Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 2 nov. 1935 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
453
sökta större branschen, med 24,2 proc. arbetslösa.
Siffran är visserligen icke fullt så oförmånlig som den för
samma månad i fjol, 27,o, men dock i och för sig
synnerligen ogynnsam, julisiffran var 18,7. Motsvarande
tre siffror för cellulosa och papper voro 10,5, 13,4 och
9,4 proc. Järnbruken visa efter den synnerligen goda
sysselsättningen under juni och juli en stegring i de
arbetslösas antal med nära 50 proc. men ha dock en
jämfört med övriga branscher låg arbetslöshetsiffra på
5,3 proc. De föreliggande uppgifterna över landets
järnproduktion under september ge vid handen, att
tillverkningen av ordinära göt stigit från 41 000 till 42 100 ton,
medan den normala utvecklingen borde ha varit en
nedgång med hänsyn till att den tidigare
redovisningsperioden omfattar ett icke obetydligt större antal
arbetsdagar än den senare. För kvalitetsgöten visas
däremot en nedgång,, som är väl så stark som den
sedvanligt brukar vara eller från 39 000 ton under augusti
mot 32 100 ton under september. Antalet inom
järnindustrien sysselsatta arbetare för innevarande
synnerligen goda produktionsår kulminerade vid september
månads slut. För de nio första månaderna utgjorde
stegringen av tillverkningen av kvalitetsgöt 5 proc., av
ordinära göt knappa 5 proc., av tackjärn 13 proc, samt
av handelsfärdigt järn drygt 2 proc. Stegringen för de
mest högförädlade produkterna är betydande och man
har därför anledning att förmoda, att
räntabilitetsförhållandena utvecklats gynnsamt.
Vår utrikeshandel har även under september
resulterat i ett importöverskott; det uppgår till kr. 8 mill.
Under 1933 och 1934 visade samma månad
exportöverskott på resp. 18 och 16 mill. Handelsbalansen
företer sedan årets början ett passivum på kr. 117 mill.
mot i fjol under årets tre första kvartal endast kr. 12
mill. Importen under sept. har stigit omkring kr. 15 mill.
gentemot i fjol, medan exporten minskats kr. 9 mill.
Det är dock att observera, att fjolårets utförselsiffra för
september var särskilt gynnsam. September månads
införselsiffra står däremot i god överensstämmelse med
den tidigare gångna delens av innevarande år. För
importens stegring gentemot i fjol svarar i främsta
rummet införseln av vegetabiliska livsmedel, bränslen —■
framför allt bensin och andra oljor — och textilvaror,
varav införts särskilt stora kvantiteter råvaror.
Införseln av automobiler har varit särskilt obetydlig, vilket
torde få ses mot den synnerligen stora omfattning
densamma haft före och under försäljningssäsongen.
För nedgången i värdet av vår export svarar i
första hand den oförmånliga utvecklingen av våra
trävaru-skeppningar och -försäljningar under innevarande år
samt de mindre tillfredsställande priserna å dessa
produkter. Den skeppade kvantiteten sågad vara utgjorde
under september endast 80 proc. av den under samma
månad i fjol och för hyvlad vara var motsvarande siffra
76 proc. Siffrorna för jan.—sept. voro resp. 80 och 86.
Värdet av samtliga under september skeppade trävaror
har gått ned för årets tre första kvartal är
minskningen ej fullt 25 proc. Värdet av pappers- och
massaexporten under september ligger fullt i nivå med
månadsgenomsnittet för året i övrigt. Särskilt har
skepp-ningen av mekanisk massa varit omfattande med en
kvantitet som överstiger den i fjol med 83 proc. Exporten
av tidningspapper har däremot endast uppgått till
92 proc. av den under september förra året.
Verkstadsindustriens försäljningar till utlandet ha varit en
obetydlighet lägre än i fjol. I ögonen faller en nedgång
i kullagerexporten med 15 proc. och en lika stor ökning
av utförseln av separatorer.
Den svenska partiprisnivån har fluktuerat
obetydligt under den gångna delen av året. Sedan
november månad i fjol har Kommerskollegii
indextal legat i 115 med undantag för juni och juli, då
det var 116. Det av Svenska handelsbanken beräk-
nade indextalet för priserna å importvaror har sedan
årsskiftet stigit från 96 till 98 efter att i februari ha
varit nere i 95, medan motsvarande indextal för
exportvaror sjunkit från 116 till 115 efter att i juni ha
varit nere i 112. Detaljpriserna visa däremot en fast
tydlig dragning uppåt. Levnadskostnadsindexen har
sålunda gått upp från 155 till 157. Detaljpriserna å
livsmedel, lyse och bränsle ha samtidigt stigit från 12’6 till 132.
Affärsbankernas tillgodohavande på riksbankens giro
har under oktober slagit rekord för året och uppgått till
praktiskt taget samma belopp som i fjol vid samma tid.
Om hänsyn tages till statens upplåning på
skattkam-marväxlar är det tydligt att bankernas överflöd på
likvida medel alltjämt är synnerligen stort. Däremot
synes sparbankerna i allt större utsträckning finna
mera räntabel placering på sina betydande likvida
belopp än deras innestående å räkning i affärsbankerna.
Detta sker genom ökad placering i
fastighetsinteckningar. Tillgången på medel, som söka placering på
denna marknad till de låga räntesatser, som rått i
början av året, har tydligen reducerats. Sannolikt har en
viss återhållsamhet framkallats i utbuden på kapital
genom den ovisshet den italienska krisen medfört.
Det är anledning att befara, att en för regeringen
gynnsam utgång av de engelska valen kommer att leda till
betydande upprustning i England och upptagande av
rustningslån. Dylika skulle troligen leda till en
räntestegring i London, som så småningom komme att i
förening med ökad rustning och skuldsättning i andra
länder förorsaka en allmän räntestegring. Skulle ett
omfattande krig i Medelhavet utbryta torde med ännu
större visshet räntestegring även i så avlägsna
länder som vårt bli en följd. Troligen har den
politiska situationen i viss utsträckning medverkat till
den stegring av räntan å kassalån som på sistone ägt
rum. Dylika lån som varit nere i 3 proc. och i vissa
fall en aning därunder ha så småningom under
innevarande år krupit uppför, tills den effektiva
räntan nu blivit omkring 3%proc. Sekundärlånen i de
statliga kreditorganisationerna ha i dagarna höjts % proc.
En viss åtstramning har alltså ägt rum på vår
penningmarknad, men denna har i första hand icke kommit till
synes i en minskning av affärsbankernas kassamedel
utan i en reducering av sparbankernas överskott av
likvida medel innestående hos affärsbankerna. Sannolikt
torde sparbankernas räntebundna lån hava växt
avsevärt.
Medan den politiska oron i Europa icke förmått mer
än tillfälligt hämma haussen på New York-börsen,
halden svenska fondmarknaden färgats starkt pessimistiskt
av densamma i ett tidigare skede. Under oktober synes
däremot under intryck av att krisens akutisering
skjutits fram till tiden efter de engelska valen och måhända
gjorts i viss utsträckning beroende av dessa, en svag
optimism medfört en viss återhämtning. Börsens stora
avhängighet av den italiensk-engelska krisen är dock
alltjämt i ögonen fallande och ovissheten beträffande den
närmaste tidens kursutveckling därför stor.
Konjunkturläget i U. S. A. är alltjämt synnerligen
gynnsamt och optimismen beträffande den närmaste
konjunkturutvecklingen större än på mycket länge.
Utvecklingen inom framför allt den tunga industrien under den
gångna delen av året är också mycket tillfredsställande.
Stålverken utnyttja f. n. cirka 50 proc. mer av sin
kapacitet än i fjol vid samma tid eller med andra ord
omkring hälften av densamma. Järnvägstrafiken har under
de senaste månaderna varit cirka 15 proc. större än i
fjol och den av industrien konsumerade elektriska
kraften företer ungefär samma stegring. Tillverkningen av
automobiler har i samband med säsongens avslutande
sjunkit ned till fjolårets nivå efter att under årets sju
första månader ha hållit sig på en jämfört med förra
året synnerligen gynnsam nivå. Till den optimism, som
utvecklingen på New York-börsen avspeglar, medverkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
