Den nya kraftledningen från Boulder Dam till Los
Angeles får en längd av 430 km och en spänning av
275 kV. Den utföres som enkelledning med faserna
i horisontalt plan. Den går över tre bergkammar
med höjder upp till 1 500 m ö. h. Vissa delar befinna
sig i trakter med 20 à 30 åskvädersdagar per år. 240
MW skall överföras. Den ihåliga kopparlinan består
av 10 bandsegment av speciell konstruktion och har
en diameter av 35,7 mm samt en area av 330 mm2.
Isolatorkedjan består av 24 isolatorer, vilka lia en
draghållfasthet av 5 t. (E. Scattergood, Electrical
Engineering, 1935, h. 5, s. 494.)
För aluminfabriken vid Månsbo, Avesta, har
uppförts en kraftledning av säreget slag. Det gäller att
överföra lågspänd likström från den
förhandenvarande kraftstationen till den 500 m avlägsna
nybyggda fabriken. Strömstyrkan uppgår till 18 000 A
och man använder en Al-ledning med 21000 mm2
area. Varje ledning består av 1 000 st. kablar,
vardera slagen av 6 trådar med en diameter av 2,15 mm.
För den 500 m långa ledningen har sålunda åtgått 500
km kabel och 3 000 km Al-tråd. (Norsk El.
Tidsskrift, 1935, h. 18, s. 278.)
24 000 provmagneter finnas nu i Tyskland,
uppsatta på kraftledningar för uppmätning av
strömstyrkan lios åskurladdningar, av vilka 1 400 st. utsatts
för 34 åskväder med 181 nedslag, av vilka 29
föranlett överslag i isolatorkedjor. Av samtliga 224
registrerade åskslag voro 86 % från negativt laddade
moln. I 78 % av fallen var strömstyrkan lägre än
40 kA. Flera blixtar uppmättes med en strömstyrka
av ca 100 kA, varav en från positivt moln.
Störningarna uppträda där masten har högt jordmotstånd.
Jordlinan skyddar bäst mellan tvenne master.
(Za-duk, ETZ, 1935, h. 17, s. 475.)
Vid nedläggning av en ångturbinanläggning stod
valet mellan att ändra generatorn till kondensator för
18 000 guldkr. eller att anskaffa ett
kondensatorbatteri för 108 000 guldkr. I förra fallet fick man 300
kW förluster och i senare 10 kW. Batteriet
anskaffades, uppdelat i enheter på 100 och 50 kVA och
fördelat på olika punkter i fördelningsnätet. En
besparing uppnås av 225 000 guldkr. på 10 år. (Schulze,
Bull. Schweiz. El. Ver., 1935, h. 12, s. 325.)
Hos en modern kWh-mätare är numera endast
stödlagret i behov av periodisk revision och justering.
General Electric har utfört korttidsprov på mätare
med 30 ggr höjd hastighet och 6 ggr ökat lagertryck
samt urkoppling 30 s var fjärde m. Försöken
utfördes med helt, rent lager, med lätt anoljning och med
lagerskruven i en behållare fylld med olja. Efter
10 • 108 v voro de torra lagren mycket slitna. Likaså
de anoljade efter att i början ha arbetat bra. Det
tredje slaget var fullt användbart ännu efter 100 • 10"
v. Den slitna areans diameter ökades med 0,056 mm
men förblev därefter konstant. (Abbot, Goss,
Electrical Engineering, 1935, h. 4, s. 428.)
Vid Mardor, Saone, Frankrike, har uppförts ett
sanatorium för 190 st. tuberkulossjuka, som
fullständigt elektrifierats även betr. uppvärmning.
Inomhus-temperaturen i sovrummen hålles ej konstant utan
man anser en ungefärligen konstant skillnad mellan
utom- och inomhustemperaturen vara bättre för
patienterna. Vid + 8 à 10° utomhus räcker det med
14 à 15° inomhus och vid 0° räcker 8° inne
i sovrummen. Övriga lokaler ha temperaturen an-
passad efter deras användning (operations- och
sällskapsrum etc.). Total installerad effekt 600 kW för
värmet. En kostnadsberäkning visade en
kostnadsbesparing motsvarande 8 % på den ökade
anläggningskostnaden gentemot vanlig värmeledning.
Första året gav en medelkostnad av ca 7 guldöre/kWh
för energien till hela den elektriska anläggningen och
2 guldkr/m3 uppvärmd rumsvolym resp. 60 guldöre
per patient och dygn. Vid koleldade sanatorier
är motsvarande kostnad 80 à 90 guldöre. (E.
Brylinski, Elektrizitäts-Verwertung, 1935, h. 11/12, s.
320.)
I Tyskland finnes ca 30 000 kylskåp installerade,
varav ca 1 700 i Berlin. Absorptionskylskåpet synes
vinna terräng på kompressorskåpets bekostnad. I
England är antalet mellan 60 000 och 100 000. År
1934 tillkommo 27 000 st. I U. S. A. funnos 2,6 • 10°
år 1930 och 6,9 • 106 år 1934. I Sverige finnas 17 000
st. absorptionskylskåp och 8 000 kompressorkylskåp.
Av dessa finnas resp. 10 000 och 4000 i
Stockholm. I Oslo finnas för närvarande ca 1 000 st. och,
i Finland ca 2 500 st. (Braun,
Eiektrizitäts-Wirt-schaft, 1935, h. 12, s. 254.)
Fysikern Bol vid den stora holländska
lampfabri-ken Philips laboratorier har utvecklat en
gasurladd-ningslampa med kontinuerligt spektrum och nära vit
lysfärg genom att vid urladdningen öka
kvicksilverlampans tryck till 250 at då avståndet mellan tvenne
Hg-atomer endast blir några få gånger
atomdiametern, vilket gör spektrallinjerna mycket bredare och
man får dessutom ett rött band. Man använder tjockt
kvartsglas och insmälter metalltrådarna i flera
glassorter med jämnt avtagande utvidgningskoefficient.
Genom anordning av vattenkylning kan man
avsevärt stegra effekten nämligen till 600—700 W/cm
urladdningslängd. Spänningen beror av trycket och
kan uppgå till 600 V/cm elektrodavstånd. En
kolbåglampa har en ljustäthet av ca 18 000 nlj/cm2
under det att en högtrycks-Hg-lampa med 2 cm
urladdningslängd har en ljustäthet av 40 000 nlj/cm2.
Ljus-utbytet uppgår till 55 lm/W. Värmekapaciteten ar sa
liten att man kan ersätta den roterande bländaren i
en biografmaskin, som bryter ljuset ungefär halva
tiden, med en mekanism, som går synkront med
periodtalet. (A. Herwig-Solöi, Norsk Elektroteknisk
Tidsskrift, 1935, h. 16, s. 247.)
En vetenskaplig undersökning av 10 000 lampor
har visat att ädelgaserna Kp och Xe (Krypton och
Xenon) äro lämpligare i glödlampor än Ar och N.
Värmeförlusterna minskas, Wo-metallen sublimerar
mindre. För samma livslängd fås högre ljusutbyte,
22 % för Kp och 42 % för Xe eller 31 % vid en
blandning av 90 % Kp och 10 % Xe. Närvaron av
1 % N sänker ljusutbytet 0,7 %. Den bästa
ekonomien nås vid samma gasblandning som erhålles
industriellt vid extraktion ur luften eller 5 à 20 % Xe.
(Electrician, 1935, h. 2974, s. 704.)
I Tyskland användas vid gatubelysning dels linor
med och utan hamplina, dels massiva trådar för
upphängningen av lamporna. Linor med hamplina
impregneras i regel före montaget i oljebad 1 à 2 dygn
eller kokas i talg. De impregneras ånyo vartannat
eller vart tredje år. Övriga linor behandlas på
samma sätt eller målas vart 4 à 5 år. Livslängden
är ca 20 år. Man använder vanligen förzinkad
järntråd. I München har sedan någon tid använts mas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
