Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 2 nov. 1935 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger - Notiser - Institutet för svensk utlandstjänst, av s. - Eriksbergs nybygge nr 261, M/S Birkaland, av s. - Föreläsningskurs över ämnet: »Fisket kontra kulturen och industrien» - »Kristallisation» av metallen i maskindelar som utsättas för vibrationer, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454
TEKNISK TIDSKRIFT
"27 april 1935
också i hög grad de vackra kvartalsbokslut som
framkommit och som visa en avsevärd förbättring av
räntabiliteten trots de menliga verkningar statsingripandena haft.
De stora europeiska industriländernas
arbetslöshetssiffror för september antyda, att någon väsentlig
förändring i den industriella produktionens omfattning
icke ägt rum. Den engelska stålindustrien visar för
september den högsta tillverkningssiffran under innevarande
år. Tackjärnsproduktionen och stenkolsbrytningen ha
haft ungefär samma omfattning som tidigare år.
Byggnadsindustrien och dess hjälpindustrier visar alltjämt
synnerlig livaktighet och sysselsättningen är omkring %
större än i fjol. Den tyska tunga industrien redovisar
ungefär oförändrade tillverkningssiffror jämfört med
närmast föregående månader och alltså mycket för-
månliga jämfört med förra året. De industrier som
arbeta med utländskt råmaterial få ju mera tiden lider
allt svårare känning av importsvårigheterna. Den tyska
utrikeshandeln har utvecklats gynnsamt, i det ett
ganska betydande exportöverskott uppkommit under
september tack vare huvudsakligen exportens ökning.
Den franska exporten visar icke säsongmässig
stegring, medan däremot importen håller sig förhållandevis
hög. Sysselsättningen inom vissa franska industrier har
under de senaste månaderna stigit starkt på grund av
krigsleveranser till Italien, vars placering i Frankrike
av allt att döma i väsentlig grad skett i syfte att
påverka den allmänna franska opinionen till förmån för
Italien.
Filip Oberger.
NOTISER
Institutet för svensk utlandstjänst meddelar i sin
översikt för tredje kvartalet 1935 en del siffror av intresse
rörande de förfrågningar som inkommit betr.
anställningsmöjligheter i olika länder. För hela den gångna
delen av året utgjorde antalet förfrågningar 1 209, därav
ungefär hälften skriftliga sådana. För 3:e kvartalet var
antalet upplysningssökande 466. Härav voro 199 bosatta
i Stockholm, 245 i den övriga delen av landet, 14 i det
övriga Europa, 4 i U. ’S. A. och 4 i övriga delar av
världen. Av förfrågningarna gällde 22 st. Sverige (från
i utlandet bosatta svenskar), 24 Frankrike, 26
Storbritannien och Irland samt 25 Tyskland. Beträffande
övriga europeiska länder ha endast några enstaka
förfrågningar gjorts. Däremot synes intresset vara stort
för vissa utomeuropeiska länder. Så har t. e. betr.
Iran gjorts ej mindre än 114 förfrågningar ocli betr.
Abessinien 89. För övriga länder synes intresset f. n.
i allmänhet vara ringa. Av de frågande voro 65 st.
högskoleingenjörer och 123 bank-, kontors- och
affärsfolk. 135 tillhörde kategorien industri och hantverk.
s.
Eriksbergs nybygge nr 261, M/S Birkaland, vilket är
kontrakterat av Ångfartygs a.-b. Tirfing, Göteborg, för
Svenska Orient-linjens räkning, levererades den 12- okt.
1935.
Fartyget är av shelterdäckstyp med kryssarakter, poop
och lång back samt rundad och starkt fallande förstäv.
På 21’—6" djupgående lastar fartyget 4 750 ton.
Fartyget är byggt till högsta klass i Lloyds Register.
Vinschar, ankarspel och styrmaskineri äro elektriskt
drivna. Däckshusen äro strömlinjeformade och innehålla
M/S Birkaland, byggt vid Eriksbergs mek. verkstad.
på shelterdäck midskepps inredning för maskin- och
däcksbefäl, på båtdäcket inredning för redare, salong etc.
Undre bryggans däckshus har inredning för kapten och
på kommandobryggan finnas hytter för radionavigation
samt styrhytt. Inredningen för manskapet är förlagd
längst akter i mellandäck med 2-manshytter. Mässarna,
tvättrum, w. c. samt lamp- och färgrum äro inrymda i
däckshus akter på poopdäck. Propellermaskinen är en
6-cylindrig 2-takts dubbelverkande B. & W. dieselmotor.
Därjämte finnas uppställda i maskinrummet 2 st.
3-cylindriga och 1 st. 2-cylindriga 2-takts enkelverkande
hjälpdieselmotorer, direktkopplade till var sin elektriska
generator avsedda att lämna kraft till hjälpmaskiner,
vinschar, spel etc. Dessutom finnes en oljeeldad
donkey-panna, avsedd att lämna ånga till värmeledningen.
s.
Föreläsningskurs över ämnet: "Fisket kontra
kulturen och industrien" anordnas vid Kungl, tekniska
högskolan (hörsal 432 inom institutionen för fysik,
Valhallavägen) under tiden 11—25 november 1935.
Föreläsningarna, som hållas av byrådirektör Gunnar Alm, tåga sin
början måndagen den 11 november kl. 18—20 samt
fortsätta måndagarna den 1,8 och 25 november, samma tider.
Föreläsningarna äro tillgängliga även för icke
studerande mot en kursavgift av 5 kr. efter anmälan å
högskolans kansli, Valhallavägen.
"Kristallisation" av metallen 1 maskindelar som
utsättas för vibrationer antages understundom vara
orsaken till brottskador. Särskilt i samband med
flymaskins-olyckor får man ofta höra dylika påståenden från mindre
sakkunnigt håll, påpekas av Bureau of Standards i
samband med en nyligen i USA förd tidningsdiskussion.
Orsaken till denna feltolkning av brott till följd av
ut-mattningspåkänningar framkallade av ofta upprepade
statiska påkänningar av växlande storlek och riktning
t. e. i rörliga maskindelar eller konstruktionsdelar som
ständigt utsättas för vibrationer är såsom för varje
fackman är välbekant att söka i det faktum, att dylika delar
som följd av utmattningspåkänningen erhålla sprickor
i de för påkänningen mest utsatta punkterna, vanligen
sålunda i ytan. En dylik spricka, som alltså uppstår
till följd av att materialet överansträngts i denna punkt,
och icke på grund av att detsamma undergått någon
strukturförändring, fortsätter att utvidgas tills att delens
tvärsnitt härigenom förminskats i så hög grad, att ett
plötsligt brott sker. Genom att utmattningssprickan
bildar en anvisning kommer detta brott i regel att ske
utan formförändring och brottytan kommer att uppvisa
en tydlig kristallinisk fraktur. Själva
utmattningssprickan däremot visar en musslig, för känseln slät yta
och kan ha uppstått genom långsam "småbristning"
under månader eller år. Genom att själva brottytan
företer en tydlig kristallinisk struktur missledes man att tro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
